| 1. |
- Almqvist, Jonas, 1968-
(author)
-
Learning and Artefacts : On the Use of Information Technology in Educational Settings
- 2005
-
Doctoral thesis (other academic/artistic)abstract
- The aim of this thesis is to develop and apply an empirical approach that can be used in studies of the relationship between different expectations of, and actual use of, information technology in educational settings. The studies focus on meanings of artefacts shaped in people's talk about and/or use of technology. The aim is based on the twofold ambition to (1) develop an approach that opens the way for empirical investigations on the usage of technology and (2) to make a contribution to research about computers in education. I show how an approach based on a sociocultural perspective on learning, specified by inspiration from a sociotechnical perspective on artefacts, generates new questions about the usage of technology and its influence on learning and socialisation. Furthermore, I show how discourse analyses, inspired by the writings of Ludwig Wittgenstein, can be used in studies of educational processes. The thesis consists of five case studies. In the first study I examine the rhetoric on information technology during the years 1994-1998 (Paper I). In the three following cases I analyse video-recorded conversation between children using computers in science education (Papers II-IV). In the light of the results from the first four studies I return in the fifth to the rhetoric on technology. In that paper different expectations on the usage of technology in education and on the technology users, expressed in the curricula for the Swedish compulsory school during the years 1962-1998, are clarified and discussed (Paper V). The results of the thesis show that expectations are central parts of human action and that different expectations may result in different kinds of practices. The historical studies show that it is in no way obvious for what purposes artefacts are to be used in educational settings, or who is to decide on this issue.
|
|
| 2. |
- Lindberg, Leif, et al.
(author)
-
Akademins olika världar
- 2005
-
Book (pop. science, debate, etc.)abstract
- Syftet med denna rapport är att – med utgångspunkt i befintlig statistik om högre utbildning i Sverige – identifiera kritiska faser i övergången från grundutbildning till forskarutbildning, respektive från forskarutbildning till anställning vid högskolan, med avseende på kön och befattningar för vilka doktorsexamen krävs. Rapporten ska också pröva vad en fokusering på horisontella processer i den befi ntliga statistiken kan betyda för möjligheterna att kvalificera hypoteserna om den kvarstående bristande jämställdheten, i de avseenden som nämns ovan. För det tredje, att formulera inriktning för fortsatta studier på området.Undersökningen är explorativ och ska uppfattas som en förstudie vilkenringar in områden för fortsatta studier. Häri ingår även en tidigare publicerad rapport Jämställdhet inom universitet och högskolor – En bibliografi med kommentarer (Högskoleverkets rapportserie 2003:22R). Den här aktuella rapporten och den från 2003 är finansierade av Högskoleverkets jämställdhetsråd.Rapporten redovisar kortfattat jämställdhetssatsningar i högre utbildningunder efterkrigstiden, de material som använts för analyserna, de benäm-ningar på områden och personal som använts samt förändringar i indelningen av SCB:s utbildningsstatistik för den högre utbildningen samt vilka jämförelser som kan göras över tid till följd av dessa förändringar.I rapporten fokuseras på förändringar av könsbalansen inom högskolanunder 1990-talet med utgångspunkt från uppfattningen att utvecklingen mot ökad jämställdhet går för långsamt. Här beskrivs förändringar i kvinnoandelar för åren 1987, 1993 och 2002 och då kan på aggregerad nivå (vertikal) avläsas en stegvis ökning nerifrån och uppåt över tid mot uppnådd jämställdhet definierat av jämställdhetsintervallet. T.ex. kan då visas att kvinnoandelen av de doktorsexaminerade är 44% år 2002. I en horisontell analys framgår dock att dessa 44% byggs upp av ett antal asymmetriska förhållanden där fem forskningsområden ligger utanför jämställdhets intervallet. Två av områdena domineras av kvinnor samtidigt som antalet doktorsexamina inom dessa områden är litet. De tre områden som domineras av doktorsexamina av män utgör ca40 % av alla doktorsexamina som avlades under 2002.Analyser görs även av personalkategorier, verksamhetsområde och kön samt mellan doktorsexaminerade, verksamhetsområde, kön och forskarassistenter. Jämförelser görs också mellan doktorsexaminerade, kön och professorer.Författarna studerar också bl.a. förändringar i kvinnoandelarna inomforskarutbildningen samt övergången mellan grundutbildning och forskar-utbildning. I denna övergång, där utgångsläget är ungefär en tredjedel flerexaminerade kvinnor än män i grundutbildningen, är den sammanlagda övergångsfrekvensen för kvinnor 4.8% och för män 10%. De kvinnodominerade ämnesområdena i grundutbildning, med undantag för medicin, har mycket låga övergångsfrekvenser.Studien innehåller också analyser med avseende på könsbalans och bristen på könsbalans i den svenska högskolan. Här framhålls att, inom det samlande begreppet den svenska högskolan, finns olika världar där var och en fungerar under olika villkor. Särskilt framträdande är det antalsmässiga förhållandet mellan professorstillgång och antalet grundutbildnings studenter. Området medicin, t.ex., kännetecknas av flest professorer, stor doktorsproduktion (varav ungefär hälften är kvinnor) och relativt få examinerade grundutbildningsstudenter. Samhällsvetenskap, som ett andra exempel, har många grundutbildningsstudenter, få examinerade doktorer och glest mellan professorerna. Områdena undervisning samt vård och omsorg är helt dominerade av kvinnorvad avser examinerade från grundutbildningen. Övergångsfrekvensen frångrundutbildning till forskarutbildning är betydligt lägre om dessa jämförsmed andra områden. Professorstillgången är mycket begränsad, liksom deakademiska karriärmöjligheterna.Det framhålls i studien att en huvudsaklig fokusering på den vertikala pro-cessen i beskrivningar och analyser av könsandelar blir ett problem, eftersom sådana beskrivningar och analyser kommer att betona förändringens lång- samhet. En fokusering på horisontella processer i analyserna kommer i stället att lyfta fram både områden där förändringar inträffar och sådana där ingenting händer. Olikheterna i skilda utbildnings- och ämnesområdens materiella villkor blir i studier av horisontella processer iakttagbara inte minst vad avser karriärmöjligheter för kvinnor och män. Balansen mellan, å ena sidan kvinnor och män, å andra sidan tillgången till forskarutbildning och anställning är inte densamma mellan utbildnings/ämnesområden.I rapporten diskuteras utgångspunkter för ett forskningsprogram och for-muleras en referensram för fortsatta undersökningar. I denna framhålls, åena sidan, förhållandet att försöken att förklara det låga antalet kvinnor inom akademin i olika grad tar fasta på diskriminering eller självselektion. Å andra sidan fi nns en diskussion om huruvida akademin egentligen skiljer sig från övriga samhället. Vissa menar att det inte är så, medan andra hävdar att det finns förhållanden som talar för att akademin är speciell jämförd med andra sektorer, med månghundraårig manlig dominans och ett mer än hundraårigt strikt meritokratiskt system som måste genomgås för att en position ska kunna erhållas. Dessa ståndpunkter får utgöra grunden för en indelning av försökenatt förklara underrepresentationen av kvinnor, och särskilt på högre nivåer, inom den svenska högskolan. Fyra kategorier erhålls härigenom:(1) Inomakademiska självselektionsförklaringar(2) Inomakademiska diskrimineringsförklaringar(3) Utomakademiska självselektionsförklaringar(4) Utomakademiska diskrimineringsförklaringar.Det konstateras att merparten av hittills gjorda undersökningar kan kategoriseras under (1) och framförallt under (2), i viss mån under (3), medan studier under (4) knappast förkommer alls. Studier i anslutning till (3) fokuserar oftast dessutom på vilken roll familjeförhållanden spelar för kvinnors akademiska karriär. Rapporten innehåller slutligen ett antal undersökningsskisser.
|
|
| 3. |
|
|
| 4. |
- Lundqvist, Eva, 1972-
(author)
-
Undervisningssätt, lärande och socialisation : Analyser av lärares riktningsgivare och elevers meningsskapande i NO-undervisning
- 2009
-
Doctoral thesis (other academic/artistic)abstract
- The aim of this thesis is to study teachers’ manner of teaching and its role for students’ meaning making. In order to shed light on this interplay, a methodological approach, based on pragmatism, a sociocultural perspective on learning and Wittgenstein’s later works, is developed and applied. As the methodological approach is designed to study meanings as constituted in action, the empirical material consists of conversations between teachers and students. The practice in focus is science education in Swedish compulsory school. The thesis includes four case studies. In the first study, the method EMA (Epistemological Move Analysis) is developed with the aim of describing teachers’ role for the students’ learning of scientific knowledge. In the second study, another method – CACM (Communication Analysis of Companion Meanings) is developed and illustrated. With CACM, epistemological norms and companion meanings are analysed in order to describe students’ socialisation into a specific practice. In the third study, CACM is used to analyse and describe two central epistemological norms and companion meanings in three teachers’ teaching. The fourth study seeks to describe in full one teacher’s manner of teaching in terms of educational philosophy and selective tradition. Using the developed approach, an analysis of one teacher’s teaching during the course of four lessons is conducted. The results show that, without prescribing teachers and students a specific view of science, it is both possible and fruitful to study how meanings are constituted in action in classroom practice. At the same time as the students learn scientific knowledge, they are also socialised into specific ways of approaching science. Teachers’ epistemological moves, in encounter with students’ meaning making, play an important role for students’ learning in science as well as about science.
|
|
| 5. |
|
|
| 6. |
|
|
| 7. |
|
|
| 8. |
- Riis, Ulla, et al.
(author)
-
Akademins olika världar (Equality and the Differing Worlds of Academia)
- 2005
-
Book (other academic/artistic)abstract
- Könsfördelningen inom den högre utbildningen kännetecknas av att ju högre upp i den akademiska hierarkin man blickar, desto mindre visar sig andelen kvinnor vara. Företeelsen, som ibland beskrivs som en avsmalnande pyramid eller som en läckande pipeline, är välkänd och har ofta diskuterats såväl i den samhälleliga debatten som i den vetenskapliga diskussionen.Men hur ser könsfördelningen ut, betraktad horisontellt? Hur stor är andelen kvinnor vid övergången från grundutbildning till forskarutbildning och från forskarexamen till anställning inom universitet och högskolor inom olika ämnesområden?Rapporten har utarbetats på uppdrag av Högskoleverkets Jämställdhetsråd. Den horisontella analysen ger en helt annan och mer komplex bild än den som den mycket vanligare vertikala analysen ger. Författarna presenterar en ram för ett forskningsprogram som bygger på att två analysdimensioner kombineras: Normstyrd självselektion – diskriminering och Interiorisering – exteriorisering.
|
|
| 9. |
- Riis, Ulla, 1947-, et al.
(author)
-
Educational System in Sweden : Trends and reforms
- 2008
-
In: Journal of Cucurova University Institute of Social Sciences. - Adana : C.Ü. Sosyal Bilimler Enstitüsü. - 1304-8880. ; 17:2, s. 255-266
-
Journal article (other academic/artistic)
|
|
| 10. |
|
|
