| 1. |
|
|
| 2. |
- Ramberg, Ulf, et al.
(författare)
-
Nyckeltal under luppen - kommunernas väghållning
- 1999
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- En del av kostnadsskillnaderna mellan kommunernas väghållning är resultat av demografiska och geografiska variationer, såsom trafikbelastning och klimat. Dessa kostnadsskillnader är svåra att förändra, åtminstone på kort sikt. På lång sikt kan delar av kostnadsmassan påverkas genom att anlägga ett strategiskt kostnadsperspektiv vid planeringen av stadens infrastruktur. Denna studie anlägger emellertid ett mer närliggande perspektiv och fokuserar i huvudsak de kostnadsvariationer som förklaras av att kommunerna redovisar sina kostnader på olika sätt. Kostnadsdata i ”Kommunernas väghållning” baseras på kommunernas egna väghållningsuppgifter och presenteras i form av både en kommunövergripande och en kommunvis redovisning. Ambitionen med den kommunvisa redovisningen är att den skall ge möjligheter till intressanta kostnadsjämförelser och diskussioner mellan kommuner om orsaker till kostnadsvariationer. För att detta skall vara möjligt är det emellertid viktigt att den verksamhetsdata som kommunerna rapporterar också verkligen återspeglar en rättvisande bild av verksamhetens resursförbrukning och hur den fördelar sig mellan olika delverksamheter. För att närmare studera hur detta förhåller sig har vi analyserat hur val, beräkning och sammanställning av materialets kostnadsdata sker. Vi har också analyserat i vilka sammanhang nyckeltalen används och vilka behoven är av alternativa nyckeltalsbeskrivningar. I sin helhet omfattar studien nedanstående områden: • Analys av nuvarande nyckeltals tillförlitlighet vid kostnadsjämförelser • Analys av hur nuvarande nyckeltal används i verksamheten • Förslag till presentationsform som underlättar kostnadsjämförelser • Diskussion runt alternativa beskrivningar av verksamheten, förutom volym och kostnader. Studien är genomförd i tre etapper, varav de två första är avrapporterade som separata delstudier. Föreliggande rapport är en bearbetad sammanfattning av delstudierna. Den innehåller också förslag till alternativa sätt att presentera nyckeltalen och förslag till några nya nyckeltal.
|
|
| 3. |
- Ramberg, Ulf
(författare)
-
Utformning och användning av kommunala verksamhetsmått
- 1997
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- The purpose of this study is to develop a frame of reference within which formal control system performance measures can be described and their design and use can be analyzed for control systems in municipalities. From a cybernetic control approach measures are used as instruments to plan and gain feedback from employee actions, and adjust them to the internal and external environment of which they are a part. From a so-called institutional perspective we see the criticism that the formal control system is not adjusted to the environment, but rather formed by the environment. Instead of influence employee behavior, the measures are used to grant legitimacy and thereby ensure the existence of the organization. The empirical data is gathered from four municipal engineering departments and has been collected through document studies and interviews. The performance measurements are divided into four sub-measurements, which describe the various parts of the departments’ resource transformation (resource, activity, result and social indicators measurement). The thesis frame of reference stated that measures can have either an intended or an assigned use. When the measurement has an intended use, it is included in the formal control system’s planning and feedback activities, and is used as a point of reference in four areas: budgeting, rewards, defining responsibility and external comparisons. When the measurement is given an assigned use, it deals with the environment’s demands for appropriate action. This assigned use are divided into five areas: identity creation, legitimacy creation, myths, power and conflict. The intended uses were fairly similar between the departments and were centralized and coincided with the departments’ formal feedback meetings. The departments’ assigned use of measures was both offensive and defensive, and was used to handle both internal and external relations. It is possible to state, from a contingency-based approach, that the measure design and use was affected by factors internal and external to the departments. The analyses of the departments’ efforts at measurement clarified two dimensions of the formal control system: the signal and translation dimensions. The fact that the organizational levels which designed and used measures requested data from the levels that did not use these measures constituted a clear signal regarding the importance of taking account of the demanded data in their activities. The section heads worked interactively with the control system and were well equipped to understand the signals transmitted through the system. This translation dimension’s purpose is to ensure that individuals working within different control systems with differing terminology can adequately inform and understand each other. It is the position of this study that the existence of the signal and translation dimensions calls for further thought before one states that the formal control system is not used and does not affect employee behavior.
|
|
| 4. |
- Ramberg, Ulf
(författare)
-
Vad händer med kommunernas minne?
- 1999
-
Ingår i: Kommunal ekonomi. - 0282-0099. ; :1999:6, s. 26-27
-
Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Artikeln diskuterar konsekvenserna av de förväntade stora kommunala pensionsavgångarna som påbörjas under 2000-talet.
|
|
