| 1. |
|
|
| 2. |
- Reimer, Bo
(författare)
-
Inte som alla andra : Ungdom och livsstil i det moderna
- 1992
-
Ingår i: Unga stilar och uttrycksformer, Johan Fornäs, Ulf Boëthius, Hillevi Ganetz och Bo Reimer (red.). - Stockholm : Brutus Östlings Bokförlag Symposion AB. ; , s. 163-201
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Det har gått att skönja en intresseförskjutning inom den forskning som behandlar samhälle och vardagsliv under de senaste decennierna. Förskjutningen har skett från ett produktions- till ett konsumtionsintresse, eller från ett arbets- till ett fritidsintresse. Uppmärksamheten har kommit att riktas mot de områden av vardagslivet som är minst reglerade. Detta forskningsintresse för fritid och konsumtion synes ligga väl i linje med den tidsanda av materialism och hedonism som ofta ansetts karakterisera 1980-talet. Situationen är emellertid något mer komplicerad – och intrikat – än så. Även forskare med radikala och kritiska förtecken deltar i denna verksamhet. Fritids- och konsumtionsintresset är inte heller begränsat till en enstaka disciplin. Tvärtom behandlas för närvarande likartade problem och frågeställningar på olika sätt inom ett flertal discipliner med bistånd av olika teorier, begreppsapparater och metoder: det handlar inte om något homogent forskningsfält som lätt låter sig infångas och avgränsas.
|
|
| 3. |
- Reimer, Bo
(författare)
-
Senmoderna miljöer : Massmedier och organisationen av det privata och det offentliga
- 1994
-
Ingår i: Ungdomar i skilda sfärer, Johan Fornäs, Ulf Boëthius och Bo Reimer (red.). - Stockholm : Brutus Östlings Bokförlag Symposion AB. - 9171391347 ; , s. 235-255
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Vi umgås alla dagligen med massmedier, vare sig vi vill det eller inte. Massmedierna ingår närmast med självklarhet i vår vardag, och på många sätt organiserar vi hela vårt vardagliga liv kring dem. Den regelbundenhet eller rutinmässighet med vilken vi utnyttjar massmedierna skapar rutiner även för resten av det vardagliga livet. En viktig del av organiseringen av vardagslivet berör de olika sfärer vi ständigt rör oss mellan. Dessa sfärer kan med hjälp av massmedierna göras mer eller mindre privata eller offentliga, och de kan göras mer eller mindre attraktiva. Massmedierna kan också förbinda sfärer med varandra på nya sätt, och de kan förflytta tyngdpunkten i vardagslivet från en sfär till en annan. Jag kommer här att belysa massmediernas roll för ungdomar i vardagslivet. Jag kommer att inleda med att se på hur privata och offentliga sfärer kontinuerligt organiseras – och reorganiseras – med hjälp av medierna. Men jag kommer också att diskutera massmediernas roll i en vidare bemärkelse. Med ett historiskt perspektiv kan man visa hur massmedierna successivt har tagit i anspråk en allt större del av både tid och rum i vardagslivet. Idag hävdas det att de bidrar till att förändra vår tids- och rumsuppfattning. Fysiska sfärer frikopplas alltmer från sociala sfärer. Vad händer i våra senmoderna miljöer? Artikeln bygger inledningsvis på arbete inom massmedieforskning. I den senare delen av artikeln kommer jag att relatera denna traditions arbeten till mer allmän social teori samt till kulturgeografi.
|
|
| 4. |
-
Unga stilar och uttrycksformer
- 1992
-
Samlingsverk (redaktörskap) (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- This is the fourth of a series of reports from the research program Youth Culture in Sweden, FUS. In the first article, Johan Fornäs discusses the production of style as a communicative praxis. On the basis of a general theory of the materiality, form and meaning of symbols and language, he analyses the functions of, as well as the relationships between, different cultural forms of expressions (including words, pictures and music). In so doing, he touches upon theories of media, popular culture, style, subcultures and aesthetics. Bo Reimer’s article is focused on the concept of lifestyle in relation to youth and modernity. He discusses the hypothesis of the individualization of everyday life as well as the question of postmodern lifestyles. Hillevi Ganetz combines a social, psychodynamic and aesthetic perspective in order to analyse how young women express themselves through the interplay between fashion and personal style. While earlier research has mainly focused on the role of fashion and looks in public spaces, Ganetz instead focuses on domestic spaces and on arenas that crosscut the private/public distinction; arenas such as changing-rooms in department stores. Ulf Boëthius analyses young people’s relationships to lite-rary texts. He discusses both the reading and writing of young people, and outlines a multidimensional research field that includes books, magazines, diaries, comics and rock lyrics, related to variables such as age, gender, class, ethnicity and geographical location. In the final article, Leni Filipson and Jan Nordberg from the unit of audience research at the Swedish Broadcasting Corporation give an empirical description of media use and cultural practices among Swedish youth.
|
|
| 5. |
-
Ungdomar i skilda sfärer
- 1993
-
Samlingsverk (redaktörskap) (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- This is the fifth of a series of reports from the research program Youth Culture in Sweden, FUS. In the first article, Johan Fornäs discusses how concepts such as sphere, space, field and institution may be used in order to understand processes of power and resistance. Specific attention is given to thinkers such as Habermas, Foucalt, Bourdieu and Willis, but Fornäs also discusses more recent feminist theory as well as theories of ethnicity and identity. In the second article, Magdalena Czaplicka analyses young people’s trajectories through the educational system and into the labour market. She focuses on how the choices and opportunities given to youth are structured by factors such as class and gender. Anders Löfgren applies the concepts of life project and arena on identity formation. Through the use of ideas from social theory and cultural geography, he argues that life projects in late modernity, although still grounded in local environments, are becoming more and more globalised. Mats Lieberg discusses the importance of public spaces for young people’s entrances into adulthood. He also analyses how young people make use of public spaces in their everyday life practices. Bo Reimer discusses the role of the mass media for young people in everyday life. He focuses on how the electronic media have changed social behaviour, and on how young people act – and react – in an environment saturated by the mass media. Ulf Boëthius discusses youth, popular culture and media through the use of the concept of moral panics. In an historical overview, he shows how the concept may be applied to a number of heated debates and conflicts centrered around youth and popular culture that have taken place during the latest century. He also discusses whether such panics still are possible in late modernity. Finally, Thomas Ziehe analyses the effects of modernization and rationalization in the spheres of education and science. He specifically focuses on the self-reflexivity which he argues cannot be avoided anywhere in late modernity.
|
|
| 6. |
-
Ungdomskultur i Sverige
- 1994
-
Samlingsverk (redaktörskap) (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- This is the sixth and final report from the research program Youth Culture in Sweden, FUS. The volume is divided into four themes: gender and identity, spheres and institutions, styles and forms of expressions, and modernisation and history. In an introduction, Johan Fornäs presents the four themes and locates FUS within the Swedish, Nordic and international fields of research on youth culture.Four articles then focus on gender and identity: Thomas Johansson conducts a critical analysis of the concept of narcissism. Hedvig Ekerwald analyses how sexuality is portrayed in popular culture texts directed to boys and girls, respectively. Anders Löfgren discusses the question of sexual identity in modernity, with a particular focus on the sexual identity of young homosexuals. Yvonne Gunnarsson studies how young girls in the countryside view their futures – remaining in the countryside or moving into more urban areas.The first article on spheres and institutions is written by Helena Wulff. She analyses the role playing and identity reconstruction of young Swedish au pairs, artists and businessmen in New York in the late 1980s. Göran Bolin then examines a specific transnational subculture, devoted to ”video nasties”. Mats Lieberg discusses the problematics of ethnographic fieldwork.The third theme of the report concerns styles and forms of expression. Erling Bjurström and Lars Lilliestam discuss the uses of the concept of style within musicology and social analysis. Mats Franzén focuses on the changing social and cultural meanings of different sports in late modernity. Ulf Lindberg analyses one of the most important but least studied genres consumed by youth: rock lyrics. Eli-sabeth Tegner relates new youth cultures to each other: house, rave and cyberpunk. Ulla-Britt Kotsinas studies the uses of language among different groups of young people in Stockholm.In the final section of the book – modernisation and history – Hillevi Ganetz uses the concept of intertextuality in order to compare a poem of the early 20th century poet Edith Södergran with a rock lyric by a contemporary artist, Eva Dahlgren. Peter Dahlén discusses the relationship between young boys and their fathers as portrayed in Swedish film between 1930 and 1990. Finally, Ove Sernhede investigates the fascination held by white Swedish youth for Afroamerican culture.
|
|
