| 1. |
- Nilsson, Kerstin, et al.
(författare)
-
54 forskare: Inte alla klarar höjd pensions-ålder
- 2017
-
Ingår i: Svenska Dagbladet, Stockholm. - 1101-2412.
-
Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Ett hållbart och acceptabelt pensionssystem måste utformas utifrån personliga förutsättningar och förhållanden i arbetslivet, så att fler klarar att arbeta i högre ålder. Att enbart genom ekonomiska åtgärder höja pensionsåldern är inte långsiktigt hållbart, skriver 54 forskare.DEBATT | PENSIONForskning visar att cirka var fjärde har en diagnos eller skada orsakad av sitt arbete. Detta gör arbetsorsakad sjukdom och skada till ett betydelsefullt folkhälsoproblem. Att då enbart genom ekonomiska åtgärder höja pensionsåldern för samtliga (yrkes)grupper utifrån deras kronologiska ålder är inte långsiktigt hållbart när individers biologiska ålder är så olika bland annat till följd av arbetslivet. Detta är en demokratifråga. Forskning om äldre i arbetslivet och hållbart arbete visar att man då främst flyttar individer från pensionssystemet till sjukförsäkringssystemet och ökar klyftorna i samhället.Debatt Det här är en argumenterande text med syfte att påverka. Åsikterna som uttrycks är skribentens egna.Vi är 54 forskare som nu gemensamt har skrivit denna debattartikel. Anledningen är att vi är oroade över att cirka var fjärde blir sjuk av sitt arbete samtidigt som man i det förslag som ligger om att senarelägga ålderspensionen i princip utgår ifrån att arbetskraftsdeltagande enbart styrs av ekonomin. Vi vill trycka på betydelsen av åtgärder i arbetslivet för att komma tillrätta med ohälsan, det vill säga inte enbart ekonomiska restriktioner som tvingar folk som inte kan, vill och orkar att stanna kvar i arbetslivet till en högre kronologisk ålder.Pensionssystemet bygger på att vi ska arbeta en viss del av våra liv för att förtjäna möjligheter till pension. Vi bör dock inte enbart utgå ifrån antalet år sedan en person föddes, då korttidsutbildade generellt träder in på arbetsmarknaden tidigare än långtidsutbildade. De har alltså varit en del av arbetskraften från en yngre ålder. Människor med kortare utbildning har oftare ett arbete som innebär påfrestningar som kan inverka negativt på hälsotillståndet och som till och med kan påskynda det biologiska åldrandet. Dessutom lever korttidsutbildade generellt sett inte lika länge som långtidsutbildade, vilket delvis även avspeglar skilda livs- och arbetsvillkor.Den svenska sjukförsäkringsreformen 2008 avsåg att få tillbaka människor i arbete. Men studien fann att den faktiskt bidrog till att fler gick i tidig ålderspension av dem som var i åldern 55–64 år. Ökningen var störst bland korttidsutbildade. Mer än 5 procent fler gick i tidig ålderspension då det blev svårare att få sjukpenning och sjukersättning. Vi kan notera att det är vanligare att manliga chefer tar ut tidig ålderspension, jämfört med kvinnliga maskinskötare inom tillverkningsindustrin. I vissa yrken är det dessutom vanligare att människor, trots pension, både orkar och faktiskt ges möjlighet att arbeta vidare om de har en specialkompetens som efterfrågas. Om vi endast kombinerar ekonomiska morötter med piskor finns en stor risk att vi ökar klyftan mellan grupper som både kan och vill fortsätta att yrkesarbeta och personer som av olika skäl inte längre kan eller orkar.Ta nytta av den forskning som vi har tagit fram. Ett hållbart och acceptabelt pensionssystem måste utformas utifrån personliga förutsättningar och förhållanden i arbetslivet. Ett hållbart arbetsliv för allt fler i vår åldrande befolkning fordrar att vi samtidigt beaktar faktorer som relaterar till biologisk/kroppslig ålder, mental/kognitiv ålder samt social ålder/livsloppsfas och våra attityder som är kopplade till ålder. Vi måste ta större hänsyn till olika förutsättningar och varierande funktionsförmåga och utifrån detta anpassa de åtgärder som gör att arbetslivet blir möjligt och hållbart för allt fler även i högre ålder.”Morötter” är viktigare för en god arbetshälsa och hög produktivitet än en piska i form av oron för en dålig ekonomi.Forskning visar att pedagogik som bygger på ”morötter” oftast är betydligt bättre än ”piskor” för att nå framgångsrika och långsiktiga mål. ”Morötter” i samhället, för organisationer, företag och individer är därför viktiga för god arbetshälsa och fortsatt produktivitet och kan bidra till ett längre arbetsliv även för grupper som tidigare inte ens klarat av att arbeta fram till pensionsåldern. Genom forskning inom området har bland annat swage-modellen utarbetats. Detta är ett verktyg som visar på komplexiteten i ett hållbart arbetsliv och tillsammans med systematiskt arbetsmiljöarbete, handlingsplaner och åtgärder syftar till ett mer hållbart arbetsliv. Morötter är enligt forskningen i detta sammanhang åtgärder för en god fysisk och mental arbetsmiljö, avpassad arbetsbelastning, stödjande teknik, att man kan anpassa arbetstakten, alternativa arbetstidsmodeller vid behov. Det är viktigt att man känner sig trygg och förväntas och tillåts vara delaktig, att man blir sedd av chefen och arbetskamraterna. Att de egna arbetsuppgifterna upplevs som meningsfulla och behövda av andra skapar självförverkligande och tillfredsställelse i arbetet. Att man känner att ens arbetsuppgifter och man själv är viktig för organisationen och företaget. Att man trots högre ålder inkluderas i olika nysatsningar och får tillgång till kompetensutveckling och inte blir åsidosatt eller åldersdiskriminerad. Utvärderingar visar att de äldre medarbetarna som fick några av dessa anpassningar och möjligheter var mer effektiva, utvilade, stimulerade när de var på arbetet samtidigt som sjukfrånvaron minskade. Vilket i sin tur bidrar till ett längre arbetsliv för grupper som tidigare inte klarat av att arbeta fram till pensionsåldern. I organisationer som bygger på en deltagar- och lärandekultur rustas de anställda för att klara omställningar, nya arbetsuppgifter och vid behov även yrkesbyten.Med en åldrande befolkning där allt fler lever allt längre behöver vi arbeta till en högre ålder i framtiden för att pensionssystemet ska hålla. Men ”morötter” är viktigare för en god arbetshälsa och hög produktivitet än en piska i form av oron för en dålig ekonomi. Det kräver också att vi ändrar våra attityder och förhållningssätt till äldre på arbetsmarknaden, vilket vi bäst gör genom att organisationer och företag får incitament till och erbjuder mer individanpassade arbetsvillkor, särskilt för personer i högre ålder. Låt oss därför använda den framtagna kunskapen i praktiken för att göra arbetslivet friskt och hållbart för alla åldrar.
|
|
| 2. |
- Nilsson, Kerstin, et al.
(författare)
-
Vi är oroade över senare ålderspension
- 2017
-
Ingår i: Dagens Samhälle. - 1652-6511.
-
Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Var fjärde person blir i dag sjuk till följd av sitt arbete. Att höja pensionsåldern för alla yrkesgrupper, utan konkreta åtgärder för att minska ohälsan, är därför problematiskt och mycket oroande. Det är, enligt forskarna, inte långsiktigt samhällsekonomiskt lönsamt att utan andra åtgärder höja pensionsåldern för alla. Vi – 54 forskare – är mycket oroade över konsekvenserna av att, som föreslagits, senarelägga ålderspensionen.Förslaget utgår i princip från arbetskraftsdeltagande i princip enbart styrs av ekonomin, medan forskningen visar att det bara är en av flera faktorer som styr hur länge och hur mycket människor väljer att arbeta.Det här sättet att lösa problemet med en åldrande befolkning och ett sviktande pensionssystem är inte samhällsekonomiskt lönsamt på lång sikt, utan riskerar bara att flytta runt folk mellan olika ersättningssystem. Pensionssystemet bygger på att vi ska arbeta en viss del av våra liv för att tjäna in vår pension. Vi bör dock inte enbart utgå ifrån ålder eller antalet år sedan en person föddes då korttidsutbildade generellt träder in på arbetsmarknaden tidigare än långtidsutbildade. De med kortare utbildningstid har alltså varit en del av arbetskraften från en yngre ålder. Människor med kortare utbildning har också oftare ett arbete som innebär påfrestningar som kan inverka negativt på hälsotillståndet och som till och med kan påskynda det biologiska åldrandet. Dessutom lever korttidsutbildade generellt sett inte lika länge som långtidsutbildade, vilket delvis även avspeglar skilda livs- och arbetsvillkor.Ta nytta av den forskning som vi har tagit fram. Ekonomin är självklart viktigt för att vi ska vilja arbeta, men den är som sagt enbart en av flera faktorer med betydelse vårt arbetsliv.Hälsotillståndet, både det fysiska och det mentala, har en avgörande betydelse för hur länge och hur mycket vi orkar arbeta. Ett fysiskt och mentalt belastande arbete är en stark riskfaktor för en nedsatt hälsa i slutet av arbetslivet. Arbetstid, arbetstakt och möjlighet till återhämtning spelar en allt större roll ju äldre vi blir. Andra aspekter är arbetsinnehåll, hur meningsfulla och stimulerande arbetsuppgifterna är, balansen mellan arbete och familjesituation och fritidsaktiviteter. Organisationskultur, ledarskapet, stöd i arbetet och kompetens har stor betydelse för om vi ska kunna och vilja arbeta till en högre ålder. Vi måste ta större hänsyn till olika förutsättningar och varierande funktionsförmåga och utifrån detta anpassa de åtgärder som gör att arbetslivet blir möjligt och hållbart för allt fler även i högre ålder.Ett hållbart och acceptabelt pensionssystem måste därför utformas utifrån personliga förutsättningar och förhållanden i arbetslivet. Ett hållbart arbetsliv för allt fler i vår åldrande befolkning fordrar att vi samtidigt beaktar faktorer som relaterar till biologisk/kroppslig ålder, mental/kognitiv ålder samt social ålder/livsloppsfas samt de attityder som är kopplade till ålder.
|
|
| 3. |
- Miloff, Alexander, et al.
(författare)
-
Automated virtual reality exposure therapy for spider phobia vs. in-vivo one-session treatment : A randomized non-inferiority trial
- 2019
-
Ingår i: Behaviour Research and Therapy. - : Elsevier BV. - 0005-7967 .- 1873-622X. ; 118, s. 130-140
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- This study compared the efficacy of a technician-assisted single-session virtual reality exposure therapy (VRET) for the treatment of spider phobia featuring low-cost consumer-available hardware and novel automated software to gold-standard in-vivo one-session treatment (OST), using a parallel group randomized non-inferiority design. Method Participants (N = 100) were randomized to VRET and OST arms. Assessors blinded to treatment allocation evaluated participants at pre- and post-treatment as well follow-up (3 and 12 months) using a behavioral approach test (BAT) and self-rated fear of spider, anxiety, depression and quality-of-life scales. A maximum post-treatment difference of 2-points on the BAT qualified as non-inferiority margin. Results Linear mixed models noted large, significant reductions in behavioral avoidance and self-reported fear in both groups at post-treatment, with VRET approaching the strong treatment benefits of OST over time. Non-inferiority was identified at 3- and 12- months follow-up but was significantly worse until 12-months. There was no significant difference on a questionnaire measuring negative effects. Conclusions Automated VRET efficaciously reduced spider phobia symptoms in the short-term and was non-inferior to in-vivo exposure therapy in the long-term. VRET effectiveness trials are warranted to evaluate real-world benefits and non-specific therapeutic factors accruing from the presence of a technician during treatment. ClinicalTrials.gov (NCT02533310).
|
|
| 4. |
- Andersson, Katarina, 1963-, et al.
(författare)
-
Challenges in Elderly Night-Time Care : Dignity 24 Hours a Day in Swedish Elderly Home Care Services?
- 2017
-
Ingår i: Innovation in Aging. - : Oxford University Press. - 2399-5300. ; 1:Suppl 1, s. 302-302
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- The research study explores a large knowledge gap within Swedish elderly care – namely the challenges of within home care services at night. Despite that home care services is the most common support given to the elderly in Sweden. The few National and International studies that exist on night-time care, have focused on residential care facilities for the elderly. Therefore, focus here is on night-time care in their own homes, given by the night patrol – which we know very little about.In the last decades, organizational transformation has taken place within elderly care towards increased rationalization and marketization. Along with demographical changes, this raises questions of dignified care, equal social rights and access to care. As the elderly are living longer and living in their own homes with severe disability and vulnerability, the pressure on home care services will increase – including at night. Dignity in care has been legislated in the Swedish Social Services Act, but is vaguely implemented, specifically at night.Discussed are results of an interview survey with managers responsible for night-time home care services in 50 Swedish municipalities. How night-time care is organized varies depending on local governance, location and size of municipalities. This indicates challenges for equal access to care, depending on where you live. Care workers experience time pressure at night with many fragile elderly in need of care. How efforts to secure dignity and safety for older people varies over night is therefore important to reveal, not the least from a social equality perspective.
|
|
| 5. |
|
|
| 6. |
- Broda, Anja, et al.
(författare)
-
Perspectives of policy and political decision makers on access to formal dementia care : expert interviews in eight European countries
- 2017
-
Ingår i: BMC Health Services Research. - : Springer Science and Business Media LLC. - 1472-6963. ; 17:1
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- BACKGROUND: As part of the ActifCare (ACcess to Timely Formal Care) project, we conducted expert interviews in eight European countries with policy and political decision makers, or representatives of relevant institutions, to determine their perspectives on access to formal care for people with dementia and their carers.METHODS: Each ActifCare country (Germany, Ireland, Italy, The Netherlands, Norway, Portugal, Sweden, United Kingdom) conducted semi-structured interviews with 4-7 experts (total N = 38). The interview guide addressed the topics "Complexity and Continuity of Care", "Formal Services", and "Public Awareness". Country-specific analysis of interview transcripts used an inductive qualitative content analysis. Cross-national synthesis focused on similarities in themes across the ActifCare countries.RESULTS: The analysis revealed ten common themes and two additional sub-themes across countries. Among others, the experts highlighted the need for a coordinating role and the necessity of information to address issues of complexity and continuity of care, demanded person-centred, tailored, and multidisciplinary formal services, and referred to education, mass media and campaigns as means to raise public awareness.CONCLUSIONS: Policy and political decision makers appear well acquainted with current discussions among both researchers and practitioners of possible approaches to improve access to dementia care. Experts described pragmatic, realistic strategies to influence dementia care. Suggested innovations concerned how to achieve improved dementia care, rather than transforming the nature of the services provided. Knowledge gained in these expert interviews may be useful to national decision makers when they consider reshaping the organisation of dementia care, and may thus help to develop best-practice strategies and recommendations.
|
|
| 7. |
- Ekström, Ingrid, et al.
(författare)
-
Smell Loss Predicts Mortality Risk Regardless of Dementia Conversion
- 2017
-
Ingår i: Journal of The American Geriatrics Society. - : Wiley. - 0002-8614 .- 1532-5415. ; 65:6, s. 1238-1243
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- ObjectivesTo determine whether dementia could explain the association between poor olfactory performance and mortality risk within a decade-long follow-up period.DesignProspective cohort study.SettingBetula Study, Umeå, Sweden.ParticipantsA population-based sample of adult participants without dementia at baseline aged 40 to 90 (N = 1,774).MeasurementsOlfactory performance using the Scandinavian Odor-Identification Test (SOIT) and self-reported olfactory function; several social, cognitive, and medical risk factors at baseline; and incident dementia during the following decade.ResultsWithin the 10-year follow-up, 411 of 1,774 (23.2%) participants had died. In a Cox model, the association between higher SOIT score and lower mortality was significant (hazard ratio (HR) = 0.74 per point interval, 95% confidence interval (CI) = 0.71-0.77, P < .001). The effect was attenuated, but remained significant, after controlling for age, sex, education, and health-related and cognitive variables (HR = 0.92, 95% CI = 0.87-0.97, P = .001). The association between SOIT score and mortality was retained after controlling for dementia conversion before death (HR = 0.92, 95% CI = 0.87-0.97, P = .001). Similar results were obtained for self-reported olfactory dysfunction.ConclusionPoor odor identification and poor self-reported olfactory function are associated with greater likelihood of future mortality. Dementia does not attenuate the association between olfactory loss and mortality, suggesting that olfactory loss might mark deteriorating health, irrespective of dementia.
|
|
| 8. |
|
|
| 9. |
- Kerpershoek, Liselot, et al.
(författare)
-
Optimizing access to and use of formal dementia care : Qualitative findings from the European Actifcare study
- 2019
-
Ingår i: Health & Social Care in the Community. - : Hindawi Limited. - 0966-0410 .- 1365-2524. ; 27:5, s. e814-e823
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- This paper reports on qualitative data from the Actifcare study investigating experiences, attitudes, barriers and facilitators concerning access to and use of formal care. A total of 85 semi-structured in-depth interviews were conducted in eight European countries. Results were analysed with a deductive content analysis, first within country and then integrated in a cross-national analysis. Overall, analysis of the in-depth interviews revealed two major themes with five subcategories. The results can be summarised in an optimal pathway for access to dementia care. This pathway includes fixed factors such as disease-related factors and system-related factors. In addition there are personal factors that are subject to change such as attitudes towards care. An important finding consisted of the necessity of having sufficient information about the disease and available care and having a key contact person to guide you through the process of finding suitable care while monitoring your needs. In addition, it is important to involve your social network as they can take on care-giving tasks. It is helpful to have a diagnosis (in most countries). Concerning decision-making, the person closest to the person with dementia is in the majority of cases the one who makes the ultimate decision to access and use services and he/she should therefore be supported in this process. These results provide insight into the factors that influence the pathway to formal care use and help professionals to enhance access to formal dementia care by focusing on factors that can be modified.
|
|
| 10. |
- Larsson, Maria, et al.
(författare)
-
Loss of Olfactory Function Predicts Mortality Irrespective of Dementia Conversion : 10-year follow-up of an age-varied sample
- 2016
-
Ingår i: Chemical Senses. - : Oxford University Press (OUP). - 0379-864X .- 1464-3553. ; 41:9, s. e111-e288
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- The objective of this study was to examine the association between performance in odor identification and future mortality in a community cohort of adults aged between 40 and 90 years. We assessed olfactory performance with a 13-item-version of the Scandinavian Odor Identification Test (SOIT). The results showed that during follow-up (mean=9.4 years, standard deviation=2.23), 411 of 1774 (23.2%) participants died. In a Cox model, the association between higher SOIT score and mortality was highly significant (hazard ratio [HR]=0.74, per point interval, 95% confidence interval [CI]=0.71–0.77, p<0.001). The effect was attenuated, but remained significant after controlling for age, sex, education, and health and cognitive variables that were also associated with an increased risk of mortality (HR=0.92, 95% CI=0.87–0.97, p=0.001). Controlling for dementia conversion prior to death did not attenuate the association between SOIT score and mortality (HR=0.92, 95% CI=0.87–0.97, p=0.001). Similar results were obtained for olfactory sensitivity as assessed by self-report. Overall, the present findings show that poor odor identification performance is associated with an increased likelihood of future mortality in middle-aged and older adults, after controlling for social, cognitive, and medical risk factors. Most importantly, controlling for the development of dementia did not attenuate the association between odor identification and mortality, suggesting that olfactory decline might mark deteriorating health also irrespective of dementia.
|
|
