| 1. |
|
|
| 2. |
- Allendorf, Fred W, et al.
(författare)
-
Genetic effects of harvest on wild animal populations.
- 2008
-
Ingår i: Trends Ecol Evol. - 0169-5347. ; 23:6, s. 327-37
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Human harvest of animals in the wild occurs in terrestrial and aquatic habitats throughout the world and is often intense. Harvest has the potential to cause three types of genetic change: alteration of population subdivision, loss of genetic variation, and selective genetic changes. To sustain the productivity of harvested populations, it is crucial to incorporate genetic considerations into management. Nevertheless, it is not necessary to disentangle genetic and environmental causes of phenotypic changes to develop management plans for individual species. We recommend recognizing that some genetic change due to harvest is inevitable. Management plans should be developed by applying basic genetic principles combined with molecular genetic monitoring to minimize harmful genetic change.
|
|
| 3. |
- Charlier, Johan, et al.
(författare)
-
Genetic structure and evidence of a local bottleneck in moose in Sweden
- 2008
-
Ingår i: Journal of Wildlife Management. - : Wiley. - 0022-541X .- 1937-2817. ; 72:2, s. 411-415
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- The moose (Alces alces) is the most intensely managed game species in Sweden. Despite the biological and socioeconomical importance of moose, little is known of its population genetic structure. We analyzed 132 individuals from 4 geographically separate regions in Sweden for genetic variability at 6 microsatellite loci. We found evidence of strong substructuring and restricted levels of gene flow in this potentially mobile mammal. FST values were around 10%, and assignment tests indicated 3 genetically distinct populations over the study area. Spatial autocorrelation analysis provided a genetic patch size of approximately 420 km, implying that moose less than this distance apart are genetically more similar than 2 random individuals. Allele and genotype frequency distributions suggested a recent bottleneck in southern Sweden. Results indicate that moose may be more genetically divergent than currently anticipated, and therefore, the strong hunting pressure that is maintained over all of Sweden may have considerable local effects on genetic diversity. Sustainable moose hunting requires identification of spatial genetic structure to ensure that separate, genetically distinct subpopulations are not overharvested.
|
|
| 4. |
- Hadzihalilovic-Numanovic, Amra, 1963-
(författare)
-
Genetic Variation and Relatedness of Freshwater Pearl Mussel Margaritifera margaritifera L. populations
- 2005
-
Licentiatavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- The two papers presented in this thesis focus on population genetic study on freshwater pearl mussel populations in Sweden, using RAPD method. In paper I, I examine genetic variation within and between 5 populations in a single drainage area in south western Sweden. In paper II, I study the evolutionary relationship, and how genetic variation is related to population size, age structure and geographic isolation in 14 populations of freshwater pearl mussel in south central Sweden. In both papers I and II, I found that genetic variation was larger than found in previous studies using other techniques, and variation was larger between than within populations. I did not found any correlation between geographic and genetic distance, which indicates that mussel populations have been adapted locally to environmental factors in a relatively short time. In paper I, I found that genetic distance between populations was greater than found in other studies, despite small geographic distances. In paper II, I found that populations were highly differentiated indicating little gene flow between them. There was no significant positive relation between genetic variation and population size or age structure but there was a significant positive relation between mean age and population size indicating that many populations have gone through bottlenecks recently.
|
|
| 5. |
- Jonsson, B. G., et al.
(författare)
-
Skogspolitiken hotar biologiska mångfalden
- 2008
-
Ingår i: Dagens Nyheter. ; 14 april
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Ledande svenska forskare varnar för att det nationella naturarvet äventyras: Vi skäms över våra beslutsfattares likgiltighet för miljön. Den svenska skogen har förvandlats till en jättelik odlingsyta. Där förr otaliga arter levde samman i harmoni dominerar numera helt gran, tall och inplanterade främmande trädslag. Denna skogsodling utgör ett hot mot den biologiska mångfalden vilket strider mot riksdagens miljökvalitetsmål. Den svenska skogspolitiken vilar officiellt på att produktion av skogsråvara och miljö är likvärdiga mål. Men i praktiken har produktionen satts i första rummet. Bortåt 2 000 skogslevande arters överlevnad hotas på grund av den förda politiken. Vi är djupt oroade och skäms över att det rika Sverige inte arbetar effektivt för att nå nationella och internationella miljömål. Det skriver 14 ledande forskare i bland annat växtekologi, ekologisk zoologi och botanik.
|
|
| 6. |
|
|
| 7. |
|
|
| 8. |
- Jorde, Per Erik, et al.
(författare)
-
Unbiased estimator for genetic drift and effective population size
- 2007
-
Ingår i: Genetics. - : Oxford University Press (OUP). - 1943-2631. ; 177, s. 927-935
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Amounts of genetic drift and the effective size of populations can be estimated from observed temporal shifts in sample allele frequencies. Bias in this so-called temporal method has been noted in cases of small sample sizes and when allele frequencies are highly skewed. We characterize bias in commonly applied estimators under different sampling plans and propose an alternative estimator for genetic drift and effective size that weights alleles differently. Numerical evaluations of exact probability distributions and computer simulations verify that this new estimator yields unbiased estimates also when based on a modest number of alleles and loci. At the cost of a larger standard deviation, it thus eliminates the bias associated with earlier estimators. The new estimator should be particularly useful for microsatellite loci and panels of SNPs, representing a large number of alleles, many of which will occur at low frequencies.
|
|
| 9. |
|
|
| 10. |
- Laikre, Linda, et al.
(författare)
-
Effekter av spridning av genetiskt främmande populationer : En kartläggning av förutsättningarna för uppföljande studier av utsättningar av djur och växter i Sverige
- 2008
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Förord Spridning av främmande arter utgör ett av de stora hoten mot biologisk mångfald. En viktig del i arbetet med att verkställa Förenta nationernas konvention om biologisk mångfald (Convention on Biological Diversity – CBD) är därför att öka kunskapen kring, och förhindra fortsatt spridning av, sådana arter. Begreppet ”art” har en vid definition inom konventionsarbetet – även lägre taxonomiska enheter så som underarter och genetiskt särpräglade populationer omfattas. Spridning av genetiskt främmande populationer utgör alltså ett internationellt erkänt hot mot biologisk mångfald. Framför allt är det diversiteten på gennivå som kan drabbas negativt av sådan spridning. Vetenskapliga rådet för biologisk mångfald utses av Sveriges regering och ska bistå regeringen med råd i samband med internationellt och nationellt arbete med frågor som rör biologisk mångfald. Rådet har länge påtalat vikten av att öka kunskapen kring den genetiska nivån av biologisk mångfald och inte minst effekterna på denna mångfald av storskaliga utsättningar av genetiskt främmande populationer. Sådana utsättningar är vanliga inom skogsbruket, fiskevården och viltvården. Från min egen mångåriga erfarenhet av fiskevårdsfrågor har jag praktisk erfarenhet av att introduktion och spridning av främmande arter och populationer kan få högst påtagliga negativa konsekvenser.Vetenskapliga rådet för biologisk mångfald har i samband med konventionens tillämpning tagit upp frågor med koppling till den genetiska variationens betydelse – särskilt de vetenskapliga aspekterna kring detta. Rådet har också arrangerat en workshop som för första gången samlade experter och intressenter från de tre områden inom vilka storskaliga utsättningar bedrivs (skogsbruket, fisk- och viltvården). De intressanta och givande diskussionerna finns refererade i Rapport 5683 i Naturvårdsverkets serie. I den nu föreliggande rapporten fortsätter kartläggningen av vad vi egentligen vet om de storskaliga utsättningarna i Sverige och vilka effekter de har på biologisk mångfald. Ett gediget arbete har gjorts för att försöka bringa reda i detta område där dokumentation till stora delar saknas. Bristen på registrering och uppföljning av dessa stora spridningar, som riskerar att förändra den genetiska sammansättning som under årtusenden mejslats fram hos våra vilda fisk-, träd- och fågelpopulationer, är skrämmande. Här behövs en snabb och påtaglig förändring. Vetenskapliga rådet för biologisk mångfald kommer att fortsätta ägna denna fråga stor uppmärksamhet. Det är angeläget att Sverige bedriver ett starkt och engagerat arbete som ligger i internationell framkant när det gäller att slå vakt om den grundläggande, och för fortsatt evolution nödvändiga, mångfalden på gennivå. Stockholm den 10 september 2008 Per Wramner Professor i tillämpad miljövetenskap Ordförande för Vetenskapliga rådet för biologisk mångfald Förord 2 Utsättning av främmande populationer eller provenienser av växter och djur sker i stor skala i svenska marker och vattendrag. Spridningen av främmande populationer har stora ekonomiska värden men vi vet väldigt lite om vilka effekter den har på biologisk mångfald. Etablering av främmande genotyper kan leda till förlust och förändringar av, i första hand, mångfalden på gennivå hos mottagande naturliga populationer. I förlängningen kan sådana effekter även drabba art- och ekosystemnivåerna negativt. Det är mycket angeläget att öka kunskaperna inom detta område. Regeringen har uppdragit åt naturvårdsverket att ta fram en nationell strategi och handlingsplan för främmande arter och genotyper. Denna rapport utgör ett underlag i detta arbete. Uppdraget gavs med anledning av uppföljningen av miljökvalitetsmålen och implementering av artikel 8 h i Konventionen om biologisk mångfald som särskilt berör främmande arter och populationer och deras effekter på biologisk mångfalden. Rapporten utgör en uppföljning av den första kartläggningen av spridning av genetiskt främmande populationer inom fiske- och viltvården samt skogsbruk i Sverige som genomfördes under 2004–2005. Syftet med rapporten är en fördjupad granskning av den information som är möjlig att få fram när det gäller spridningen av främmande populationer eller genotyper i Sverige, samt i vilken utsträckning effekterna av sådana utsättningar kan kartläggas. Författarna är ensamma ansvariga för rapportens innehåll.Stockholm den 7 oktober 2008Naturvårdsverket
|
|
