| 1. |
- Bergström, Lena, et al.
(författare)
-
Ekologisk kompensation i kustmiljön : Hur kan man uppväga förluster av biologisk mångfald och ekosystemtjänster i samband med mänsklig verksamhet i kustområdet?
- 2021
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Sveriges kustmiljöer är utsatta för olika typer av mänsklig påverkan, med negativa effekter på arter, livsmiljöer och ekosystemtjänster. Enligt skadelindringshierarkin ska negativa effekter från mänsklig verksamhet i första hand undvikas, minimeras eller avhjälpas. I de kvarstående fall där skada trots dessa åtgärder är oundviklig, kan ekologisk kompensation vara ett sätt att mildra effekterna i syfte att bibehålla eller öka biologisk mångfald och ekosystemtjänster.I projektet ECOCOA har vi undersökt om och hur ekologisk kompensation skulle kunna användas i förvaltningen av kustområden. Vår målsättning har varit att bidra till en vetenskapligt grundad syn på hur ekologisk kompensation skulle kunna medverka till att stoppa nettoförluster av biologisk mångfald och ekosystemtjänster. Eftersom kompensation kan beröra en mängd aktörer och sakägare med olika intressen och perspektiv är det viktigt med en transparent process som hanteras på ett jämförbart sätt mellan olika områden och fall. En viktig flaskhals idag är brist på praktisk erfarenhet hos aktörer om hur kompensationen ska kunna tillämpas. Vi har utvecklat ett ramverk utifrån de steg som man behöver beakta i en bedömning av skada och kompensationsbehov, med fokus på att öka förutsättningarna för en transparent bedömningsprocess. Det föreslagna ramverket bygger på fyra steg: 1) skadebedömning; 2) bedömning av kompensationsbehov; 3) val av kompensationsåtgärder; och 4) utvärdering av resultat. Ramverket baserar sig på att tydliggöra samband mellan ekosystemets strukturer och de nyttigheter dessa kan medföra för människan, där nyttigheter är beroende av ekosystemtjänster, ekosystemtjänster av funktioner, och funktioner av strukturer. Vi kopplar ramverket till en utvärdering av aktuellt kunskapsläge kring åtgärders effektivitet i kustområdet. Viktiga livsmiljöer som ingår är ålgräs, grunda vegetationsklädda mjukbottnar, naturligt vegetationsfria mjukbottnar, tångbälten, musselbankar, stenrev och kustnära våtmarker.Vi har med hjälp av ramverket utvärderat nuvarande och möjliga tillämpningar av ekologisk kompensation. Utvärderingen har gjorts dels genom ett fullständigt exempel som beskriver förlust av ålgräsängar och dels genom att undersöka befintliga fall och sammanhang där kompensation är eller skulle kunna bli relevant. Fallen bygger på i) domslut gällande tillståndspliktig vattenverksamhet, ii) dagens hantering av småskalig exploatering i kustområden, samt iii) tillämpningen av särskild fiskeavgift ur ett kompensationsperspektiv. Slutligen har vi utvecklat förslag på hur liknande tillämpningar skulle kunna se ut för ytterligare livsmiljöer i tillägg till ålgräs.Våra resultat visar det finns fortsatt stor osäkerhet kring hur kompensationsprocesser och kompensationsåtgärder fungerar i praktiken. Samtidigt är det en realitet att man idag i de allra flesta fall exploaterar utan kompensation, eller med otillräcklig kompensation. Detta innebär i praktiken att förluster värderas till noll, det vill säga att man accepterar förluster på biologisk mångfald, ekosystemtjänster och nyttigheter, och att de skador som uppstår inte uppmärksammas i form av åtgärdsbehov som ska täckas av den som orsakar skadan. Eftersom tillämpningen av vårt ramverk synliggör värdet av att förvalta biologisk mångfald och ekosystemtjänster tillsammans kan det även stödja förvaltningen av kustområden i enlighet med ekosystemansatsen på en mer generell nivå.Våra resultat synliggör vikten av att värna biologisk mångfald. Vår genomgång av potentiella kompensationsåtgärder, som redogörs för i rapporten, visar med tydlighet att det är kostsamt att först förstöra och sedan restaurera, i stället för att skydda och undvika skada i första hand. Vi ser dock ett utrymme och ett behov av att förbättra användningen av ekologisk kompensation som ett av många verktyg för att värna biologisk mångfald och ekosystemtjänster i svenska kustmiljöer i enlighet med miljöbalken. ECOCOAs ramverk tillsammans med kaskadmodeller för viktiga livsmiljöer och information om potentiella åtgärder, kunde här fungera som en gemensam utgångspunkt vid diskussioner, samrådsprocesser och bedömningar.
|
|
| 2. |
|
|
| 3. |
- Cole, Scott, et al.
(författare)
-
Environmental compensation for biodiversity and ecosystem services : A flexible framework that addresses human wellbeing
- 2021
-
Ingår i: Ecosystem Services. - : Elsevier BV. - 2212-0416. ; 50
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Environmental compensation should address negative impacts from human activities on nature, including loss of biodiversity and ecosystem services. However, successful compensation, achieving no net loss, requires broad quantitative information on different types of losses and gains. We find that the scope of compensatory schemes varies in what is considered compensable, which makes it challenging to apply a conceptual approach consistently across schemes with different needs. We propose a flexible yet structured framework for determining which values should be compensated and how. Our framework focuses specifically on habitat deterioration and is illustrated with a case study involving loss of eelgrass habitat. The framework helps identify compensation needs and selects among suitable compensation options, merging science-based information with normative issues and local concerns. By integrating the ecosystem services cascade model, it encompasses aspects from biodiversity structure to human wellbeing. The framework prefers in-kind compensation because this targets the structure level and thus meets compensation needs in all subsequent levels of the cascade model; further, it is more likely to capture non-instrumental values (i.e. in nature) and reduce exposure to uncertainty. We highlight the importance of spatial aspects of ecosystem functions, services and their subsequent impacts on wellbeing. Although our selection hierarchy assumes a similar and nearby principle for habitat restoration (preference for in-kind/on-site), this criterion is not universal. We underscore the hierarchy's implicit normative assumptions and suggest that apparent disagreement about who should benefit may be traced to an unresolved conflict between egalitarianism and utilitarianism.
|
|
| 4. |
- Gärtner, Nadine, 1990, et al.
(författare)
-
Integrating Ecosystem Services into Risk Assessments for Drinking Water Protection
- 2022
-
Ingår i: Water (Switzerland). - : MDPI AG. - 2073-4441 .- 2073-4441. ; 14:8
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Water protection is a widely supported goal in society, but competing interests often complicate the implementation of water protection measures. Moreover, the benefits of protection efforts are typically underestimated as risk assessments focus on the provision of drinking water and neglect the additional services provided by a clean drinking water source. We developed a list of water system services (WSS) that allows assessment of all biotic and abiotic services provided by a drinking water source. The WSS were derived from the Common International Classification of Ecosystem Services (CICES). The objectives of this paper are to (i) introduce the concept of WSS, (ii) describe a procedure on how to develop a region-specific list of WSS and present a list of WSS specifically tailored to Sweden, (iii) present how to integrate WSS into a risk assessment for drinking water, and (iv) illustrate a practical application on a Swedish case study. The results, presented as an assessment matrix, show the provided services and contrast the hazard sources with their impact on all services. The WSS assessment can be used to communicate and negotiate the extent of water protection measures with relevant stakeholders and illustrate synergies and trade-offs of protective measures beyond drinking water protection.
|
|
| 5. |
- Håkansson, Cecilia
(författare)
-
Ekosystemtjänster i Trafikverkets samhällsekonomiska analyser, samlade effektbedömningar och miljöbedömningar : Nuläge och utvecklingsmöjligheter
- 2023
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Det av Trafikverket finansierade forskningsprojektet Samhällsekonomisk värdering av intrång i natur- och kulturmiljöer (SVING) (TrV 2022/11023) syftar bland annat till att visa hur ekosystemtjänster (EST) kan analyseras i de samhällsekonomiska analyserna (SEA) i Trafikverkets samlade effektbedömningar (SEB) av investeringsåtgärder avseende vägar och järnvägar. Att arbeta med ekosystemtjänster är ett vetenskapligt vedertaget sätt att undersöka hur de ekologiska systemen bidrar till människors välfärd. Ekosystemtjänster har under de senaste decennierna vidare blivit ett etablerat koncept i internationell och nationell miljöpolitik.Ekosystemtjänster kan åtminstone delvis hanteras på liknande sätt i SEA och miljöbedömningar. SVING har därför undersökt hur arbetet med ekosystemtjänster ser ut i nuläget inom både SEA/SEB och miljöbedömningar genom att gå igenom centrala dokument utgivna av Trafikverket samt intervjua experter vid Trafikverket. Undersökningens syften är närmare bestämt:1. Att gruppera ekosystemtjänster på ett sätt som kan vara operationellt vid bedömningar av åtgärder2. Att utreda hur ekosystemtjänster i nuläget hanteras i SEA i SEB:ar respektive i miljöbedömningar av åtgärder3. Förklara varför en EST-ansats är användbar i en SEA4. Diskutera hur arbetet med EST skulle kunna effektiviseras genom samverkan mellan SEA/SEB och miljöbedömningarUndersökningens resultat redovisas i denna delrapport. I delrapporten presenteras en EST-grundlista som tagits fram utifrån Naturvårdsverkets gällande EST-förteckning, som i sin tur är baserad på The Common International Classification of Ecosystem Services (CICES), som är en internationellt vedertagen EST-förteckning. SVING:s EST-grundlista grupperar ekosystemtjänsterna på ett sätt som syftar till att vara överskådligt och operationellt vid bedömningar av väg- och järnvägsprojekt.Ekosystemtjänster har definierats och klassificerats på ett sätt som syftar till att ge en heltäckande bild av hur de ekologiska systemen bidrar till människors välfärd. EST-ramverk som CICES är därför per definition anpassade efter samhällsekonomiska analyser, eftersom dessa syftar till att undersöka hur ett projekt påverkar den samlade välfärden i samhället, inklusive de samhällsekonomiska konsekvenserna av projektets påverkan på naturen och dess ekologiska system.När det gäller hur EST i nuläget hanteras i SEA i SEB kan konstateras att ekosystemtjänster inte nämns som begrepp i den så kallade ASEK-rapporten. ASEK står för Analysmetod och samhällsekonomiska kalkylvärden för transportsektorn, och ASEK-rapporten beskriver hur SEA inom transportsektorn bör göras. Ekosystemtjänster behandlas dock indirekt i ASEK-rapporten, främst genom de olika ”miljöeffekter” som beskrivs i rapporten. Vidare fångar ASEK-rapportens monetära kalkylvärden i några enstaka fall in vissa ekosystemtjänster. ASEK-rapporten konstaterar att samhällsekonomiskt relevanta effekter på naturen dock generellt är problematiska att uttrycka i monetära termer och därför i många fall istället måste beskrivas verbalt och bedömas kvalitativt. Hur sådant bör ske beskrivs mer i detaljnivå i en särskild rapport om ”ej beräknade effekter” i SEA. Noteras bör att ASEK-rapporten är överordnad rapporten om ”ej beräknade effekter i SEA”, likväl, till skillnad från ASEK-rapporten nämns ekosystemtjänster i rapporten om ”ej beräknade effekter i SEA”. De hanteras dock inte systematiskt. Däremot ingår många olika effekter som direkt eller indirekt kopplar till en eller flera EST i SVING:s EST-grundlista. Vi konstaterar att detta medför en risk att ekosystemtjänster dubbelräknas om man försöker tvinga in EST i de givna effektkategorierna i SEA/SEB, men framför allt finns det en överhängande risk för att vissa EST inte inkluderas eller helt enkelt glöms bort i en SEA och därmed i en SEB.När det gäller miljöbedömningar är Trafikverkets arbete med ekosystemtjänster något mer utvecklat än för SEA/SEB, åtminstone när det gäller miljöbedömningar inom ramen för planläggningsprocessen för väg- och järnvägsprojekt. Ekosystemtjänster finns nämligen med i Trafikverkets vägledning för miljöbedömning, inte i form av en förteckning, men däremot genom en rad exemplifieringar som gäller hur ekosystemtjänster kan inkluderas under olika rubriker i miljökonsekvensbeskrivningen (MKB:n). Vägledningen nämner att ett alternativ till en sådan inkludering är att ha en samlad redovisning av effekter på ekosystemtjänster. Oavsett sättet att ta upp ekosystemtjänster är det en grannlaga uppgift att undvika dubbelredovisning av en och samma konsekvens. Det ska även observeras att till skillnad från en SEA har en miljöbedömning inte som slutmål att göra en samhällsekonomisk bedömning. Konsekvenser för människors välbefinnande kan i högsta grad vara relevanta för miljöbedömningen, men sättet att värdera dessa konsekvenser i en miljöbedömning följer inte nödvändigtvis samhällsekonomiska principer. Miljöbedömningen behandlar även andra typer av konsekvenser och värderar dem utifrån ett flertal olika bedömningsgrunder, exempelvis olika normer, preciserade mål, riktvärden och myndighetsrekommendationer. Att arbete med ekosystemtjänster kommit längre i miljöbedömningar jämfört med SEA/SEB illustreras av EST-analysen i MKB:n för Ny järnväg Göteborg-Borås, där de flesta EST-klasserna i SVING:s EST-grundlista är representerade i de i MKB:n beskrivna ekosystemtjänsterna. Det sker dock ingen kvantitativ bedömning av konsekvenserna för ekosystemtjänsterna, utan enbart en kvalitativ sådan. Fallet Ny järnväg Göteborg-Borås illustrerar också hur ekosystemtjänster har inkluderats i en hållbarhetsbedömning.Utifrån undersökningens resultat och slutsatser har ett antal rekommendationer formulerats som har med EST-ansatsen att göra i relation till SEA, SEB och miljöbedömningar.
|
|
| 6. |
- Jönsson, K. Ingemar, et al.
(författare)
-
Ekologisk kompensation som styrmedel i kommunal planering
- 2021
-
Bok (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Projektet har undersökt erfarenheter av och förutsättningar för att tillämpa ekologisk kompensation inom ramen för den kommunala planeringen. Inom olika delstudier har projektet undersökt ekologisk kompensation som styrmedel, tillämpningen av skadelindringshierarkin, utformningen av kompensationsmodeller och rutiner, användningen av olika modeller för beräkning av förluster och vinster inom kompensationsprojekt, samt allmänhetens preferenser för olika kompensationsalternativ. Projektet har genomförts i nära samarbete med Helsingborgs och Lomma kommun, och Kommunförbundet Skåne har varit projektets kommunikationspartner och arrangör av flera större möten och workshopar med tjänstemän från många kommuner i Skåne. ...
|
|
| 7. |
- Norrman, Jenny, 1971, et al.
(författare)
-
Enriching social and economic aspects in sustainability assessments of remediation strategies – Methods and implementation
- 2020
-
Ingår i: Science of the Total Environment. - : Elsevier BV. - 0048-9697 .- 1879-1026. ; 707
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Over the last decade, there has been rapid development in promoting and implementing sustainable remediation. It is now common to include at least some sustainability considerations in remediation projects. Specific challenges that have been highlighted often relate to economic and social aspects not receiving enough attention: broadening the social aspects, community and meaningful stakeholder engagement, understanding stakeholders' risk perception, and a need for better estimates of site-specific economic costs and benefits. This study presents an application of the Sustainable Choice of REmediation (SCORE) framework with special focus on (1) demonstrating the working process for a broad sustainability assessment and (2) sharing the lessons learned from its application. Specific objectives are to describe (a) the types of stakeholders involved in the assessment, (b) the methods for collection of social and economic sustainability data, (c) residents' perception of risks, (d) the use of the sustainability assessment results in the decision-making process, and (5) possibilities for improving the methods and working process. SCORE was applied and evaluated with input from, and together with, stakeholders at the BT Kemi industrial site in the village of Teckomatorp, south Sweden, a former pesticide production site associated with the most infamous Swedish environmental scandal. A questionnaire (n = 78) was used to collect input from residents regarding local acceptance and economic externalities of the remediation alternatives. Alternatives with a high degree of removal of contaminants received a high ranking in the assessment, primarily due to social and economic effects. The working process can be improved, specifically regarding workshop preparation and workshop structure. A broad representation of stakeholders and early establishment of communication channels to residents is key for robust assessment of social aspects. The information from the sustainability assessment was used in the decision-making process, not least for revising remediation options.
|
|
| 8. |
- Ohlin Saletti, Anna, 1989, et al.
(författare)
-
Cost to society from infiltration and inflow to wastewater systems
- 2023
-
Ingår i: Water Research. - : Elsevier BV. - 0043-1354 .- 1879-2448. ; 229
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Water from infiltration and inflow to wastewater systems is an extensive problem causing costs to society in various ways. Comprehensive methods for supporting decisions on how to efficiently mitigate the problems in a sustainable manner are, however, missing today. This paper presents a novel risk-based model to assess the cost to society from infiltration and inflow to wastewater systems by monetising effects related to treatment of wastewater, pumping, combined sewer overflows, and basement flooding. The present value is calculated for a specified time horizon and discount rate, using a cost-benefit analysis approach. To acknowledge the various uncertainties, a probabilistic approach is applied where probability distributions represent the input variables. The model is shown to be applicable by illustrating its use in a case study area in Gothenburg, Sweden. Main results from the case study show that most of the costs are related to investments at the wastewater treatment plant and restoration due to basement flooding events. Sensitivity analyses show that the result is highly dependent on factors such as the volume of infiltration and inflow water, the share of basement flooding, and the discount rate. Using expert elicitation to quantify input data is also illustrated and shown to be a valuable method. The presented model fills an important research knowledge gap and will facilitate a more sustainable and comprehensive handling of water from infiltration and inflow.
|
|
| 9. |
- Sjöstrand, Karin, et al.
(författare)
-
Water supply delivery failures-a scenario-based approach to assess economic losses and risk reduction options
- 2020
-
Ingår i: Water. - : MDPI AG. - 2073-4441. ; 12:6
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Access to a reliable water supply is central for a well-functioning society. However, water supply systems are subject to a wide range of threats which may affect their ability to provide water to society. This paper presents a novel risk assessment approach that enables thorough analyses of economic losses and associated uncertainties under a range of water supply disruption scenarios. The purpose is to avoid sub-optimization when prioritizing between risk reduction measures, by integrating the full range of possible outcomes from low to high probability events. By combining risk analysis with cost-benefit analysis, additional information is provided on measures for leveraging investments in managing and reducing the risks. This enables the identification of the most economically profitable risk reduction alternatives and enables decision makers to build strategic capacity for operating in difficult and uncertain futures. The presented approach is exemplified on the island of Gotland, one of the most water scarce areas of Sweden. © 2020 by the authors. Licensee MDPI, Basel, Switzerland.
|
|
| 10. |
- Söderqvist, Tore
(författare)
-
Bedömningsmetoder för orimliga kostnader : En översikt
- 2022
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- I den här HaV rapporten ges en introduktion till de två metoder som är vanligast i litteraturen för att avväga kostnader och nyttor förknippade med miljöåtgärder respektive samhällsnyttiga verksamheter såsom vattenkraft: Kostnads-nyttoanalys (cost-benefit analysis, CBA) och multikriterieanalys (multi-criteria analysis, MCA). I rapporten finns även en beskrivning av den så kallade Leipzig-modellen.Att bedöma orimliga kostnader är en viktig del av att avgöra om det finns skäl att tillämpa undantag för miljökvalitetsnormerna för en vattenförekomst. Bedömningarna kräver god förståelse för såväl kostnader som nyttor. För att underlätta för arbetet och som stöd för tillämpningen av HVMFS 2019:25 och medföljande vägledning har Havs- och vattenmyndigheten låtit ta fram denna uppdragsrapport.Studiens syfte har varit att utveckla en metod för att mäta förändring av betalningsförmåga för att ge underlag för att bedöma orimliga kostnader enligt 4 kap. 9 och 10 §§ vattenförvaltningsförordningen.Rapporten har skrivits av Tore Söderqvist, Anthesis AB. och granskats av utredare och verksjurister på Havs- och vattenmyndigheten.
|
|
