| 1. |
- Carlsson, Per, et al.
(författare)
-
Prioritering och finansiering av läkemedel för behandling av patienter med sällsynta sjukdomar : Reviderad version
- 2015
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- I vilken utsträckning kan särskilda hänsyn tas vid prioritering av särläkemedel och läkemedel för behandling av sällsynta tillstånd? Bör man i vissa speciella situationer kunna acceptera sämre kostnadseffektivitet och lägre krav på vetenskapligt underlag? Om så, vad är det för villkor/kriterier som då bör vara uppfyllda? Hur stämmer ett sådant undantag med den etiska plattformen för prioriteringar? Finns det andra argument som talar för eller mot en särbehandling av sällsynta tillstånd? Detta är frågor som vi diskuterar i denna rapport som tagits fram på uppdrag av Läkemedels- och apoteksutredningen.I rapporten konstaterar vi att särläkemedel är en relativt heterogen grupp av läkemedel och att det finns andra läkemedel med motsvarande egenskaper som inte ansökt eller kunnat ansöka om status som särläkemedel. Ur prioriteringssynpunkt är det därför mer relevant att fokusera på alla typer av läkemedel, som används för sällsynta tillstånd, när vi diskuterar vilka principer för prioriteringar som bör gälla.Utifrån litteratur och erfarenheter i andra länder, som formulerat kriterier för en särskild hantering av läkemedel vid sällsynta sjukdomar, drar vi den preliminära slutsatsen att samhället bör kunna betala mer per hälsovinst (kostnad per kvalitetsjusterat levnadsår (QALY)) och acceptera lägre krav på vetenskapligt underlag vid prioritering av läkemedel för behandling av sällsynta sjukdomar om samtliga följande villkor är uppfyllda:att behandlingen har en hög kostnad per hälsovinst som en konsekvens av att den omfattar endast få patienter,att det rör sig om ett tillstånd med mycket stor svårighetsgrad,att det behandlingsalternativ som övervägs på goda grunder ska antas ha en väsentlig effekt,att det inte finns någon alternativ behandling med en väsentlig effekt som förväntas förebygga, bota, fördröja försämring eller lindra det aktuella tillståndet.Om dessa kriterier anses uppfyllda kan läkemedlet bedömas i relation till ett förhöjt tröskelvärde för kostnadseffektivitet. Hur högt detta värde kan vara för att anses rimligt tar vi inte ställning till i rapporten, men en viktig ståndpunkt är att det måste finnas en övre gräns för hur hög kostnad per QALY samhället kan acceptera. Detta bör gälla även om ovanstående kriterier är uppfyllda, annars riskerar det uppstå oacceptabla undanträngningseffekter av andra prioriterade åtgärder. Även lägre krav på vetenskapligt underlag ska kunna accepteras.Denna preliminära slutsats prövas sedan mot den svenska etiska plattformen och ur ett samhällsekonomiskt perspektiv. Våra slutsatser från den etiska analysen är att:Människovärdesprincipen tillåter att sällsynta tillstånd som ger upphov till höga behandlingskostnader kan särbehandlas och därmed kan vårt första kriterium accepteras utifrån den etiska plattformen. När ett högre tröskelvärde (kostnad per vunnen hälsovinst) för behandling av sällsynta tillstånd accepteras, så ges dessa patienter större likhet i tillgång till hälsa jämfört med andra patienter (under förutsättning att även andra kriterier är uppfyllda). Detta innebär dock inte automatiskt att alla sällsynta tillstånd som ger upphov till höga behandlingskostnader bör särbehandlas.Enligt behovs-solidaritetsprincipen bör samhället sträva efter att alla medborgare i så stor utsträckning som möjligt ges lika möjligheter till vård; men även att de uppnår en så lika nivå av hälsa som möjligt. Det senare förutsätter att vi i första hand prioriterar dem som ligger längst ifrån en sådan lika nivå, dvs. de med störst behov. För att vi ska kunna påverka möjligheter och utfall när det gäller hälsa krävs det att de åtgärder som används faktiskt kan påverka personer till att närma sig ett mer lika utfall, dvs. att dessa åtgärder har en väsentlig effekt på hälsan.Kostnadseffektivitetsprincipen säger att vid val mellan olika verksamhetsområden eller åtgärder bör en rimlig relation mellan kostnader och effekt eftersträvas. Det framgår att mycket svåra tillstånd ska gå före lindrigare tillstånd, även om åtgärderna gentemot de förra är förknippade med förhållandevis högre kostnader per hälsovinst. När ovanstående kriterier är uppfyllda för behandling av ett sällsynt tillstånd innebär det endast att behandlingen kan bli föremål för en bedömning av om ett höjt tröskelvärde kan accepteras. Det innebär alltså inte automatiskt att behandlingen bör erbjudas eller att ett läkemedel till exempel ska inkluderas i läkemedelsförmånerna. Även med dessa kriterier uppfyllda och att det därmed finns skäl för särbehandling av behandlingen, bör beslutfattaren även i det läget komma fram till vad som är en rimlig relation mellan kostnader och effekt, dvs. vilket som är ett acceptabelt tröskelvärde i den aktuella beslutssituationen.Sammanfattningsvis anser vi att dagens etiska plattform tillsammans med den modifiering av kostnadseffektivitetsprincipen, som finns i senare lagstiftning, ger möjlighet att ta särskilda hänsyn vid prioritering av läkemedel riktade till sällsynta och mycket svåra tillstånd. För att en särbehandling av ett läkemedel ska kunna övervägas bör det ha en väsentlig effekt på det aktuella tillståndet. Det är en skillnad mellan behandlingar som har dålig kostnadseffektivitet på grund av liten effekt respektive om de har det på grund av hög kostnad. Skillnaden motiveras utifrån att effektstorleken hos behandlingen påverkar dess möjlighet att bidra till ett utfall som ligger i linje med resten av befolkningens hälsa och livskvalitet, där en större effektstorlek närmar sig detta på ett bättre sätt. Vår tolkning är att om det finns två åtgärder med samma kostnadseffektivitetskvot och samma svårighetsgrad men där den ena har större effekt på tillståndet än den andra, så är den med störst effekt som ska ges företräde.Vi har även undersökt om det finns några argument utifrån samhällsekonomisk effektivitet som talar för eller emot en särbehandling av sällsynta tillstånd. Detta görs utifrån teoretisk och empirisk litteratur i ämnet och preliminära data från en svensk studie. Enligt vissa studier finns det ett samhälleligt värde i vetskapen om att människor blir omhändertagna oavsett situation och det skapar större trygghet och tillit till samhället utifrån dels ett egenintresse eftersom alla människor i ett samhälle löper en risk att drabbas av svåra tillstånd. Det finns också en altruistisk motivering som består i att människor i allmänhet kan påverkas positivt av att bara veta att de lever i ett barmhärtigt samhälle.Det finns dock inget stöd i renodlade empiriska studier för att människor i allmänhet anser att behandling av sällsynta sjukdomar, allt annat lika, ska särbehandlas. Med andra ord saknas empiriskt stöd för att sällsynthet i sig är ett relevant kriterium vid prioritering. Det var även slutsatsen av vår tidigare etiska argumentation kring detta (se Carlsson et al. 2012). Preliminära data från en pågående svensk studie kommer delvis fram till samma slutsats. När analysen i samma studie fördjupas och kompletteras med attitydfrågor och fokusgruppsintervjuer framträder dock en mer nyanserad bild, nämligen att om det rör sig om sällsynta tillstånd med hög svårighetsgrad, och det är den enda behandlingen, så kan stöd finnas för särbehandling.Efter att ha konstaterat att särskild hänsyn kan övervägas vid prioritering av läkemedel som ska användas vid svåra och sällsynta tillstånd utifrån den etiska plattformen och ur ett välfärdsekonomiskt perspektiv återstår att ta ställning till en rad praktiska överväganden vid utformning av procedurer för prioriteringar, nämligen:Utifrån målet att minska olikheter och garantera vård på lika villkor för sällsynta tillstånd är antagligen en modell med ett nationellt beslutsfattande att föredra. Samma principer för prioritering av läkemedel vid sällsynta och svåra tillstånd bör gälla oavsett hur läkemedlet når patienten, dvs. oavsett om detta sker som läkemedel på recept eller rekvisitionsläkemedel. Om prioriteringen görs av en eller flera instanser är en organisatorisk fråga som vi inte tar ställning till i denna rapport.Ur prioriteringssynpunkt bör det inte göras åtskillnad mellan särläkemedel och andra läkemedel som används för sällsynta tillstånd. När det gäller beslut om särläkemedel i allmänhet ska ingå i förmånssystemet bör de utvärderas och beslutas av Tandvård- och läkemedelsförmånsverket (TLV) på sedvanligt sätt medan vid sådana läkemedel som riktas mot tillstånd som både är mycket sällsynta och mycket svåra kan särskild hänsyn behöva tas och handläggas enligt en modifierad ordning. Detta bör avse såväl kostnaden per hälsovinst som hantering av osäkerhet i det vetenskapliga underlaget och bör gälla oavsett status som särläkemedel eller ej.I vissa situationer när det vetenskapliga underlaget är mycket osäkert uppstår problem vid ställningstagande om generell användning av dyra läkemedel för svår sjukdom på gruppnivå. Det förefaller i det läget rimligt att initialt ge visst avkall på evidensunderlaget för kostnadseffektivitet vid svåra sjukdomar när det av olika skäl inte ter sig möjligt av praktiska skäl att få fram ett sådant. Det kan dock finnas en konflikt i att både acceptera en högre betalningsvilja och dessutom acceptera en större osäkerhet i beslutsunderlaget. I sådana fall är det särskilt angeläget att sörja för en adekvat uppföljning för att så snart som möjligt försöka minska osäkerheten och eventuellt ompröva beslutet.De finns olika principer för hur en patientgrupp med mycket svåra och sällsynta tillstånd kan avgränsas. Gruppen kan dels
|
|
| 2. |
- Sandman, Lars, et al.
(författare)
-
Snäv tolkning av etisk plattform
- 2015
-
Ingår i: Läkartidningen. - : Läkartidningen Förlag AB. - 0023-7205 .- 1652-7518.
-
Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Etikdelegationens tolkning av den etiska plattformen innebär att nya dyra läkemedel tränger bort andra viktiga åtgärder. Författarna efterlyser en uppdatering av den etiska plattformen i en öppen process.
|
|
| 3. |
- Björk Brämberg, Elisabeth, et al.
(författare)
-
Increasing return-to-work among people on sick leave due to common mental disorders: design of a cluster-randomized controlled trial of a problem-solving intervention versus care-as-usual conducted in the Swedish primary health care system (PROSA)
- 2018
-
Ingår i: BMC Public Health. - : Springer Science and Business Media LLC. - 1471-2458. ; 18
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Background: Common mental disorders affect about one-third of the European working-age population and are one of the leading causes of sick leave in Sweden and other OECD countries. Besides the individual suffering, the costs for society are high. This paper describes the design of a study to evaluate a work-related, problem-solving intervention provided at primary health care centers for employees on sick leave due to common mental disorders. Methods: The study has a two-armed cluster randomized design in which the participating rehabilitation coordinators are randomized into delivering the intervention or providing care-as-usual. Employees on sick leave due to common mental disorders will be recruited by an independent research assistant. The intervention aims to improve the employee's return-to-work process by identifying problems perceived as hindering return-to-work and finding solutions. The rehabilitation coordinator facilitates a participatory approach, in which the employee and the employer together identify obstacles and solutions in relation to the work situation. The primary outcome is total number of sick leave days during the 18-month follow-up after inclusion. A long-term follow-up at 36 months is planned. Secondary outcomes are short-term sick leave (min. 2 weeks and max. 12 weeks), psychological symptoms, work ability, presenteeism and health related quality of life assessed at baseline, 6 and 12-month follow-up. Intervention fidelity, reach, dose delivered and dose received will be examined in a process evaluation. An economic evaluation will put health-related quality of life and sick leave in relation to costs from the perspectives of society and health care services. A parallel ethical evaluation will focus on the interventions consequences for patient autonomy, privacy, equality, fairness and professional ethos and integrity. Discussion: The study is a pragmatic trial which will include analyses of the intervention's effectiveness, and a process evaluation in primary health care settings. Methodological strengths and challenges are discussed, such as the risk of selection bias, contamination and detection bias. If the intervention shows promising results for return-to-work, the prospects are good for implementing the intervention in routine primary health care.
|
|
| 4. |
|
|
| 5. |
- Bremer, Anders, 1957-, et al.
(författare)
-
Chefers etiska värderingar
- 2016
-
Ingår i: Ledarskap i äldreomsorgen. - Borås : Högskolan i Borås. - 9789188269089 - 9789188269096 ; , s. 43-56
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 6. |
- Bremer, Anders, 1957-, et al.
(författare)
-
Chefers etiska värderingar
- 2016
-
Ingår i: Ledarskap i äldreomsorgen. - Borås : Högskolan i Borås. - 9789188269089 - 9789188269096 ; , s. 43-56
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Det övergripande syftet med denna rapport är att beskriva chefers etiska värderingar, dilemman och organisatoriska förutsättningar för att bedriva ett värdebaserat ledarskap i såväl kommunal som privat äldreomsorg.Det empiriska materialet består av en omfattande enkätstudie till nästan 500 studerande inom ramen för den nationella ledarutbildningen för chefer inom äldreomsorgen vid Högskolan i Borås under perioden 2013 till 2015. Utbildningen gavs på uppdrag av Socialstyrelsen och omfattade 30 högskolepoäng med två års studier på kvartsfart. Samtliga studerande var yrkesverksamma som chefer och ledare inom kommunal eller privat äldreomsorg i södra Sverige. Metoder som använts i bearbetning och analys av materialet är deskriptiva, jämförande och analytiska med regressionsmodeller och SEM-analys.Resultatet visar på att cheferna – oavsett utbildningsbakgrund, värderade följande etiska värden högst: att inte skada, respekt för individen och rätten till konfidentialitet. Värdedilemman i chefsarbetet är dock vanligt och sammanlänkat med andra utmaningar i arbetet, särskilt med utmaningar som rör hantering över organisationsnivåer (buffertproblem och containerproblem) och av olika ansvarsområden (logikkonflikter). Inom privat verksamhet skattade de medverkande cheferna värdekonflikter och andra utmaningar i lägre grad än chefer inom kommunal verksamhet.De flesta chefer var nöjda med hur de kunde fullfölja sitt ansvar för utveckling av verksamheten avseende värdegrund, kvalitet, processer, dagligt arbete, brukarmedverkan, brukarsäkerhet och arbetsmiljö. De flesta skattade också att de arbetade i mycket hög grad med strukturering och utveckling av dessa frågor.Stödresurser minskade upplevelsen av värdekonflikter, men det fanns skillnad i betydelsen relaterat till chefers grundprofession. Det organisatoriska stödet var också tydligare för chefer inom privat verksamhet. Organiserade stödresurser hade stor betydelse för hållbart integrerat och värdeskapande ledarskap samt för aktiva ledningsstrategier. Även sambandet mellan hållbart ledarskap och aktiva ledarstrategier modererades av grundprofession, där sambandet var moderat negativt för chefer med social grundutbildning. Det tycks således finnas ett utbildningsbehov bland äldreomsorgens chefer och behov av ett utvecklat stöd från arbetsgivaren då det varierar avseende omfattning, inriktning och nivå mellan kommunal och privat verksamhet.Sammanfattningsvis har chefer i äldreomsorgen många olika värden, på olika nivåer och utifrån olika perspektiv att förhålla sig till i sitt ledarskap. Att hantera och utveckla förståelse för dessa är utmanande i chefskapet och värdedilemman är vanliga. Majoriteten av cheferna i denna studie beskriver dock generellt en aktiv och god hantering och organisering av dessa. Konstateras att en integrerad förståelse och hantering, samt goda organisatoriska stödresurser tycks bidra till mer hållbart och värdeskapande ledarskap.
|
|
| 7. |
|
|
| 8. |
|
|
| 9. |
- Bremer, Anders, 1957-, et al.
(författare)
-
Ethical values in emergency medical services : A pilot study
- 2015
-
Ingår i: Nursing Ethics. - : SAGE Publications. - 0969-7330 .- 1477-0989. ; 22:8, s. 928-942
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Background: Ambulance professionals often address conflicts between ethical values. As individuals’values represent basic convictions of what is right or good and motivate behaviour, research is neededto understand their value profiles.Objectives: To translate and adapt the Managerial Values Profile to Spanish and Swedish, and measure thepresence of utilitarianism, moral rights and/or social justice in ambulance professionals’ value profiles inSpain and Sweden.Methods: The instrument was translated and culturally adapted. A content validity index was calculated.Pilot tests were carried out with 46 participants.Ethical considerations: This study conforms to the ethical principles for research involving humansubjects and adheres to national laws and regulations concerning informed consent and confidentiality.Findings: Spanish professionals favoured justice and Swedish professionals’ rights in their ambulanceorganizations. Both countries favoured utilitarianism least. Gender differences across countries showedthat males favoured rights. Spanish female professionals favoured justice most strongly of all.Discussion: Swedes favour rights while Spaniards favour justice. Both contexts scored low onutilitarianism focusing on total population effect, preferring the opposite, individualized approach of therights and justice perspectives. Organizational investment in a utilitarian perspective might jeopardizeambulance professionals’ moral right to make individual assessments based on the needs of the patientat hand. Utilitarianism and a caring ethos appear as stark opposites. However, a caring ethos in its turn might well involve unreasonable demands on the individual carer’s professional role. Since both the justiceand rights perspectives portrayed in the survey mainly concern relationship to the organization and peerswithin the organization, this relationship might at worst be given priority over the equal treatment andmoral rights of the patient.Conclusion: A balanced view on ethical perspectives is needed to make professionals observant and readyto act optimally – especially if these perspectives are used in patient care. Research is needed to clarify howjustice and rights are prioritized by ambulance services and whether or not these organization-related valuesare also implemented in patient care.
|
|
| 10. |
- Broqvist, Mari, 1958-
(författare)
-
Asking the public : Citizens´ views on priority setting and resource allocation in democratically governed healthcare
- 2018
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Resource allocation in publicly funded healthcare systems is inevitably linked with priority setting between different patient groups and between different service areas, so-called meso level priorities. Behind every priority-setting decision (investments, reallocating or rationing), are values affecting both the content of the decisions and how the decisions are made. The importance for priority-setting to reflect social values, has been emphasised for the legitimacy of the healthcare systems and the decision makers. Also important, if supposed to provide enough guidance in practice, is that content values, expressed in ethical principles and criteria, are further operationalised. Few studies exist where Swedish citizens have been asked about priority setting and rationing at meso level, and findings from other countries cannot automatically be transferred to the Swedish context.The overall aim of this thesis is to extend and deepen the knowledge of the Swedish citizens´ views on acceptance of rationing in healthcare, on appropriate decision makers for rationing, and on the severity criterion for priority setting. Two qualitative and one mixmethod study were conducted, where citizens were interviewed. Citizens´ views on severity were also compared, both with a Severity Framework, derived from parliamentary-decided ethical principles and used for resource allocation, and with health professionals´ and politicians´ ranking of different aspects of severity in a quantitative, survey study.Study I shows that citizen participants perceived that acceptance of rationing at meso level is built on the awareness of priority-setting dilemmas between patient groups. No such spontaneous awareness was found. Depending on reactions of self-interest or solidarity, acceptance was also perceived to be built on acceptable principles for rationing and/or access to alternatives to public care. Study II shows that awareness of the meso level forms the basis for awareness of different risks of unfairness, linked with potential decision makers (even health professionals). Collaborative arrangements were promoted in order to control for such risks, especially the risk of self-interest. Politicians, in contrast to previous studies, were favoured as final decision makers for rationing healthcare. In study III, citizen participants identified the same severity aspects as health professionals and experts had done in the Severity Framework. They contributed with some possible refinements, but also promoted aspects not in line with established ethical criteria for priority setting in Sweden. Study IV shows that citizen respondents differ to a larger proportion compared to politicians´ ranking of severity aspects, than with that of health professionals´. The greatest number of significant differences was found between politicians and health professionals.This thesis has several implications. Politicians ought to strive for greater public awareness of the priority-setting dilemma at the meso level in healthcare, both according to the process and the content values behind the decisions. Social values not in accordance to the parliamentary decision indicate a need to facilitate an ongoing dialogue, reason-giving activities and promotion of content values of solidarity. To capture social values on priority setting and rationing, ambitious public deliberation is not the only way. Methodologically stringent research, with a variety of study designs, could contribute in many important ways.
|
|
