| 1. |
- Ahlström, Björn, 1972-, et al.
(författare)
-
Normaliserande processer av ojämlika villkor
- 2020. - 1
-
Ingår i: Att arbeta för lika villkor. - Lund : Studentlitteratur AB. - 9789144135045 ; , s. 213-234
-
Bokkapitel (refereegranskat)
|
|
| 2. |
- Berg, Martin, 1977-, et al.
(författare)
-
Digital sociologi : Att undervisa i sociologi under en pandemi
- 2021
-
Ingår i: Sociologisk forskning. - Huddinge : Sociologisk Forskning, Swedish Sociological Association. - 0038-0342 .- 2002-066X. ; 58:4, s. 467-482
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Vi bad fyra sociologikollegor, verksamma vid olika svenska lärosäten, att svara på några frågor utifrån sina erfarenheter som lärare, utbildningssamordnare och forskare. I texten reflekterar de medverkande över sina undervisningserfarenheter. De förhåller sig till specifika kurser, exempelvis en masterskurs om befintliga och framtida medieteknologiers sociala, ekonomiska, kulturella samt tekniska uttryck och förutsättningar (Martin Berg) eller kurser i utbildningssociologi och vid lärarutbildningarna(Ida Lidegran). I Ulrika Schmauchs och Glenn Sjöstrands fall knyts reflektionernaäven till mer allmänna erfarenheter av undervisning på olika kurser, på olika program och vid olika fakulteter. Zhanna Kravchenko i Sociologisk Forsknings redaktion anordnade och modererade samtalet.
|
|
| 3. |
- Hudson, Christine, 1950-, et al.
(författare)
-
Ruralt flyktingmottagande – En (ny) strategi för mindre kommuners överlevnad?
- 2022
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Syftet med denna rapport är att belysa förutsättningarna, utmaningarna och möjligheterna för flyktingmottagande och integrationsarbete på mindre orter, med särskilt fokus på glesbygdskommuner i norra Sverige. Tills nyligen har Sverige haft en relativt generös migrationspolitik och de svenska kommunerna har haft en nyckelroll i mottagandet och integrationen av flyktingar. Många små, glesbefolkade landsbygdskommuner har tagit emot en hög andel individer i förhållande till sin befolkningsstorlek. Flyktingmottagande har setts som en möjlighet att utveckla kommunen. Många av de små kommuner i norra Sverige som står inför en minskande befolkning har sett mottagandet som en möjlighet till sysselsättning, genererad av de uppgifter som en tillströmning av flyktingar innebär, men också som en grund för att utveckla den kommunala verksamheten. Kommunernas flyktingmottagande är dock beroende av politiken på nationell nivå och förändringar i denna politik som påverkar antalet flyktingar som kommunerna kan ta emot. När politikerna beslutar att strama åt flyktingpolitiken och stänga ned verksamheter som kommit att utgöra ett hopp inför framtiden, utvecklas en känsla av maktlöshet. Besluten om antal och kvoter fattas någon annanstans, och detta bidrar till en process där små glesbygdskommuner hamnar ännu längre bort från maktens centrum. Att ta emot flyktingar har för dessa kommuner, åtminstone inledningsvis, varit en strategi som gett hopp för framtiden, inte bara för de flyktingar som tas emot i dessa små samhällen, utan också för de små kommunerna själva. Den lilla orten blir således perifer genom att den marginaliseras i såväl politiska som ekonomiska processer och alltså inte (enbart) på grund av sin rumsliga position.Rapporten är organiserad utifrån forskningsprojektets tre delstudier. Delstudierna baseras på olika material och besvarar olika frågor. Den första handlar om hur integration som fenomen beskrivs i ansökningar om projektmedel från Länsstyrelserna och vilka problem som kommunerna beskriver som särskilt centrala att adressera. Den andra delstudien fokuserar på de sätt på vilka flyktingmottagande framställs i lokala och regionala nyhetsmedier i Västerbotten och Västernorrland. Den tredje och sista delstudien fokuserar på erfarenheter och vardagliga arbetsvillkor för flyktingmottagare och integrationsarbetare i två mindre orter. I en sammantagen analys av resultatet från de tre delstudierna identifieras fyra mer övergripande berättelser varigenom flyktingmottagande i glesbygd skildras 1) engagemang och frustration, 2) förutsättningarna för mottagandet och organiseringens betydelse, 3) integration och svenskhet och 4) periferiseringsprocesser.
|
|
| 4. |
- Keisu, Britt-Inger, 1968-, et al.
(författare)
-
Att balansera motstridiga ideal : en studie om etiskt ledarskap i gymnasieskolans lika villkorsarbete
- 2024
-
Ingår i: Utbildning och Demokrati. - Örebro : Örebro universitet. - 1102-6472 .- 2001-7316. ; 33:1, s. 35-59
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Balancing between conflicting ideals. A study on ethical leader-ship, gender equality and diversity work in an upper secondary school. The aim of this article is to explore what characterizes principals’ ethical leadership in relation to gender- and diversity work at an upper sec-ondary school distinguished by its elite program profile. Our main research interest is to investigate how principals describe and relate to the school’s equality work. The study’s theoretical understanding is founded in Starratt’s descriptions of ethical leadership. The study emanates from 12 in-depth individual and focus group interviews with a total of 47 individuals, both school staff and pupils. Our conclusion is that the principals’ stated mission is to communicate success and create a school for a selected group of students. Furthermore, this mission becomes part of the principals’ responsibility. This means that their presence and authenticity in the processes, as well as the requirements and expectations set by the school organizer, limit the opportunities for principals to achieve gender equality and diversity.
|
|
| 5. |
- Schmauch, Ulrika, et al.
(författare)
-
Committed to Integration : Local Media Representations of Refugee Integration Work in Northern Sweden
- 2020
-
Ingår i: Nordic Journal of Migration Research. - : Helsinki University Press. - 1799-649X. ; 10:3, s. 15-26
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- The overall aim of this article is to explore the ways in which refugee reception and integration work is storied in the local newspapers of two rural municipalities in northern Sweden. Our results show that the strong emphasis on integration through employment present in national policy regimes is not readily visible in local media portrayals of integration. Instead, integration work is framed as a matter of commitment of individual refugees, volunteers and government administrative staff and, thus, as work with a high level of social support. We argue that the frame of commitment itself needs to be viewed in relation to the growing public support for limiting the resources available for this kind of work, as well as for the limitations for refugees to enter Sweden in the first place.
|
|
| 6. |
|
|
