| 1. |
- Bladini, Filip, 1958, et al.
(författare)
-
Planerarens roll i förändring
- 2015
-
Ingår i: Tillväxt kräver planering. - Karlskrona : Boverket och Tillväxtverket. - 9789175632940 ; , s. 38-47
-
Bokkapitel (refereegranskat)abstract
- Idag handlar stadsutveckling om komplexa utmaningar där förmågan att hantera frågor om hållbar utveckling sätts på prov. Samverkan inom och mellan olika offentliga kompetensområden, medborgare och näringsliv blir allt viktigare. Men detta ställer också helt nya krav på de förvaltningsprocesser som formar stadsutvecklingen. I det här kapitlet belyser författarna hur planerarnas profession håller på att förändras och pekar på vilka strukturella, organisatoriska och individuella utmaningar som påverkar samverkan med näringslivet.
|
|
| 2. |
|
|
| 3. |
|
|
| 4. |
|
|
| 5. |
- Norén Bretzer, Ylva, 1969, et al.
(författare)
-
Drivkrafter bakom en energieffektiv omställning
- 2016
-
Ingår i: Urban välfärd, effektiv energi / Ylva Norén Bretzer (red). - : Boréa Bokförlag. - 9789189140912 ; , s. 361-394
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 6. |
|
|
| 7. |
- Sandoff, Anders, 1965, et al.
(författare)
-
Business models for district heating
- 2015
-
Ingår i: Advanced District Heating and Cooling (DHC) Systems. - Cambridge : Woodhead Publishing / Elsevier. - 9781782423744 ; , s. 293-317
-
Bokkapitel (refereegranskat)
|
|
| 8. |
|
|
| 9. |
- Sandoff, Anders, 1965, et al.
(författare)
-
Gröna IT-Innovationer för fjärrvärme - Intervjustudie - Affärsmässiga möjligheter : Gröna IT-innovationer för fjärrvärme, delrapport: -En intervjustudie om affärsmässiga möjligheter.
- 2016
-
Ingår i: GRÖNA IT-INNOVATIONER FÖR FJÄRRVÄRME. - : Energiforsk AB. - 9789176733134
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Teknikutveckling inom informations- och kommunikationsteknologi (IKT) och ’internet of things’ (IoT) anses ha skapat potential för en ny ansats när det gäller kundsegmenten villor och mindre flerfamiljshus. Syftet med studien var att förstå och gestalta de möjligheter som finns att utveckla fjärrvärmeaffären genom arbete med IKT och IoT-lösningar för de aktuella kundsegmenten. Det empiriska underlaget består av intervjuer med ledningsrepresentanter och utvecklingsansvariga vid nio fjärrvärmebolag. Bolagen representerar tillsammans 27,6 % av den totala försäljningen av fjärrvärme under 2012. Studien operationaliserades genom en applicering av tre företagsekonomiska begrepp (affärsmodell, strategi och affärslogik) i utformandet av forskningsfrågor, inhämtandet av empirin och i den påföljande analysen. Syftet med rapporten utmynnade i två forskningsfrågor kopplade till affärsutveckling. Den första frågan ämnade utröna vilken roll kundorienterade realtidssystem baserad på IKT och IoT-teknologi spelar för affärs- och strategiutveckling riktad mot segmenten villakunder och mindre flerfamiljshus medan den andra frågan berör hur dessa system påverkar affärsmodellen för fjärrvärmebolag.
|
|
| 10. |
- Sandoff, Anders, 1965, et al.
(författare)
-
Innovationsplattformar för hållbara attraktiva städer
- 2016
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Samspel mellan lokala aktörer så som näringsliv, kommun och universitet har historiskt sett spelat en viktig roll i utvecklingen av innovationer men det är först relativt nyligen som ansvaret för innovationsstöttande åtgärder aktivt förflyttats till den kommunala nivån. Denna rapport beskriver resultaten från den följeforskningsinsats som varit kopplad till Vinnovasatsningen Innovationsplattformar för hållbara attraktiva städer. Satsningen tar sin utgångspunkt i ett stöd till fyra städer (Göteborg, Malmö, Lund och Borås) att under två år bygga upp en ny form av lokal innovationsstödjande samverkanskapacitet. Studien som rapporten bygger på gick ut på att följa och beskriva utvecklingen av innovationsplattformarnas verksamhet, analysera informationen ur ett innovationsperspektiv samt återföra resultaten till innovationsplattformarna och Vinnova. Syftet var därför att skapa kunskap om innovationsprocesser kopplat till hållbar stadsutveckling och möjliggöra ett fördjupat lärande mellan innovationsplattformarna. Således utgjorde följeforskningsinsatsen en del av de lärprocesser som varit kopplade till plattformarnas utvecklingsarbete. Kopplat till följeforskningen gjordes även en inventering av hur liknande arbete organiserats i andra delar av världen. Sammanfattningsvis indikerar resultaten följande: • Innovationsplattformarna har skapat en ökad lokal kapacitet att bedriva innovationsfrågor inom ramen för hållbar stadsutveckling. • Satsningen har gjort avtryck inte bara i själva plattformen utan även på en kommunal nivå och hos de deltagande organisationerna på ett sådant sätt att det skapats legitimitet för arbetets fortsättning. • Erfarenheterna visar att arbetet med att etablera innovationsplattformarna tagit längre tid och mer resurser i anspråk än vad ursprungligen antogs. Förklaringar till detta har varit utmaningar att etablera samverkansformer och en oerfarenhet med innovationskonceptet som sådant, särskilt avseende hur det skall förstås i en kommunal stadsutvecklingskontext. • Viktiga arbetsområden för innovationsplattformarna har varit att tolka begrepp, bygga kunskap, säkra politiskt kapital och skapa metoder för att förverkliga brett förankrade innovationsprocesser. • Utvecklingen av Innovationsplattformarna har inneburit utmaningar framförallt avseende tolkningen av olika aktörers traditionella roller. Delvis har det inneburit att det kommunala och privata har glidit in i varandras sfärer och utmanat etablerade uppfattningar om ansvar, professioner och ageranden. • Denna utveckling har kommit att utmana existerande rättsliga strukturer och bäddar för framtida spänningar inom den byråkratiska förvaltningskulturen, de kommunala kompetensreglerna och EUs konkurrensrättsliga regler. • Vid en internationell jämförelse framgår att den svenska satsningen på innovationsplattformar nyttjar aktuella och internationellt gångbara arbetssätt men 7 behöver stärkas genom ytterligare kopplingar till innovationssystem på både nationellt och internationellt plan. • Satsningen kan i ett vidare sammanhang ses som en lärplattform inte bara avseende stadsutvecklingsinnovation i samverkan utan även för en ny form av kommunal administrativ logik som bygger på att det kommunala uppdraget till vissa delar definieras och löses genom en bredare samverkan med olika intressenter, s.k. New Public Governance.
|
|
