| 1. |
- Chen, Changchun, et al.
(författare)
-
Elongator Complex Influences Telomeric Gene Silencing and DNA Damage Response by Its Role in Wobble Uridine tRNA Modification
- 2011
-
Ingår i: PLoS genetics. - : Public Library of Science. - 1553-7404. ; 7:9, s. e1002258-
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Elongator complex is required for formation of the side chains at position 5 of modified nucleosides 5-carbamoylmethyluridine (ncm(5)U(34)), 5-methoxycarbonylmethyluridine (mcm(5)U(34)), and 5-methoxycarbonylmethyl-2-thiouridine (mcm(5)s(2)U(34)) at wobble position in tRNA. These modified nucleosides are important for efficient decoding during translation. In a recent publication, Elongator complex was implicated to participate in telomeric gene silencing and DNA damage response by interacting with proliferating cell nuclear antigen (PCNA). Here we show that elevated levels of tRNA(Lys) (s(2) ) (UUU), tRNA(Gln) (s(2) ) (UUG), and tRNA(Glu) (s(2) ) (UUC), which in a wild-type background contain the mcm(5)s(2)U nucleoside at position 34, suppress the defects in telomeric gene silencing and DNA damage response observed in the Elongator mutants. We also found that the reported differences in telomeric gene silencing and DNA damage response of various elp3 alleles correlated with the levels of modified nucleosides at U(34). Defects in telomeric gene silencing and DNA damage response are also observed in strains with the tuc2Δ mutation, which abolish the formation of the 2-thio group of the mcm(5)s(2)U nucleoside in tRNA(Lys) (mcm(5) (s(2) ) (UUU) ), tRNA(Gln) (mcm(5) (s(2) ) (UUG) ), and tRNA(Glu) (mcm(5) (s(2) ) (UUC) ). These observations show that Elongator complex does not directly participate in telomeric gene silencing and DNA damage response, but rather that modified nucleosides at U(34) are important for efficient expression of gene products involved in these processes. Consistent with this notion, we found that expression of Sir4, a silent information regulator required for assembly of silent chromatin at telomeres, was decreased in the elp3Δ mutants.
|
|
| 2. |
- Kallstrom, Ann-Christine, et al.
(författare)
-
17 beta-Hydroxysteroid dehydrogenase type 1 as predictor of tamoxifen response in premenopausal breast cancer
- 2010
-
Ingår i: EUROPEAN JOURNAL OF CANCER. - : Elsevier Science B.V., Amsterdam.. - 0959-8049 .- 1879-0852. ; 46:5, s. 892-900
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- 17 beta-Hydroxysteroid dehydrogenases (17HSDs) are involved in the local regulation of sex steroids. 17HSD1 converts oestrone (El) to the more potent oestradiol (E2) and 17HSD2 catalyses the reverse reaction. The aim of this study was to investigate the expression of these enzymes in premenopausal breast cancers and to analyse if they have any prognostic or tamoxifen predictive value. Premenopausal patients with invasive breast cancer, stage II (UICC), were randomised to either 2 years of adjuvant tamoxifen (n = 276) or no tamoxifen (n = 288). The median follow-up was 13.9 years (range 10.5-17.5). The expression of 17HSD1 and 17HSD2 was analysed with immunohistochemistry using tissue microarrays. The enzyme expression level (-/+/++/+++) was successfully determined in 396 and 373 tumours, respectively. Women with hormone-receptor positive tumours, with low levels (-/+/++) of 17HSD1, had a 43% reduced risk of recurrence, when treated with tamoxifen (Hazard Ratio (HR) = 0.57; 95% confidence interval (CI), 0.37-0.86; p = 0.0086). On the other hand high expression (+++) of 17HSD1 was associated with no significant difference between the two treatment arms (HR = 0.91; 95% CI, 0.43-1.95; p = 0.82). The interaction between 17HSD1 and tamoxifen was significant during the first 5 years of follow-up (p = 0.023). In the cohort of systemically untreated patients no prognostic importance was observed for 17HSD1. We found no predictive or prognostic value for 17HSD2. This is the first report of 17HSD1 in a cohort of premenopausal women with breast cancer randomised to tamoxifen. Our data suggest that 17HSD1 might be a predictive factor in this group of patients.
|
|
| 3. |
- Rydén, Bo, 1957, et al.
(författare)
-
Fjärrvärmens Affärsmodeller: Slutrapport för Fjärrsynprojekt
- 2013
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Fjärrvärmen är en integrerad del av det framtida hållbara energisystemet, med ambitionen att i än högre grad bidra till de samhälleliga målen om låga utsläpp från uppvärmning, minskad användning av primärenergi och synergier med andra sektorer, exempelvis energiåtervinning från avfall, industrier och avloppsrening. Som produkt och bransch har fjärrvärmen gjort en betydande resa sedan starten för mer än 50 år sedan och den har genomgått en omfattande utveckling, framför allt inom teknikområdet. Nya utmaningar och förändrade omvärldsförhållanden ställer dock nya och ökade krav på fjärrvärmeaffären och fjärrvärmeföretagens affärsmodeller. Fjärrvärmens Affärsmodeller är ett tvärvetenskapligt forskningsprojekt som genomförts inom ramen för forskningsprogrammet Fjärrsyn. Projektet har pågått under 2010-2013. Målsättningen har varit att generera ny kunskap och bättre verktyg för att konkurrenskraftiga affärsmodeller skall kunna utvecklas. Syftet är att stärka fjärrvärmen, att uppmuntra affärsutveckling och att skapa resurseffektiva lösningar för framtidens hållbara energisystem, till nytta för fjärrvärmebranschen, kunderna, miljön och samhället i stort. Inom ramen för olika delstudier har vi bland annat undersökt hur fjärrvärmeföretag skapar och levererar värde, möter sina kunder, använder sina nyckelresurser, hur intäkter uppstår och hur väl organisationen utnyttjas. Vi har även analyserat de utmaningar företagen står inför, fjärrvärmeaffärens möjligheter att tackla dagens komplexa problem, liksom dess förutsättningar för att utvecklas och generera långsiktigt uthålligt värde. Denna slutrapport redovisar projektets forskningsresultat och slutsatser, samt beskriver det breda tvärvetenskapliga arbetssättet och den aktiva och omfattande kommunikation som tillämpas mellan forskningsprojektet och dess intressenter. I tre lättlästa temaböcker har projektet också redovisat resultat och metoder om hur dagens prismodeller kan utvecklas, hur kunddialogen och kundens förtroende kan stärkas och hur fjärrvärmeaffären som helhet kan utvecklas.
|
|
| 4. |
- Svensson, Bo S, et al.
(författare)
-
Vad korten berättar - Tarot hos Yeats, Meyrink, Kafka, T.S. Eliot och Sigrid Combüchen
- 2010
-
Ingår i: Ferlin och alla de andra. En festskrift till Jenny Westerström 21 januari 2010. - 1102-5522. ; , s. 237-251
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- En ockult våg svepte fram över Europa kring förra sekelskiftet. Poeten W.B. Yeats var, liksom den store auktoriteten på Tarot-kort A.E. Waite, medlemmar av the Golden Dawn, en sluten ockult frimurarorden, som hade grundats i London 1887 och som hade ett både sociokulturellt och litterärt inflytande i speciellt England och USA, men också på kontinenten. Sin inspiration hämtade Golden Dawn från renässansens ockulta naturfilosofer, bl.a. Agrippa, Paracelsus och John Dee. Den mest spridda kortleken, Rider-Waite, består av 78 kort med bilder som har korta och ofta arketypiska namn, som "Dåren", "Eremiten", "Trollkarlen" och "Lyckohjulet". De läggs ut enligt speciella regler och ger då upphov till skilda spådomar eller historier av delfisk karaktär. Det senare har fascinerat många författare. Den keltiske renässansens mästare, William Butler Yeats, använde sig av Tarot litterärt, t.ex. i en historia där han suggererar fram ett tillstånd bortom tid och rum i samband med en keltisk festivalnatt vid slutet av skördesäsongen. Österrikaren Gustav Meyrink bodde en tid i Prag och hans mest bekanta berättelse, Golem, utspelas i det judiska gettot under renässanshumanisten Rabbi Löövs tid. Den bygger på en legend och utförandet tycks vara influerat av Tarot-leken. Golem rymmer mustiga krogscener, teosofiska utläggningar, trånande kärlek och en deckarliknande mordgåta. Allt sammansmält till en feberhet och egenartad berättelse där det råder vilda kast mellan extas och förtvivlan. En amerikansk litteraturforskare har upptäckt att Kafka uppenbarligen har låtit sitt berättande inspireras av Tarot, t.ex. i berättelserna Slottet och Amerika. I T.S. Eliots berömda dikt The Waste Land, från 1922, förekommer en sierska, kallad Madame Sosostris. Hon lägger kort åt den anonyme sökaren i dikten, men hindrad av en svår förkylning säger hon mer om vad hon inte kan se i korten än vad som faktiskt kan ses. Dessutom förser poeten henne i hemlighet med några kort som han själv har hittat på och lägger till egna luriga kommentarer i diktens avslutande fotnoter. Åtminstone en sak har Eliots huvudperson gemensamt med huvudpersonen Perle i Sigrid Combüchens berättelse Parsifal (1998) - de är båda gralsökare i en depressiv efterkrigsvärld. I Eliots fall efter första världskriget, då en generation unga män, hans generation, hade förlorat livet i skyttegravarna. I Combüchens Parsifal, en dystopi som utspelar sig i ett ödelagt Europa under 2050-talet, finns det både spår av en rad småkrig och radioaktivitet efter ett utkämpat kärnvapenkrig. I Combüchens Parsifal lägger den lögnaktiga astrologen Livia ett keltiskt kors för en dagligen återkommande kund, "Georg" - lika anonym som Eliots sökare. Situationen är gåtfull - är det den åldrande och cancersjuke generalen Piscator som är denne Georg? Och är denne Piscator egentligen en historisk dubbelgångare till Parsifalmytens Fiskarkung? Författaren lägger ut spår. Hon är också ganska fräck. Hur då? I berättelsen beskrivs i detalj själva utlägget, ett keltiskt kors, men vad vi samtidigt får veta är att vad sierskan Livia berättar för Georg är en stor fet lögn. Men lagt kort ligger - genom att använda spelets regler med hjälp av Rider-Waite får läsaren själv möjlighet att tolka detta keltiska kors. Och blir på köpet själv en gralsökare.
|
|
| 5. |
- Wallensteen, Peter, 1945-, et al.
(författare)
-
El Código de Ética para Científicos de la Universidad de Uppsala”
- 2010
-
Ingår i: Estudios y documentos en política científica de América Latina y el Caribe, Volumen II. - Montevideo : Oficina Regional de Ciencia para América Latina y el Caribe de UNESCO.
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
