| 1. |
- Ingridsdotter, Jenny, et al.
(författare)
-
Etnografisk fiktion : Introduktion
- 2017
-
Ingår i: Kulturella perspektiv - Svensk etnologisk tidskrift. - Umeå : Föreningen Kulturella Perspektiv. - 1102-7908. ; 2:26, s. 2-10
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- In this text we introduce this special issue of Kulturella perspektiv that addresses the relationship between ethnography and fiction. Could ethnographic fiction serve as an alternative way to communicate research results? Can it help us to reach other audiences outside of academia? How can fantasy and fiction help us in the quest for new knowledge? These are the main questions posed and answered in this introductory article where we highlight some important contributions to this field in ethnology and anthropology. Revisiting concepts such as Clifford Geertz 'thick descriptions' and 'faction' the article suggests that ethnographic fiction is part of a tradition in ethnographic work that problematize the division between fact and fiction, reason and affect, as well as objectivity and subjectivity. Scholars that work in the ethnographic tradition has long since acknowledged researchers' interpretations and subjectivity as a part of our knowledge production. Qualitative research in general, and ethnographic research in particular, would be impossible without an active research subject that thinks, feels and engages in the field of research. The article discusses examples of ethnographic research that engages with alternative ways of writing up the results and communicating the findings. We suggest that a creative approach to writing might reach a new and larger audience and help establish the importance of ethnographic work
|
|
| 2. |
|
|
| 3. |
|
|
| 4. |
- Silow Kallenberg, Kim, 1984-
(författare)
-
Det som sitter i väggarna : tvångsvård mellan stabilitet och förändring
- 2017
-
Ingår i: Kulturella perspektiv - Svensk etnologisk tidskrift. - 1102-7908. ; 26:3-4, s. 39-45
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- I den här artikeln är det tvångsvårdsinstitutioner som arbetsplatser och organisationer som undersöks, huvudsakligen utifrån den anställdas perspektiv och baserat i ett etnografiskt material. Det finns fyra former av tvångsvård i Sverige: rättspsykiatrisk vård, tvångsvård av psykiskt sjuka, tvångsvård av vuxna missbrukare och tvångsvård av ungdomar. Här fokuseras enbart ungdomsvården. Särskilda ungdomshem – som är den officiella beteckningen på statliga ungdomshem – kan dels förstås som vårdinstanser för de intagna, och dels som arbetsplatser för dem som är anställda där. Ett annat begrepp som brukar användas för att beskriva t.ex. tvångsvårdsinstitutioner är människobehandlande organisationer. Människobehandlande organisationer innefattar dels en relation mellan två människor: i tvångsvården mellan ungdom och behandlingsassistent, och dels innefattar de en relation mellan organisation och klient/patient (Sallnäs, Wiklund & Östberg 2012:33). Därför är det viktigt att även inbegripa organisationen som aktör i analyser av tvångsvårdens sammanhang. Vilka är de olika relationer som en anställd i tvångsvården är inbegripen i, och vilka möjligheter och begränsningar skapar mellanmänskliga relationer och relationer mellan anställd och organisation för behandlingsassistenternas yrkespraktik? Syftet med artikeln är att utforska den professionella identitet som artikuleras i en behandlingsassistents utsagor i spänningen mellan framför allt ekonomi och vård.
|
|
| 5. |
|
|
| 6. |
- Silow Kallenberg, Kim, 1984-
(författare)
-
Tabanja : Ett exempel på etnografisk fiktion
- 2017
-
Ingår i: Kulturella perspektiv - Svensk etnologisk tidskrift. - Umeå : Föreningen Kulturella Perspektiv. - 1102-7908. ; 2:26, s. 41-51
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- This article is about ethnographic knowledge production, and is an investigation of the forms that knowledge production can take. The text consists of two separated parts; a contextualising introduction and a short story based on the material of ethnographic fieldwork. The aim is to highlight parts of human life that are hard to depict with traditional scholarly genres. In the first part of the article – the introduction – the relation between subjectivity and objectivity in ethnographic research, and the blurred lines that often exist between the two, is used as a point of departure to argue for the use of ethnographic fiction in research processes. Concepts such as thick description and self-reflexivity are used in the discussion. Ethnographic fiction can have multiple meanings and is here understood as fiction based in ethnographic knowledge. This genre can be a means to highlight aspects that are excluded or toned down in more traditional academic texts. Ethnographic fiction can also be a means to communicate research results to other audiences than the ones that normally reads scholarly works. The second part of the article consists of an example of ethnographic fiction in the form of a short story. The story is about a young boy named Issa, who grows up in a marginalised community and who leads a destructive life that eventually results in him being subjected to compulsory care. Issa is a fictional character with a real life role model in one of the authors’ research persons that were shot and killed only sixteen years old.
|
|
| 7. |
- Silow Kallenberg, Kim, 1984-
(författare)
-
Tabanja : Ett exempel på etnografisk fiktion
- 2017
-
Ingår i: Kulturella perspektiv - Svensk etnologisk tidskrift. - Umeå : Umeå Universitet. - 1102-7908. ; 26:2, s. 41-51
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)
|
|
