Lärarenkät om de nationella proven i matematik : Kurs B, C och D hösten 2003

• Det är 63 lärare som besvarat enkäten och huvuddelen av dem, 66 %, är lärare vars elever tillhör komvux. Den näst största gruppen, 16 %, är lärare vars elever tillhör samhällsprogrammet. Om man ser till hela läsår så är det normalt sett en mindre andel av eleverna som gör höstterminsprovet än som gör vårterminsprovet. På vårterminsprovet brukar den andel av eleverna som tillhör samhällsprogrammet vara störst. Det är 67 % av lärarna som tycker att poänggränsen för betyget Godkänd är lämplig och de övriga, 33 %, tycker att den är för låg. När det gäller totalpoänggränsen samt minsta antal vg-poäng för provbetyget Väl godkänd tycker 81 % respektive 78 % att gränserna är lämpliga. 91 % tycker att det är bra eller mycket bra att bedömningen sker med både g- och vg-poäng. Det är 76 % som anser att provet till ganska eller mycket stor del kan användas som ett viktigt underlag för att sätta kursbetyget Mycket väl godkänd. 81 % tycker till ganska eller mycket stor del att informationen och anvisningarna om hur kursprovet skall användas som underlag för bedömning med betyget Mycket väl godkänd var tillräcklig. De flesta, 89 %, anser att det är bra eller mycket bra med en miniräknarfri del och 89 % tycker att en ganska eller mycket stor andel av uppgifterna på denna del var av en typ som borde ingå där. En stor andel av lärarna, 92 %, anser att kursprovet i ganska eller mycket stor utsträckning speglar ämnessynen i kursplanen och 73 % anser att kursprovet påverkar deras tolkning av kursplanens mål och kriterier i ganska eller mycket stor utsträckning. När det gäller i vilken mån som kursprovet påverkar det innehåll, i betydelsen delmål och delfärdigheter, som tas upp i undervisningen anser 64 % av lärarna att det sker i ganska eller mycket stor utsträckning och 73 % av lärarna anser att kursprovet i ganska eller mycket stor utsträckning påverkar det slutbetyg som de ger enskilda elever. På samma sätt som för provet som gavs våren 2003 är det för höstens prov en ganska stor andel lärare som tror att mängden text i provet påverkade deras elevers resultat negativt. 46 % av lärarna anser att det påverkade eleverna negativt i ganska eller mycket stor utsträckning. Av enkäten framgår att många elever, 76 %, i ganska liten eller mycket liten utsträckning fått ta del av innehållet i den generella bedömningsmatris som ligger bakom aspektbedömningen av provets sista uppgift. Det har varit ungefär på samma vis de senaste åren. Bland de positiva allmänna kommentarerna kan nämnas att flera lärare tycker att det är ett bra prov och att provet ger ett bra underlag för att se var G/VG- och VG/MVG-gränserna ligger. Det finns också några negativa omdömen som att det är för mycket text i uppgifterna och att språket borde vara något enklare och då särskilt med tanke på elever som inte går på teoretiska program. Några kommentarer antyder att det inte finns ett tillräckligt fylligt underlag för betygssteget IG/G, vilket skulle kunna tolkas som att de finns lite för få uppgifter för de elever som ligger nära gränsen för betyget Godkänd.

Ämnesord

SAMHÄLLSVETENSKAP  -- Utbildningsvetenskap -- Pedagogik (hsv//swe)

SOCIAL SCIENCES  -- Educational Sciences -- Pedagogy (hsv//eng)

Nyckelord

Education

Pedagogik

pedagogiskt arbete

educational work

Publikations- och innehållstyp

vet (ämneskategori)

rap (ämneskategori)