| 2. |
- Emmoth, Björn, 1972-
(författare)
-
Estetiska lärprocesser : Definition, position och potential
- 2024
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Syftet med avhandlingen är att bidra till förståelse och kunskap om den estetiska lärprocessens definition och position, samt belysa och diskutera dess potential för lärande. Detta sker med utgångspunkt i Ricoeurs hermeneutiska ansats.Den första delen behandlar definitionen och förståelsen av estetiska lärprocesser, ett begrepp som ansetts tvetydigt och mångtydigt, med behov av teoribildning för att inte marginaliseras och trivialiseras. En orsak till den bristande begreppsbildningen är att det pedagogiska och det konstnärliga fältet har använt termen utifrån olika utgångspunkter, vilket skapat en medieneutral respektive mediespecifik betydelse. Min hermeneutiska tolkning föreslår att den estetiska formen på uttrycket snarare än de estetiska uttrycksformerna står i centrum för den stipulativa definitionen. Den estetiska lärprocessen är meningsskapande genom en aktiv reflektion mellan nya upplevelser och tidigare erfarenheter, där såväl tankar som känslor samt fantasi och kreativitet bidrar till ett eget formuttryck som bär mening och berör, vilket sker inom det estetiska formspråket där lösryckt innehåll förvandlas till sammanhängande helheter i en personligt gestaltad erfarenhet.Den andra delen belyser den estetiska lärprocessens position inom det svenska skolsystemet och dess läroplansverk, tematiserat till fyra kronologiska perioder: 1) Den samhällsutveckling, förändrade kunskapssyn samt projektet Kultur i skolan, som lägger grunden för uttrycket estetiska lärprocesser. 2) Etableringen av estetiska lärprocesser genom ett snabbt växande forskningsfält, också kopplat till uttrycket lust att lära. 3) Det tvetydiga begreppet estetiska lärprocesser på icke valbar plats, fältets oförmåga att skapa ett teoretiskt ramverk, samt de nyliberala negativa effekterna. 4) Avslutningsvis den rådande positionen i skärningspunkten mellan det tidigare och det framtida. Många lärare och forskare associerar estetiska lärprocesser både medieneutralt och mediespecifikt, vilket medför en exklusivitet som exkluderar de flesta lärare från att positionera sig till begreppet. Estetiska lärprocesser förpassas därmed till en perifer position inom det svenska skolsystemet.Den tredje delen, baserad på en skolstudie, visar en tydlig samstämmighet mellan den estetiska kvaliteten på elevernas formuttryck och deras kursbetyg. Ju högre estetisk kvalitet på formen, desto högre kursbetyg. Centrala aspekter av estetiska lärprocesser såsom intrinsikal motivation, reflektion och kreativitet, samt gestaltande av personliga erfarenheter genererar en djupförståelse som harmonierar med kriterierna för den högsta betygsnivån. Elever betonar vikten av dessa aspekter för att lära och minnas det man lär sig. Baserat på resultatet i skolstudien ger estetiska lärprocesser en god potential för lärande och måluppfyllelse i skolan.
|
|
