| 1. |
- Sandin, Leonard
(författare)
-
Bedömning av miljökvalitet i rinnande vatten för fisk och bottenfauna : hur representativa är våra provtagningslokaler?
- 2003. - 2003:21
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- I en tidigare studie (Sandin m.fl. 2003)undersöktes tio vattendrag i Emåns och Mörrumsåns avrinningsområden, längs en naturlighetsgradient. De två viktigaste resultaten från denna studie var att de nuvarande biologiska Bedömningsgrunderna för sjöar och vattendrag är dåliga på att indikera effekter av fysisk påverkan på vattendrag, samt att en väldigt viktig frågeställning är vad ett prov av t.ex. bottenfauna eller elfiske egentligen representerar. Är det den yta man provtar som index och bedömning representerar, eller hela vattendraget och dess avrinningsområde? För att utvärdera hur väl den bedömda ekologiska statusen på de provtagningslokaler vi använder i miljöövervakningen representerar vattendragets miljökvalitet med avseende på både fysisk och kemisk påverkan, utfördes denna uppföljande studie. I den nya studien har tre olika material använts: (i) bottenfauna och kemidata från Riksinventeringen 2000 (Wilander, Johnson & Goedkoop 2003), (ii) data från de elfiskelokaler som sammanfaller med vattendrag från denna Riksinventering (totalt 207 lokaler i 207 olika vattendrag), samt (iii) data från 30 Höglandsvattendrag i Jönköpings län där påverkan på vattendragen klassats på avrinningsområdesnivå, för vattendragsobjektet, samt för den provtagna lokalen med hjälp av System Aqua. I studien har varje provtagningslokal klassats med avseende på fysisk och kemisk påverkan och efter habitattyp (t.ex. långsamt- kontra snabbt rinnande vatten) med hjälp av data från lokalbeskrivningsprotokollen i Riksinventeringen och elfiskeundersökningarna. Påverkan på avrinningsområdet som helhet har även klassats (exempelvis med avseende på markanvändningstyp). Analysen har gjorts genom att analysera vilka fysiska/kemiska parametrar som påverkar den ekologiska bedömningen av ett prov tagen på en lokal (för fisk eller bottenfauna). Inledningsvis jämfördes de 207 vattendrag som ingick i denna studie med data för hela Riksinventeringen 2000, för att se hur väl lokalerna i de vattendrag som både elfiskats och provtagits med avseende på bottenfauna skiljer sig åt med avseende på fysiska och kemiska parametrar. Skillnader fanns framförallt i strömhastighet, där de lokaler som ingår i denna studie i högre grad har snabbt rinnande vatten och andelen lugnflytande vatten är underrepresenterade. Det man tydligt kan se i den här studien är att varken bedömningsgrunderna baserat på fisk eller bottenfauna är särskilt bra på att indikera fysisk påverkan (även om fisk fungerar något bättre). Det borde därför utvecklas bedömningsrunder för biologiska parametrar som indikerar fysisk påverkan på rinnande vatten och inte bara kemisk påverkan (som är fallet med bottenfaunan). Det fanns generellt få samband mellan avvikelse från jämförvärdet för fisk/bottenfauna och de olika fysiska påverkansparametrarna, oavsett vilken nivå (avrinningsområde, vattendragsobjekt eller provtagningslokal) som man tittade på. När man istället tittade på indexvärdena för bottenfaunan fanns något fler signifikanta samband, det vill säga man förlorar information på att titta på en femgradig skala, till skillnad från att titta på en kontinuerlig gradient av indexvärden. För bedömningsgrunderna för fisk finns ett flertal samband mellan fysiska faktorer och enskilda parametrar, men aldrig något sådant samband när man tittar på den sammanvägda bedömningen för en lokal. Man skall komma ihåg att minst tre lokaler skall provtas i ett vattendrag för att få en rättvisande bedömning baserat på fisk. Slutsatsen av denna studie blir att för att bedöma kemisk status verkar det inte spela så stor roll hur provtagningslokalen ser ut, det vill säga närmiljö, strömhastighet etc, när man tittar på avvikelse från jämförvärdet, däremot kan enskilda index/parametrar påverkas av hur området runt vattendraget och i avrinningsområdet ser ut. När man däremot skall bedöma den fysiska påverkan på ett vattendrag, måste man se till att den lokal man väljer för provtagning väl representerar vattendragsobjektet, så att den biologiska bedömning man gör utifrån den biologiska provtagningen blir rättvisande för vattendraget som helhet.
|
|
