| 1. |
- Bryhn, Andreas, et al.
(författare)
-
A continuous involvement of stakeholders promotes the ecosystem approach to fisheries in the 8-fjords area on the Swedish west coast
- 2017
-
Ingår i: ICES Journal of Marine Science. - : Oxford University Press (OUP). - 1054-3139 .- 1095-9289. ; 74, s. 431–442-
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- The coastal marine environment in the 8-fjords area on the Swedish west coast has been subjected to various stakeholder co-management initiatives since 1999. Stakeholders and authorities have acted by supporting and implementing gradually stricter fishing restrictions following the collapse in the 1970s of several demersal fish stocks and their apparent lack of recovery. Moreover, concerns have been raised regarding a locally sharp depletion of eelgrass meadows, in addition to an apparent increase in the number of seals and cormorants. The present 8-fjords initiative applies a cross-sector approach to environmental management and thus also addresses various types of environmental pollution. This study has compared the environmental work around the 8-fjords to 15 principles regarding the ecosystem approach to fisheries (EAF). The main strength that has been identified among the EAF principles is the continuous involvement of stakeholders. Among weaknesses in the EAF is the scarcity of suitable indicators that are necessary for appropriate monitoring, especially biomasses of functional groups as well as economic and social indicators. Many environmental problems in the fjords remain and it is possible that improved adherence to EAF principles will facilitate solving some problems and alleviating others. Moreover, the application of the EAF in practice in the 8-fjords can serve as a guiding example for co-managing other aquatic ecosystems towards ecological, economic, and social sustainability. The experiences from the 8-fjords initiative, including its extensive stakeholder involvement, may serve as a practical EAF example to be studied by researchers and managers globally.
|
|
| 2. |
- Östman, Örjan, et al.
(författare)
-
Förvaltningsmål för nationellt förvaltade fiskbestånd : En översikt av kvantitativa mål
- 2016
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Fisk - och skaldjursbestånd som i huvudsak är begränsad e till svenska nationella vat- ten förvaltas av svenska myndigheter och organisationer. Dessa bestånd kan i motsats till internationellt exploaterade och förvaltade arter utnyttjas av flera olika aktörer (t.ex. kommersiellt - och fritidsfiske) . Olika grupper av aktö rer kan ha olika syn på vad som är de lämpligaste långsiktiga förvaltningsmålen (t.ex. stor avkastning vs. stora individer). För dessa nationella bestånd är ofta datatillgången sämre än för in- ternationella bestånd, och ofta saknas tydliga mätbara förvaltni ngsmål, vilket resul- terar i en mindre effektiv förvaltning. Syftet med denna rapport är att ge en överblick över tillgängliga kvantitativa förvaltningsmål med tillhörande metoder som är lämp- liga för ett långsiktigt hållbart utnyttjande av nationella fisk - och skaldjursbestånd. Vi identifierar tre huvudkategorier av kvantitativa förvaltningsmål: 1) Långsiktigt hållbar avkastning, som kräver detaljerade data från många olika källor . 2) Minini- våer av biomassa - eller abundansindex, eller ett specifikt förhållan de mellan fångst och biomassaindex, vilket kräver pålitlig övervaknings - eller fångstdata. 3) "Natur- lik" eller "önskvärd" demografisk struktur, vilket kräver information om egenskaper så som storlek, ålder, och könsmognad. Alla tre typer na av mål har sina förtjänster och nackdelar. Mål för hållbar avkastning och biomassa -index tar inte hänsyn till storleksstruktur, och vice versa, och olika mål kräver olika typer av indata. Vi gör en översikt av vilka förvaltningsmål som kan vara lämpliga för olika typer av nationellt förvaltade fisk - och skaldjursbestånd. För närvarande är aktuell a data i allmänhet allt- för begränsade för att föreslå specifika förvaltningsmål för de flesta bestånd som kan komma i fråga för nationell förvaltning. Snarare betonar vi vikten av att använda flera olika mål i stället för att förlita sig på ett enda för att underlätta en hållbar användning av akvatiska resurser med hänsyn tagen till olika intressenter. Dessutom finns det ingen klar definition av vad ett nationellt bestånd är och när det är lämpligt att ha en nationell förvaltning. Därför är det viktigt att förvaltningsmålen sätts så att de kan återspegla både internationella, nationella och lokal a förutsättningar .
|
|
| 3. |
- Andersson, Magnus, et al.
(författare)
-
Movements, recapture rate and length increment of tagged pikeperch (Sander lucioperca) - a basis for management in large lakes
- 2015
-
Ingår i: Fisheries Management and Ecology. - : Wiley. - 0969-997X .- 1365-2400. ; 22, s. 450-457
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Movements, site fidelity, exploitation rate and total length (TL) increment of pikeperch, Sander lucioperca L., were studied by tagging 3977 pikeperch, of 334mm mean TL, in Lake Malaren in 1994. Fish were recaptured in gillnets, trap nets and to a lesser extent with rod and line. Total recapture rate was 30.4%, with 50% of the recaptures made within 8.4km of the release site. Movements were restricted during summer, whereas movements from shallow to deeper basins were frequent in autumn. The yearly TL increment was estimated at 99mm for fish 300mm long at release and 42mm for fish of 400mm at release. The results have direct implications for future management, as the mortality of undersized fish in the fishery; the strong site fidelity and fast growth indicate that fishery closures may be an effective measure to attain a larger stock of fish above the size limit.
|
|
| 4. |
- Faulks, Leanne, et al.
(författare)
-
Intraspecific Niche Variation Drives Abundance-Occupancy Relationships in Freshwater Fish Communities
- 2015
-
Ingår i: American Naturalist. - : University of Chicago Press. - 0003-0147 .- 1537-5323. ; 186:2, s. 272-283
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- A positive relationship between occupancy and average local abundance of species is found in a variety of taxa, yet the mechanisms driving this association between abundance and occupancy are still enigmatic. Here we show that freshwater fishes exhibit a positive abundance-occupancy relationship across 125 Swedish lakes. For a subset of 9 species from 11 lakes, we estimated species-specific diet breadth from stable isotopes, within-lake habitat breadth from catch data for littoral and pelagic nets, adaptive potential from genetic diversity, abiotic niche position, and dispersal capacity. Average local abundance was mainly positively associated with both within-lake habitat and diet breadth, that is, species with larger intraspecific variation in niche space had higher abundances. No measure was a good predictor of occupancy, indicating that occupancy may be more directly related to abundance or abiotic conditions than to niche breadth per se. This study suggests a link between intraspecific niche variation and a positive abundance-occupancy relationship and implies that management of freshwater fish communities, whether to conserve threatened or control invasive species, should initially be aimed at niche processes.
|
|
| 5. |
- Karlsson, Martin, et al.
(författare)
-
A national data collection framework for recreational fishing : in fisheries, sea and water management
- 2015
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Knowledge and valuation of ecosystem services are important components for reaching the governmental goals for improving the natural environments. Recreational fishing has more than one million practitioners nationwide.Knowledge about the fishers and their catches increases the ability to assess whether the ecosystem services are retained. In addition, it gives means for evaluating the actions for the conservation, restoration and sustainable use of oceans, lakes and rivers. Knowledge of recreational fishing is also needed in order to follow up the details in its environmental objectives relating to outdoor recreation, tourism industry and the governmental goals in the open-air policy. The EU’s common fisheries policy, the Swedish environmental policy and Swedish fisheries policy all emphasize that ecosystem-based management should be implemented. Thus, there are needs for knowledge of the ecosystems which are exploited by humans. Fish populations are important components of aquatic ecosystems, and are affected by the surrounding environment, while they themselves affect the structures of the aquatic food-webs. Fishes often have regulatory functions in the ecosystems, and thereby contribute to valuable ecosystem services in addition to the more obvious services as providing food and recreation for humans. Mostly issues regarding the impacts of fishing-related activities on fish populations have been focused on commercial fishing. A widespread and intensive commercial fishing may lead to the depletion of stocks or, at worst, a collapse of the fish populations; the fish population reaching such low levels that recovery may be difficult. In recent years the knowledge of the impact of recreational fishing on aquatic systems has increased, but still the effects of recreational fishing on ecosystem are relatively poorly studied, compared to commercial fisheries. For many, it may be difficult to accept that recreational fishing may affect fish populations; each fisher/angler favour just their own fisheries without bearing in mind that although the small influence from each individual fisherman may be small, it will be significant when many fishermen harvest from the same stock. Recreational fishing and its effects on the aquatic ecosystems are often neglected in fisheries science, mainly due to the lack of data to estimate recreational fishing harvest with a sufficient resolution to calculate the effort and landings of recreational fisheries. In this report, we try to give an overall picture of the fish species needing increased knowledge in order to get an estimate of harvest in recreational fisheries and thereby the effect on fish populations. Furthermore, we also try to give a picture of international studies and finally to give examples of methods concerning how and to what extent one may conduct studies in Sweden. Our proposal is largely based on combining different surveys in specific areas that we believe can be used to scale-up the results. We suggest data collation of recreational fishing is concentrated to areas with public waters, because in other water bodies the land owner has sovereignty under the law. The focus areas we point out are those already having some data collection, both in terms of recreational fishing and environmental monitoring / stock assessment and where there are non-fishing protective areas nearby. Collection of data should not be made in all areas at every year; three areas are suggested to become intensive areas (data collection every year) and the remaining areas data collection will take place every three years - on a rolling schedule. The sampling methods we recommend are national survey (i.e. mail and telephone surveys), recording of catches in fishing tourism, voluntary catch registration of individual anglers, collection of data from fishing competitions, on-site inventory of fishing effort (e.g. count fetter and trailers), inventory of catch per effort (e.g. by creel-surveys) and fish tagging studies. For the west coast we propose one focus area, Älgöfjorden. At the coasts of Bohuslän County and the northern part of Halland County the fishing pressure is high for lobster and crab and therefore a focus area should be established in this area. We suggest that data are collected by on-site visits for inventorying fishing effort (counting numbers of pots / buoys / fishing people), combined with catch registration can return an estimates on catch per effort, and this can then be applied to a larger area. Another potential focus area is the area around Torhamn (Blekinge) which, for example, is popular area recreational fishing for pike. Torhamn is one of three national reference areas for coastal fish monitoring on the East Coast and has been monitored since 2002. It is also desirable to study aspects of fishing mortality in recreational fisheries. To our knowledge, there are no national studies that have explored the effects of catch-and-release in natural environments over long periods of time. The Bråviken Bay is a relatively limited and well-defined area having considered high recreational fishing pressure, but large time series from fish monitoring programmes are lacking. This site will give good opportunities for studying pike, pikeperch and to some extent also sea trout, data collection is suggested to take place every third year. An adjacent area is Kvädöfjärden having fish monitoring time series from 1989. Closely situated to Kvädöfjärden is Licknevarpefjärden where fishing has been prohibited since 1970. Additional areas that are of interest to follow up with some regularity are Asköfjärden, Gålö and / or Lagnö in the Stockholm archipelago. In the future it might be fruitful to shift data collection intensity between Torhamn in Blekinge and an area in Stockholm archipelago. Such decision should be based on factors like where the most practical solutions / contact network can be found. In the Gulf of Bothnia angling with nets, traps and similar gears are relatively widespread. We suggest that Långvind Bay in Gävleborg County, is an area for the study of recreational fishing in a relatively sparsely populated county and is most likely typical for large parts of the Gulf of Bothnia. Data collection is suggested to take place every year. As for the Gulf of Bothnia the recreational fishery in the Bothnian Bay are mainly targeting the whitefish, sea trout and, to some extent also perch. By monitoring the recreational fisheries in Kinnbäcksfjärden near Piteå, we hope to be able to describe the local recreational fishing patterns and then apply these values for catch per effort for most of the coastal strip of the Bothnian Bays. Recreational fishing is widespread in all of the five largest lakes in Sweden, and there is a need for data collection in all five. In Lake Vänern, Lake Vättern and Lake Mälaren there are fish monitoring data of good quality and regularity. However, in the two smallest lakes, Lake Hjälmaren and Lake Storsjön in Jämtland County, few test fishing areas and few studies regarding recreational fishing have been made. For Lake Vättern we suggest that data collection is done every year; especially the archipelago in the northern part of the lake will be an excellent area for the study of recreational fishing for pike. In the other four lakes we propose that data collection is made every third year. By studying recreational fishing - its practitioners, scope, gear-use, and harvest, it will be possible to achieve a more detailed view of how recreational fishing is done and how it varies along the Swedish coast and in the five largest lakes. Such knowledge is important for the managers of common fisheries resources and the monitoring of environmental status and evaluating the recreational goals established by the Swedish governments.
|
|
| 6. |
|
|
| 7. |
- Ragnarsson Stabo, Henrik
(författare)
-
Recreational fishing for carp—implications for management and growth of carp populations
- 2015
-
Ingår i: Biology and Ecology of Carp. - : CRC Press. - 9781482206647 ; , s. 282-298
-
Bokkapitel (refereegranskat)abstract
- Few fish species give rise to as conflicting opinions as carp. On the one hand, carp are often considered an invasive species and a pest. On the other hand, many consider carp the most desirable species on the planet, and devote their lives to catching them. Carp fishing is increasing in popularity and also the demand for carp fisheries, for example more than 1.9 million carp were stocked in England and Wales in 2002–2003 (Environment agency 2004). In Europe, carp fishing has a high socioeconomic value (e.g., Arlinghaus and Mehner 2003). In England and Wales alone, 26 million days were spent coarse angling. The angler gross expenditure was in excess of 1 billion euro and 30,000 jobs were generated (Radford et al. 2007). Considering the increasing demand for carp fishing, it is important that there are guidelines for managing carp lakes sustainably without jeopardizing the ecosystems of these lakes. Here the attraction of carp to anglers, especially emphasizing growth rates and biomasses of carp in nature and how to combine carp fishing and healthy lakes are explored.
|
|
| 8. |
- Sandström, Alfred, et al.
(författare)
-
Assessing the potential of remote sensing-derived water quality data to explain variations in fish assemblages and to support fish status assessments in large lakes
- 2016
-
Ingår i: Hydrobiologia. - : Springer Science and Business Media LLC. - 0018-8158 .- 1573-5117. ; 780, s. 71-84
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Remote sensing techniques may provide a higher temporal and spatial resolution than traditional water monitoring methods. We tested if this auxiliary information can be used to (i) explain patterns in fish assemblage composition and (ii) test candidate metrics to assess ecological status in large lake water bodies. We used MERIS-derived layers describing chlorophyll a, total suspended matter, and colored dissolved organic matter (CDOM) overlaid on all available fish monitoring data from the four largest Swedish lakes (Vanern, Vattern, Malaren, and Hjalmaren). We assessed the influence of remote sensing-derived parameters in the pelagic, offshore benthic, and the inshore benthic habitats. Our results demonstrated that chlorophyll a and CDOM together with depth at the sampling site explained a significant part of the variation in the distribution of fish assemblages. These predictors were particularly important not only in pelagic, but also in inshore benthic areas. Furthermore, we identified three potential candidate metrics to assess pressure from eutrophication in large lakes: density of pelagic fishes, biomass of planktivorous species, and the proportion of cyprinids when roach was excluded. Remote sensing was considered a useful tool to support analyses of fish community composition and dynamics.
|
|
| 9. |
- Sandström, Alfred, et al.
(författare)
-
Fiskefredning i sjöar : I vilken mån används fredningsområden för fiske i Sveriges 205 största sjöar?
- 2016
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Fiskar är, ur ett globalt perspektiv, en av de allra mest kritiskt hotade djurgrupperna. En metod som föreslagits för att skydda hotade fiskarter och bestånd är att införa olika typer av fredningsområden som begränsar fisket i vissa delar av ett vatten. Förutom totalt fiskeförbud året om, kan det röra sig om tidsbegränsad fredning eller att en viss fiskemetod är förbjuden inom ett område. En angränsande förvaltningsåtgärd är när fredning införs för att garantera ett långsiktigt naturskydd av fiskens mest värdefulla habitat. Naturskydd innebär dock endast i undantagsfall (t.ex. i flertalet Nationalparker) att man inför begränsningar i fisket. I marina miljöer har fredningsområden (så kallades MPA:s) debatterats under en längre tid. I sötvatten har de dock inte alls fått samma fokus trots att behoven är snarlika. Syftet med denna studie har varit att kartlägga fiskeregler och då särskilt användningen av fredningsområden i 205 stora svenska sjöar. Först kartlades fiskereglerna i de av staten reglerade Vänern, Vättern, Mälaren, Hjälmaren och Jämtländska Storsjön. Därefter genomfördes en omfattande enkätundersökning riktad till de organisationer som är aktiva i förvaltningen av fisket i ytterligare 200 stora svenska sjöar jämnt spridda över landet. Enkätstudien innehöll förutom frågor om användningen av fredningsområden också frågor om övriga fiskeregler. I två av de fem största sjöarna användes fredningsområden som förvaltningsinstrument (Vänern och Vättern). Det var dock endast i Vättern som fredningsområden kan anses vara en integrerad och betydelsefull del av förvaltningen. Av de 63 % som svarade i enkätundersökningen riktad till angav cirka 50 % att det fanns någon form av fredningsområden i deras sjöar. De flesta fredade områden fanns i tillrinnande vattendrag och deras mynningsområden i sjöarna. Följaktligen var öring (Salmo trutta, L.) också den fiskart som var mål för en majoritet av de fredade områdena. Endast i mycket enstaka fall fanns områden i själva sjöarna med totalt fiskeförbud som varade året runt. Fredningsområden i sjöarna var vanligtvis relativt små. I de sjöar där sådana fanns täckte de i genomsnitt 1,6 % av sjöytan. Vår bedömning är att många av de befintliga fredningsområdena är för små för att få en långsiktig effekt på fiskedödligheten särskilt för mer rörliga arter. Förutom fredningsområden var olika typer av begränsningar av fångststorleken (minimimått, maximimått och storleksfönster) mycket vanligt förekommande. Resultaten från studien visar att fredningsområden visserligen används både på enskilda och allmänna vatten men att det finns en stor potential att utveckla deras användning och anpassa utformningen så att de kan bidra till uppställda förvaltningsmål. I takt med att GIS-baserade instrument och andra digitala verktyg utvecklas, förbättras möjligheten att arbeta med lokalisering och design av hela nätverk av skyddade områden (inom sjöar och kanske även inom hela avrinningsområden) på helt nya sätt. Vi hoppas att utvecklingen kommer gå mot att man inom det allmänna arbetet med habitat- och naturvärdesskydd kommer att ta större hänsyn till fiskefrågor och att fredningsområden för fiske blir mer integrerade i övrigt naturskydd.
|
|
| 10. |
- Sandström, Alfred, et al.
(författare)
-
Fiskets fångster och trender för Vätterns kommersiella fisk- och kräftarter
- 2015
-
Ingår i: Rapport nr 119 från Vätternvårdsförbundet. ; :27, s. 119-132
-
Bokkapitel (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Vättern har en av Sveriges och även Europas allra längsta tidsserier med fiskestatistik. Ända se-dan 1914 har fångsterna i det yrkesmässiga fisket registrerats. Fiskets inriktning har förändrats markant under senare år. Tidigare riktades fisket mot sik och röding, numera är det istället signal-kräfta som är den viktigaste arten för fisket. Efter tre år med vikande fångster har fångsten åter ökat de två senaste åren och år 2013 var kräftfångsten cirka 107 ton. Signalkräftan står därmed fortfarande för merparten av värdet i fisket, drygt 90 % av intäkterna i första handelsled. De sen-aste tre åren har det dock skett ett visst trendbrott med ökade fångster av främst röding, öring, sik och lake. För flertalet arter är numera fritidsfiskets fångster relativt omfattande och i vissa fall sannolikt större än i yrkesfisket. Om man summerar de skattade fångsterna i fritidsfisket med de som sker i yrkesfisket så är det tydligt att de totala fångsterna av många arter ökat på senare år. Särskilt för röding, öring, lake och sik är fångsttrenden positiv. Under året har bestånden överva-kats med bottensatta provfiskenät. Resultaten visar att beståndet av sik är fortsatt starkt. Fångsten av sik var den högsta hittills under de tio år som provfisken bedrivits. De flesta fiskätande arter fortsätter också att öka, särskilt tydliga positiva trender finns för röding och öring men även för lake.
|
|
