| 1. |
|
|
| 2. |
- Ban, Yifang, et al.
(författare)
-
Visualization in ViSuCity : a tool for sustainable city planning
- 2011
-
Ingår i: SIGRAD2011. ; , s. 105-109
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- This paper gives an overview of several aspects of visualization for city planning as they were used in the projectViSuCity. The overall objective of ViSuCity is to develop an effective web-based, interactive visualization demonstrator,ViSuCity, to support sustainable city planning in terms of information sharing, analysis, development,presentation and communication of ideas and proposals throughout the city planning processes. In this paper, wediscuss and show some results regarding LOD, scalability, streaming, and examples of visualization of roads, etcthat are important for city planning.
|
|
| 3. |
- Engström, Carl-Johan, et al.
(författare)
-
Special : Samhällsplanering med energiperspektiv
- 2014
-
Ingår i: Plan : tidskrift för planering av landsbygd och tätorter. - 0032-0560. ; :6, s. 40-45
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 4. |
|
|
| 5. |
|
|
| 6. |
- Lundström, Mats Johan, 1973-
(författare)
-
Kommuners roller och samhällsplaneringens betydelse i energi- och klimatomställningen : En flerfallstudie om utvecklingen i bebyggelse- och transportsektorerna i Alingsås och Västerås 1990-2014
- 2018
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- De av människan påverkade globala klimatutmaningarna ställer krav på förändrade förhållningssätt och åtgärder inom alla sektorer och samhällsnivåer. Internationella klimatmål och -åtaganden behöver kompletteras med aktiviteter och åtgärder på såväl nationell som lokal nivå som styr stads- och samhällsutvecklingen i en mer klimatmässigt hållbar riktning, vilket i hög grad påverkas av vår användning av energi.Avhandlingens syfte är att belysa och söka förstå kommunernas roller och särskilt den kommunala samhällsplaneringens betydelse i det globala energi- och klimatomställningsarbetet, med fokus på transport- och bebyggelsesektorerna. Avhandlingen är en i huvudsak kvalitativ kontextuell flerfallstudie som studerar och synliggör såväl olika aktörers som strukturella förhållandens och krafters – både inom och utanför den kommunala organisationen – betydelse för utvecklingen inom de två fallkommunerna Alingsås och Västerås under perioden 1990 till 2014. Innehållet i avhandlingen baseras på intervjuer med kommunala tjänstepersoner samt inläsning av kommunala dokument och annan litteratur. Flerfallstudien beskriver, analyserar och jämför hur man i Alingsås och Västerås kommuner under den aktuella tidsperioden hanterat utvecklingen av bebyggelsens och transporternas energieffektivisering och energitillförsel. I avhandlingen används en bred definition av kommunal samhällsplanering, som inbegriper såväl fysisk översiktsplanering och energi-, miljö- och trafikplanering som visionsarbete, på strategisk kommunal nivå.Den kommunala samhällsplaneringen i Alingsås och Västerås har bidragit till ökad energieffektivisering och minskad klimatpåverkan inom bebyggelse- och transportsektorerna, i högre grad i Västerås än i Alingsås där utvecklingen är med aktörsdriven. Samhällsplaneringen fyller en särskilt viktig kommunikativ funktion för att återkommande lyfta upp energi- och klimatfrågorna på den kommunala agendan, särskilt genom att uppmärksamma behovet av att ta tag i frågorna samt reflektera kring hur utmaningarna kan hanteras. Kommunernas fysiska översiktsplanering hanterar i hög grad trafikens miljöutmaningar, men berör inte bebyggelsens energieffektivitet och värmeförsörjning. Energiplaneringen berör främst kommunernas egna fastighetsbestånd och verksamheter, i mindre grad icke-kommunala bestånd och verksamheter. Västerås energiplan från 00-talet har dock varit viktig och i hög grad bidragit till ökat energifokus och åtgärder både inom det kommunala och det icke-kommunala fastighetsbeståndet. Utsläppen av växthusgaser i Alingsås och Västerås är betydligt lägre 2014 jämfört med 1990. Detta beror i hög grad på den kommunala fjärrvärmens skifte från fossila bränslen till högre andel fossilfria bränslen, men även på att transporterna under senare år i högre grad sker med energieffektivare fordon med lägre andel fossila bränslen.Inom bebyggelsesektorn har kommunerna i sin roll som fastighetsägare fokuserat på att effektivisera energianvändningen och styra över från el- och oljevärmning till fjärrvärme i det egna kommunägda byggnadsbeståndet, och samtidigt försökt vara ett gott föredöme för andra fastighetsägare. Kommunerna har gått i bräschen för omfattande energieffektiviseringsåtgärder och nybyggnad av mycket energieffektiva byggnader (passivhusstandard m m). Genom att kommunerna som energibolagsägare haft (eller på sikt skapat sig) kontroll över fjärrvärmens energimix har de kunnat påverka såväl det kommunägda som det övriga fastighetsbeståndets klimatpåverkan i positiv riktning. Skiftet från fossilt till i högre grad fossilfritt bränsle i fjärrvärmen sker tidigare i Alingsås som bygger upp ett nytt fjärrvärmesystem från grunden. Utfasningen av fossila bränslen tar längre tid i Västerås som har ett äldre och större fjärrvärmesystem, men som tack vare en ovanligt hög anslutningsgrad medför betydande utsläppsminskningar när det kommunala bolaget väl gör nya investeringar i produktionsanläggningen.Kommunerna har i sin roll som beställare av kollektivtrafik genomfört betydande satsningar och förändringar av kollektivtrafiken – särskilt inom tätortsbusstrafiken som under lång tid varit tämligen underutvecklad – som bidragit till ökat kollektivtrafikresande. Förändringen var särskilt stor i Alingsås. Båda kommunerna har tagit på sig rollen som inspiratör och förebild för andra aktörer vad gäller energieffektivt och klimatsmart byggande och resande, i vilken omfattning de påverkat detta är dock oklart. Båda kommunerna har genom särskilda energikrav vid försäljning av kommunalmark sökt påverka det icke-kommunala byggnadsbeståndet, vilket tydligt bidragit till ett positivt resultat i Västerås men är mer osäkert i Alingsås då utvecklingen inte följts upp.Det är främst ändrade kommun-externa institutionella (strukturella) faktorer i form av statliga ekonomiska styrmedel som driver på energi- och klimatomställningen i de två kommunerna. Särskilt energi- och koldioxidskatterna, men även andra positiva och negativa ekonomiska styrmedel inom bebyggelse-, energi- och transportsektorerna, skapar ekonomiska incitament bland såväl kommunerna som andra aktörer för att minska fossilbaserad energianvändning. Ny kunskap om klimatutmaningarna och förändringar i den allmänna opinionen bidrar till förändringar bland såväl statliga som kommunala och andra aktörer.I takt med den ökande allmänna kunskapen om och intresset att göra något åt de ökade utsläppen av växthusgaser ökar kommunernas ambitioner inom energi- och klimatomställningen över tid. Särskilt i Västerås visar fallstudien på en utveckling av och uppbyggnad av kommunens institutionella kapacitet i form av ökad kunskap, gemensamma referensramar och synsätt samt organisationsstruktur och tvärsektoriella samarbetsinriktade planeringsprocesser – vilket bidrar till ökade kommunala energi- och klimatambitioner. I Alingsås drivs kommunens energi- och klimatambitioner i högre grad av ett antal aktörer i form av tjänstepersoner i centrala maktpositioner med tillgång till resurser, i Västerås ligger en politisk aktör (parti i vågmästarställning) bakom flera initiativ som driver på energi- och klimatomställningen. Även strukturella förutsättningar som kommunstorlek, regional position och lokala kommunala kulturer och traditioner påverkar inriktningen och genomförandet av kommunernas energi- och klimatomställningsarbete. I avhandlingen diskuteras att både drivande aktörer (policyentreprenörer) och utvecklade planeringsprocesser är viktiga i det lokala energi- och klimatomställningsarbetet. Drivande aktörer kan emellertid bidra till såväl positiv som negativ klimatmässig utveckling. Väl utvecklade samhällsplaneringsprocesser och annan kommunal styrning är särskilt viktiga i de fall det saknas nyckelaktörer på centrala poster som inte driver energi- och klimatfrågorna. Vidare konstateras att generationsskiften, personbyten och politiska val påverkar den kommunala energi- och klimatutvecklingen.Fallstudien visar att Sverige och de aktuella kommunerna hittills har varit relativt framgångsrika i energi- och klimatomställningen och att den kommunala samhällsplaneringen är en viktig pusselbit i detta arbete. Men för att klara de mer långsiktiga globala och nationella klimatmålen står vi inför fortsatt stora utmaningar som kräver nya sätt att tänka och agera på olika samhällsnivåer, vilket diskuteras i avhandlingens avslutning. Energieffektiviseringen inom det befintliga byggnadsbeståndet kräver mer omfattande åtgärder och därmed större incitament för fastighetsägare att göra mer än idag. Utfasningen av olja och kol inom bebyggelsesektorn ställer nya krav på utveckling och nytänkande inom el- och fjärrvärmesektorerna. Omställningen från bilfokuserade till mer trafikmässigt mer energi- och klimateffektiv stads- och trafikplanering har påbörjats, men finns det en acceptans för en sådan samhällsutveckling bland politiker och allmänhet? Inom samhällsplaneringen behöver det rumsliga och utvecklingsinriktade energiperspektivet stärkas, dessutom behöver bebyggelsens och transporternas energianvändning och klimatpåverkan börja hanteras utifrån ett livscykelperspektiv. Klimatfrågan är en politiskt värdeladdad fråga; om den tas på allvar är det dags att i högre grad prioritera den som en central utgångspunkt som vi har i åtanke när vi planerar, utvecklar och bygger våra städer och samhällen.
|
|
| 7. |
- Lundström, Mats Johan, 1973-
(författare)
-
Planering och hållbar bebyggelseutveckling i ett energi- och klimatperspektiv
- 2010
-
Licentiatavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- ”Det kommunala planmonopolet” gör att kommunerna är viktiga aktörer i utmaningen att minska energianvändning och klimatpåverkan inom bebyggelse- och transportsektorerna, vilka står för en övervägande del av landets totala energianvändning. Den största potentialen i kommunernas planering och reglering av ny bebyggelse ligger i möjligheten att påverka bebyggelsens lokalisering och täthet, vilket har betydelse för resandets omfattning och val av transportsätt. Plan- och bygglagen (PBL) ger kommunerna vissa möjligheter att påverka energianvändningen och energitillförseln för ny bebyggelse, men de är tämligen begränsade. Variabler som mikroklimat och stadstyper med låg omslutningskvot påverkar bebyggelsens energianvändning i ett byggnadsfysiskt perspektiv, men ur ett administrativt perspektiv spelar detta ingen roll sedan energikraven i Boverkets byggregler sedan några år tillbaka ställer krav på hela byggnadens energiprestanda och inte på enskilda byggnadsdelar. Om byggreglernas krav istället skulle gälla byggnadens energianvändning i ett livscykelperspektiv skulle detta ge en mer rättvis bild samtidigt som planeringsfrågor som placering av bebyggelse och samt stadstyper skulle påverka energianvändningen. Vidare efterfrågas riktlinjer för hur användningen av elektricitet i bebyggelsesektorn ska miljöbedömas samt en statlig samsyn om elens roll ibland annat uppvärmnings- och transportsektorerna.Den stora effektiviseringspotentialen i bebyggelsesektorn finns dock i den befintliga bebyggelsen, vilket inte kan styras med vare sig markanvändningsreglering enligt PBL-planeringen eller Boverkets byggregler – det är fastighetsägarnas ansvar. Men planering kan omfatta så mycket mer än bara reglering. PBL:s organisation och krav på samrådsprocesser gör den kommunala planeringen till en viktig utvecklingsarena där såväl fastighetsägare som andra aktörer kan bjudas in att delta. Istället för ett traditionellt tvingande uppifrånperspektiv skulle den kommunala planeringen i högre grad kunna inta ett underifrånperspektiv och arbeta mer positivt och visa på möjligheterna att minska energianvändningen och få en mer hållbar energitillförsel, frågor som är bra både ur ett miljö- som ekonomiskt perspektiv. Planeringen skulle vidare behöva bli mer strategisk och genomförandeinriktad.I forsknings- och utvecklingsprogrammet Uthållig kommun fysisk planering har nya planeringsmetoder och -verktyg introducerats i fem kommuner, med syfte att integrera energi- och hållbarhetsaspekterna i den kommunala fysiska planeringen. En studie av den introducerade arbetsmetodiken visar att det går bra att kombinera rationella och kommunikativa planeringsmetoder och -verktyg. Det breda och inkluderande tillvägagångssättet har lett till att de deltagande har ökat sin kunskap om och sett större samband mellan planering, energi, bebyggelse och transporter, men även ökad förståelse för andra aktörers synsätt och kompetenser. Studien visar att såväl rationellt tänkande och expertkunskap som lokala, vardagliga erfarenheter och kunskaper är viktiga i planeringsprocessen. Det behövs kunskap om såväl processledning som sakkunskaper om exempelvis energi och miljöpåverkan.
|
|
| 8. |
- Parsanezhad, Pouriya, et al.
(författare)
-
Towards an Integrated Web-based Visualization Tool : A Comparative Survey of Visualization Techniques for Enhancing Stakeholders’ Participation in Planning
- 2011
-
Ingår i: Proceedings of SIGRAD 2011. - : Linköping University Electronic Press. ; , s. 61-68
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- Digital visualization tools are widely used in planning nowadays around the world by various contributors to the field and in different planning scales. Visualization facilitates perception of underlying thoughts and objectives of planning alternatives and consequently assists with communication of the plan to different stakeholders. This, in turn, enables them to actively and efficiently participate in the procedure from the very initial stages to the implementation phase thanks to the insight provided by user-friendly visualization tools. Available visualization tools for planning, however, are either not integrated and efficient enough or too resource- or expertise-demanding and thus not entirely fulfilling the qualities mentioned above. This study is a search for a conceptual framework for an integrated web-based visualization tool. Web-accessibility diminishes temporal and spatial distance among the users and planning agents and provides the possibility for more participation in and interaction with planning projects. Within this study, major characteristics of an integrated tool have been investigated through literature, online resources, contacts with experts and practitioners, a survey over off-the-shelf products and comparative analysis of the outcomes. An evaluation cube was initially developed and used as the basis for provision of a set of dual criteria. A selection of visualization tools were examined against those criteria and results were demonstrated visually. Eventually, findings were used to provide a back-casted example of the integrated tool.
|
|
| 9. |
- Ranhagen, Ulf, 1947-
(författare)
-
A system for the future
- 2010
-
Ingår i: Everywhere everyone architecture for everyday life. - Stockholm : Sveriges arkitekter. - 9789197835350 ; , s. 32-35
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 10. |
- Ranhagen, Ulf, 1947-
(författare)
-
Att integrera hållbarhets- och energifrågor i fysisk planering - metoder och verktyg etapp 2 : Slutrapport i Uthållig kommun - delprojektet fysisk planering för hållbart samhälle
- 2013
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Programmet Uthållig kommun bedrivs av Energimyndigheten med syfte att stärka det kommunala strategiska arbetet med hållbar utveckling och energifrågor och bygga nätverk för kunskaps- och erfarenhetsutbyte inom olika temaområden. Programmet inleddes med en första pilotetapp 2003–2008 med fem medverkande kommuner (Borås, Solna, Ulricehamn, Vingåker och Örnsköldsvik). Under den andra etappen 2008–2011 medverkade 66 kommuner, varav ett 30-tal inom temaområdet för fysisk planering. Etapp 3 av programmet pågår mellan 2011–2014 och engagerar ett trettiotal kommuner.Denna slutrapport för delprojekt fysisk planering i etapp 2 av Uthållig kommun sammanfattar arbetet i form av en arbetsgång med 4 huvudsteg ("stora" steg) och 20 delsteg ("små steg"). Arbetsgången utgör ett koncentrat av de arbetssteg som genomförts i projektets pilotetapp och huvudetapp i samarbete mellan Energimyndigheten, ett 30-tal svenska kommuner, KTH och andra aktörer. Denna presentationsform svarar upp mot projektets mål att ta fram och tillämpa en verktygslåda med målgruppsanpassade metoder och verktyg. Verktygslådan syftar till att förbättra möjligheterna att integrera hållbarhets- och energifrågor i kommunernas översiktliga, strategiska planering.Slutrapporten bygger i stor utsträckning på resonemang kring teori, metoder och verktyg som återfinns fördjupat i de två tidigare syntesrapporterna, se ER 2006:19, Ranhagen (2006) och ER 2008:19, Ranhagen (2008) samt i de licentiat-uppsatser och doktorsavhandlingar som genomförts och genomförs med anknytning till projektet. En mer kortfattad och populär framställning av innehållet finns i idéskriften "Fyra stora och tjugo små steg" om fysisk planering som Energimyndigheten tagit fram, se ET 2011:53.Det unika med FoU-projektet är den starka verklighetsförankringen som skapats genom att kommunerna haft möjlighet att under hela utvecklingsprocessen utgå från egna, relevanta planeringsfall främst på nivåerna översiktsplan (ÖP) och fördjupning av översiktsplan (FÖP). Verktygen har på så sätt testats i "skarpt läge" och kommunerna har kunnat göra realistiska bedömningar av deras användbarhet i vardagsplaneringen. I rapporten återfinns ett urval av de reflexioner som deltagande kommuner dokumenterat i de kommunala fallstudierapporterna.De kvalitativa verktygen för att integrera hållbarhetsfrågor i översiktlig planering och för att utforma strategier för genomförande och uppföljning (huvudsteg II och huvudsteg IV) är tänkta att bidra till att skapa robusta fysiska strukturer och strategier som också bidrar till att underlätta integration av energifrågor. Dessa "mjuka" verktyg har visat sig direkt användbara i kommunernas olika planeringsfall och en rad olika tillämpningar har tagits fram av deltagande aktörer. En del av dessa verktyg har också i några kommuner använts utanför ramen för delprojektet i planeringsfall med omfattande medborgardialoger.Med denna bas är sedan tanken att fördjupningar av integrationen av energifrågor kan ske också med flera kvantitativa verktyg. Även om de beräkningsverktyg som tagits fram i projektet är relativt enkla så visade det sig svårare för deltagarna att ta till sig dessa på samma sätt som de kvalitativa verktygen (huvudsteg III).Det finns ett behov av framtida FoU-arbete för att analysera hinder och möjligheter för att använda denna typ av verktyg. Det kan till exempel handla om att planerare och specialister på trafik, energi och miljö behöver arbeta mer integrerat för att det ska upplevas naturligt att använda verktygen i planeringsarbetet. Verktygen behöver också vidareutvecklas kopplat till ett sådant fördjupat samarbete mellan olika aktörer i planeringen.Förutom arbetet med olika typer av verktyg för analyser och förslagsarbete har FoU-projektet sökt träna deltagarna i arbete med processmetodik främst genom ett stort antal workshops. Ett mer processorienterat och kommunikativt förhållningssätt har visat sig innebära att planeringens potentialer kan tillvaratas utöver vad som föreskrivs enligt PBL, det vi kallar PBL+.I PBL+ -planeringen utnyttjas PBL-processens dialog- och samverkansformer som en arena eller ett forum för medverkan, påverkan och informationsverkan (ge och ta) från en rad olika aktörer. På så sätt kan planeringen användas inte bara för att forma robusta fysiska strukturer utan också för att på ett aktivare sätt inkludera mjukvara i form av människors kunskap, inställning, attityder och livsstil ifråga om hållbarhetsfrågor i bredare bemärkelse och energianvändning.
|
|
