| 1. |
- von Büllow, A., et al.
(författare)
-
Severe asthma trajectories in adults: findings from the NORDSTAR cohort
- 2023
-
Ingår i: European Respiratory Journal. - : European Respiratory Society. - 0903-1936 .- 1399-3003. ; 62:3
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Background There is limited evidence on the pathways leading to severe asthma and we are presently unable to effectively predict the progression of the disease. We aimed to describe the longitudinal trajectories leading to severe asthma and to describe clinical events preceding disease progression in a nationwide population of patients with severe asthma.Methods We conducted an observational study based on Swedish data from the NORdic Dataset for aSThmA Research (NORDSTAR) research collaboration platform. We identified adult patients with severe asthma in 2018 according to the European Respiratory Society/American Thoracic Society definition and used latent class analysis to identify trajectories of asthma severity over a 10-year retrospective period from 2018.Results Among 169 128 asthma patients, we identified 4543 severe asthma patients. We identified four trajectories of severe asthma that were labelled as: trajectory 1 "consistently severe asthma" (n=389 (8.6%)), trajectory 2 "gradual onset severe asthma" (n=942 (20.7%)), trajectory 3 "intermittent severe asthma" (n=1685 (37.1%)) and trajectory 4 "sudden onset severe asthma" (n=1527 (33.6%)). "Consistently severe asthma" had a higher daily inhaled corticosteroid dose and more prevalent osteoporosis compared with the other trajectories. Patients with "gradual onset severe asthma" and "sudden onset severe asthma" developed type 2-related comorbidities concomitantly with development of severe asthma. In the latter group, this primarily occurred within 1-3 years preceding onset of severe asthma.Conclusions Four distinct trajectories of severe asthma were identified illustrating different patterns of progression of asthma severity. This may eventually enable the development of better preventive management strategies in severe asthma.
|
|
| 2. |
- Abdel-Aziz, Mahmoud I., et al.
(författare)
-
A multi-omics approach to delineate sputum microbiome-associated asthma inflammatory phenotypes
- 2022
-
Ingår i: European Respiratory Journal. - : European Respiratory Society. - 0903-1936 .- 1399-3003. ; 59:1
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- A multi-omics approach revealed the underlying biological pathways in the microbiome-driven severe asthma phenotypes. This may help to elucidate new leads for treatment development, particularly for the therapeutically challenging neutrophilic asthma.
|
|
| 3. |
- Auroux, Etienne, et al.
(författare)
-
Evidence and Effects of Ion Transfer at Active-Material/Electrode Interfaces in Solution-Fabricated Light-Emitting Electrochemical Cells
- 2021
-
Ingår i: Advanced Electronic Materials. - : Wiley-Blackwell Publishing Inc.. - 2199-160X. ; 7:8
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- The light-emitting electrochemical cell (LEC) allows for energy- and cost-efficient printing and coating fabrication of its entire device structure, including both electrodes and the single-layer active material. This attractive fabrication opportunity is enabled by the electrochemical action of mobile ions in the active material. However, a related and up to now overlooked issue is that such solution-fabricated LECs commonly comprise electrode/active-material interfaces that are open for transfer of the mobile ions, and it is herein demonstrated that a majority of the mobile anions in a common spray-coated active material can transfer into a spray-coated poly(3,4-ethylenedioxythiophene):poly(styrene-sulfonate) (PEDOT:PSS) positive electrode during LEC operation. Since it is well established that the mobile ion concentration in the active material has a profound influence on the LEC performance, this significant ion transfer is an important factor that should be considered in the design of low-cost LEC devices that deliver high performance.
|
|
| 4. |
- Auroux, Etienne, et al.
(författare)
-
Solution -based fabrication of the top electrode in light -emitting electrochemical cells
- 2020
-
Ingår i: Organic electronics. - : Elsevier. - 1566-1199 .- 1878-5530. ; 84
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- The light-emitting electrochemical cell (LEC) has demonstrated capacity for cost- and material-efficient solution-based fabrication of the active material under ambient air. In this context, it is notable that corresponding reports on a scalable solution-based fabrication of the electrodes, particularly the top electrode, are rare. We address this issue through the demonstration of a transparent LEC, which is fabricated under ambient air by sequential spray deposition of a hydrophobic conjugated-polymer:ionic-liquid blend ink as the active material and a hydrophilic poly(3,4-ethylenedioxythiophene):poly(styrene sulfonate) ink as the transparent top electrode. Such an optimized LEC delivers a luminance of 360 cd/m2 at a power efficacy of 1.6 lm/W, which is on par with the performance of a corresponding LEC device equipped with a vacuum-deposited and reflective metal top electrode. This implies that the entire LEC device indeed can be fabricated with solution-based processes and deliver a good performance, which is critical if the LEC technology is going to fulfil its low-cost potential.
|
|
| 5. |
- Axenrot, Thomas, et al.
(författare)
-
Behovsanalys och förslag på övervakning av fisk och kräfta : Underlag för beståndsbedömningar i Hjälmaren, Mälaren, Vänern och Vättern
- 2024
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Under 2021-2023 hade SLU Aqua ett uppdrag från HaV att utvärdera den data som finns för fisk och kräftor i Sveriges stora sjöar. Projekten Miljöövervakning stora sjöarna och Bestånds- och ekosystemanalys i stora sjöar lyfter fram datainsamlingen utifrån olika syften och olika sätt.Denna rapport presenterar resultat från ett av dessa uppdrag.Eftersom uppdragen går ihop gällande inriktning och syfte är detta en sammanfattning av bägge uppdragen. Inom projektet Bestånds- och ekosystemanalys i stora sjöar gjordes en fördjupning i nuvarande datainsamling för att hitta förbättringar på hur man förvaltar fisket och ekosystemen.Inom projektet Miljöövervakning stora sjöarna utvärderades datainsamlingen och hur den utförs utifrån krav och behov inom följande direktiv:VattendirektivetArt- och habitatdirektivetEU:s förordning gällande invasiva arterBåda uppdragen gällde stora delar av den löpande fiskerioberoende datainsamlingen av fisk och kräftor i de stora sjöarna. Man har särskilt fokuserat på de stora, långsiktiga uppdragen HaV har gett till SLU Aqua – Institutionen för akvatiska resurser:hydroakustiska expeditioner med tillhörande provtrålning i den fria vattenmassan för bedömning av status hos pelagisk fisk och kvantitativ uppskattning av beståndsstorlekprovfisken med bottensatta översiktsnät för bedömning av status för bentiska arterkräftprovfisken med standardiserade betade burar.Den fiskerioberoende datainsamlingen har varit särskilt viktig för resursförvaltningen. Bedömningar av statusen hos de viktigaste fisk- och kräftbestånden baseras på data från programmen och publiceras kontinuerligt i SLU:s webbportal Fiskbarometern https://fiskbarometern.se/rapport/2023.Den fiskeriberoende datainsamlingen (till exempel fångststatistik från fisket) är också viktig för resursförvaltningen. Resultaten används inom flera områden som styr fisket, exempelvis licensprövningar, utfärdande av redskapsdispenser, utformning av tekniska fiskeregler, prioritering av fiskevårdsåtgärder med mera.Vattenförvaltningsförordningen ställer krav på kontrollerande och operativ övervakning av en rad biologiska kvalitetselement som används för bedömning av ekologisk status. Ett av dessa är fisk.Resultat från fiskundersökningar används därför också inom ramen för vattenförvaltningen. Enligt vattendirektivet ska särskild hänsyn tas till det som kallas betydande vatten, i Sverige handlar det om sjöar med en areal överstigande 100 km2. Storleken på sjöarna, att de ofta delas upp i flera vattenförekomster som fisk kan migrera mellan, den höga artrikedomen samt den ofta komplexa kombinationen av påverkanskällor medför utmaningar för bedömning av ekologisk status. I dagsläget saknas lämpliga bedömningsgrunder för fisk i betydande vatten och ofta används istället expertbedömningar.Viktigt hitta synergier mellan behov inom resurs- och vattenförvaltningÖvervakningen av fisk och kräftor ska möta behoven inom både resurs- och vattenförvaltningen. Dessa två uppdrag som nu rapporteras kan ses som ett första steg i att optimera övervakningen så att den på sikt kan tillfredsställa behov inom bägge områdena. I många fall finns betydande överlapp mellan behoven inom resurs- och vattenförvaltningen och därför behöver framtidens övervakning hitta välavvägda upplägg som genererar synergieffekter. Utvecklingen av övervakningen och dess användning inom olika förvaltningsområden behöver också samordnas med länsstyrelser, vattenvårdsförbund och andra relevanta aktörer.Betydelsen av målbilder och referenstillståndEn utmaning inom både resurs- och vattenförvaltningen är att definiera målbilder och referenstillstånd i sjöar som under lång tid varit lokalt påverkade av mänskliga aktiviteter. De stora sjöarna saknar dessutom referensområden som är opåverkade av lokala påverkanskällor. Påverkan går ofta långt tillbaka i historien, långt innan man började med datainsamling på fisk, därför är det också svårt att jämföra med opåverkade referensperioder.De båda uppdragen poängterar därför betydelsen av dels tydliga och välformulerade målbilder som tar hänsyn till lämpliga tidsperspektiv och dels att målformuleringar och uppföljning förankras med berörda aktörer som är involverade i resurs- och vattenförvaltningen. Viktigt är också att identifiera och hantera mål som står i konflikt med varandra, exempelvis gällande övergödning som sänker vattenkvalitet men i gengäld kan ge ökad resursproduktion.Betydelsen av geografisk täckningResultaten från de parallella uppdragen understryker behovet av övervakning med en god täckning av olika delområden i sjöarna. Det är statistiskt fördelaktigt med undersökningar i många olika delområden jämfört med en hög ansträngning i ett fåtal delområden. Förbättrad täckning ökar dessutom möjligheten att kunna följa och bedöma ekologisk status i de mindre vattenförekomster inom de stora sjöarna där det just nu inte sker någon datainsamling med avseende på fisk.En god täckning ger även data om fler geografiskt avgränsade delbestånd vilket kan ge bättre bedömningar av fiskresurserna. Då kan programmen också på ett bättre sätt fånga upp olika typer av habitat och olika miljö- och påverkansgradienter. Det kan bli lättare att bedöma effekter av fiske och andra påverkanskällor och även att identifiera och bevara de viktigaste områdena för fisken. Bättre täckning kan också öka sannolikheten att upptäcka och följa upp förekomsten av invasiva arter.Utveckling av indikatorer för uppföljningBåde inom resurs- och vattenförvaltningen används indikatorer för att bedöma status (hos fisk- och kräftbestånden samt miljön) och hur fiskbestånden utvecklas över tid. Indikatorerna som används är idag olika för resurs- respektive vattenförvaltningen men det finns tematiskt överlapp och behov av samordning i utvecklingen av indikatorer och tillhörande referensnivåer.De indikatorer som hittills har utvecklats för att bedöma ekologisk status i svenska sjöar kan inte tillämpas i större sjöar. Därför finns ett behov att utveckla nya indikatorer specifikt för dessa. Vissa påverkanskällor bedömdes vara särskilt viktiga att fånga upp. Dessa var övergödning, hydromorfologisk påverkan och påverkan på konnektivitet. Framtida arbete behöver identifiera hur dessa påverkanskällor påverkar enskilda fisk- och skaldjursbestånd och ekosystemet samt utveckla lämpliga indikatorer som kan följa utvecklingen.Det sker för tillfället en utveckling av indikatorer för att bättra kunna bedöma bestånden av fisk och kräfta (Nadaffi med flera 2023). Förhoppningsvis kan en del av dessa metoder och ansatser även tillämpas i utvecklingen av indikatorer inom vattenförvaltningen. Exempelvis används indikatorer för uppföljning av havsmiljödirektivet också för bedömning av beståndens status ur ett resursperspektiv (Östman med flera 2023).Urvalet av indikatorer som används inom förvaltningen kan få betydelse för prioriteringar inom datainsamlingen. Kraven på data kan skilja sig mellan olika indikatorer vilket innebär att olika indikatorer har olika behov vad gäller provtagningsdesign.Utveckling av nya metoder för datainsamlingÖkade krav och behov när både vatten- och resursförvaltning ska optimeras, i kombination med ytterligare aspekter som införande av ekosystembaserad förvaltning och krav på att antalet fiskar som dödas i undersökningarna ska minska, innebär att övervakningens metoder behöver utvecklas. Detta kan delvis lösas genom att man ser över utformning, inriktning och omfattning av befintlig övervakning men det kan också innebära att man behöver komplettera datainsamlingen med andra, nya, metoder.Nuvarande övervakning fångar dessutom inte upp alla relevanta arter, exempelvis gädda som är viktig för både fisket och ekosystemen, varför alternativa metoder som kan följa fler arter behövs. De senaste åren har det skett en teknisk utveckling av insamlings- och analysmetoder för fisk och kräftor (e-DNA, akustik till exempel) vilket kan vara aktuellt att implementera. Revidering av metodik inom övervakning tar dock tid och innebär, initialt, högre kostnader.Förutom fiskerioberoende metoder och den fiskeriberoende datainsamlingen som görs idag lyfter bägge rapporterna möjligheten att samla in ytterligare data från fisket som en alternativ metod. Trots att det finns skillnader i val av metoder, upplägg och prioriteringar kan dessutom samverkan med våra grannländer också vara ett sätt att utveckla datainsamlingen och dess tillämpningar inom både vatten- och resursförvaltningen.
|
|
| 6. |
- Backman, Helena, et al.
(författare)
-
Determinants of severe asthma : a long-term cohort study in northern Sweden
- 2022
-
Ingår i: Journal of Asthma and Allergy. - : Dove press. - 1178-6965. ; 15, s. 1429-1439
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Background: Risk factors for severe asthma are not well described. The aim was to identify clinical characteristics and risk factors at study entry that are associated with severe asthma at follow-up in a long-term prospective population-based cohort study of adults with asthma.Methods: Between 1986 and 2001, 2055 adults with asthma were identified by clinical examinations of population-based samples in northern Sweden. During 2012–2014, n = 1006 (71% of invited) were still alive, residing in the study area and participated in a follow-up, of which 40 were identified as having severe asthma according to ERS/ATS, 131 according to GINA, while 875 had other asthma. The mean follow-up time was 18.7 years.Results: Obesity at study entry and adult-onset asthma were associated with severe asthma at follow-up. While severe asthma was more common in those with adult-onset asthma in both men and women, the association with obesity was observed in women only. Sensitization to mites and moulds, but not to other allergens, as well as NSAID-related respiratory symptoms was more common in severe asthma than in other asthma. Participants with severe asthma at follow-up had lower FEV1, more pronounced FEV1 reversibility, and more wheeze, dyspnea and nighttime awakenings already at study entry than those with other asthma.Conclusion: Adult-onset asthma is an important risk factor for development of severe asthma in adults, and obesity increased the risk among women. The high burden of respiratory symptoms already at study entry also indicate long-term associations with development of severe asthma.
|
|
| 7. |
- Backman, Helena, et al.
(författare)
-
FEV1 decline in relation to blood eosinophils and neutrophils in a population-based asthma cohort
- 2020
-
Ingår i: World Allergy Organization Journal. - : Elsevier. - 1939-4551. ; 13:3
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Background: The relationship between lung function decline and eosinophils and neutrophils has important therapeutic implications among asthmatics, but it has rarely been studied in large cohort studies.Objective: The aim is to study the relationship between blood eosinophils and neutrophils and FEV1 decline in a long-term follow-up of a population-based adult asthma cohort.Methods: In 2012-2014, an adult asthma cohort was invited to a follow-up including spirometry, blood sampling, and structured interviews, and n = 892 participated (55% women, mean age 59 y, 32-92 y). Blood eosinophils, neutrophils and FEV 1 decline were analyzed both as continuous variables and divided into categories with different cut-offs. Regression models adjusted for smoking, exposure to vapors, gas, dust, or fumes (VGDF), use of inhaled and oral corticosteroids, and other possible confounders were utilized to analyze the relationship between eosinophils and neutrophils at follow-up and FEV1 decline.Results: The mean follow-up time was 18 years, and the mean FEV 1 decline was 27 ml/year. The annual FEV1 decline was related to higher levels of both blood eosinophils and neutrophils at follow-up, but only the association with eosinophils remained when adjusted for confounders. Further, the association between FEV1 decline and eosinophils was stronger among those using ICS. With EOS <0.3 × 109/L as reference, a more rapid decline in FEV1 was independently related to EOS ≥0.4 × 109/L in adjusted analyses.Conclusions and clinical relevance: Besides emphasizing the importance of smoking cessation and reduction of other harmful exposures, our real-world results indicate that there is an independent relationship between blood eosinophils and FEV1 decline among adults with asthma.
|
|
| 8. |
- Björkblom, Benny, et al.
(författare)
-
Distinct metabolic hallmarks of WHO classified adult glioma subtypes
- 2022
-
Ingår i: Neuro-Oncology. - : Oxford University Press. - 1522-8517 .- 1523-5866. ; 24:9, s. 1454-1468
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- BACKGROUND: Gliomas are complex tumors with several genetic aberrations and diverse metabolic programs contributing to their aggressive phenotypes and poor prognoses. This study defines key metabolic features that can be used to differentiate between glioma subtypes, with potential for improved diagnostics and subtype targeted therapy.METHODS: Cross-platform global metabolomic profiling coupled with clinical, genetic, and pathological analysis of glioma tissue from 224 tumors - oligodendroglioma (n=31), astrocytoma (n=31) and glioblastoma (n=162) - were performed. Identified metabolic phenotypes were evaluated in accordance with the WHO classification, IDH-mutation, 1p/19q-codeletion, WHO-grading 2-4, and MGMT promoter methylation.RESULTS: Distinct metabolic phenotypes separate all six analyzed glioma subtypes. IDH-mutated subtypes, expressing 2-hydroxyglutaric acid, were clearly distinguished from IDH-wildtype subtypes. Considerable metabolic heterogeneity outside of the mutated IDH pathway were also evident, with key metabolites being high expression of glycerophosphates, inositols, monosaccharides and sugar alcohols and low levels of sphingosine and lysoglycerophospholipids in IDH-mutants. Among the IDH-mutated subtypes, we observed high levels of amino acids, especially glycine and 2-aminoadipic acid, in grade 4 glioma, and N-acetyl aspartic acid in low-grade astrocytoma and oligodendroglioma. Both IDH-wildtype and mutated oligodendroglioma and glioblastoma were characterized by high levels of acylcarnitines, likely driven by rapid cell growth and hypoxic features. We found elevated levels of 5-HIAA in gliosarcoma and a subtype of oligodendroglioma not yet defined as a specific entity, indicating a previously not described role for the serotonin pathway linked to glioma with bimorphic tissue.CONCLUSION: Key metabolic differences exist across adult glioma subtypes.
|
|
| 9. |
|
|
| 10. |
|
|
