| 1. |
- Lövblad, Gun, et al.
(författare)
-
Beskrivning av miljösituationen i en västsvensk region i relation till miljömål
- 1992
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Rapporten utgör en test av metodik enligt utarbetad checklista för planering av energiproduktion regionalt. Som testregion har Göteborgs- och Bohus läns samt Älvsborgs län valts. För de huvudsakliga föroreningar som släpps ut från energiproduktion, d v s svavel, kväve samt koldioxid finns nationella strategier som föreskriver avsevärda nedskärningar. Regionen som studerats är hårt belastad av svavel- och kvävenedfall och även starkt påverkad av utsläpp från källor utanför regionen. Det regionala handlingsutrymmet för att planera för sin egen miljö finns därför inte.
|
|
| 2. |
- Lövblad, Gun, et al.
(författare)
-
Regional miljökonsekvensbeskrivning - en metodstudie för sektorn energiproduktion
- 1992
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Rapporten beskriver resultat från en metodstudie för regional miljökonsekvensbeskrivning för sektorn energiproduktion, med avsikt att planera för en 'miljöanpassad' energiproduktion. Metoden baseras på att miljösituationen i regionen jämförs med miljömål samt det energibehov som föreligger. Metodikstudien visar att det föreligger så omfattande kopplingar mellan olika sektorers utsläpp och dess påverkan på miljön och mellan olika sektorers verksamheter, att det inte är möjligt att planera miljösituationen genom att betrakta en sektor i taget.
|
|
| 3. |
- Pihl, Gunilla, et al.
(författare)
-
Klöver som bioindikator för marknära ozon i Sverige - ett nationellt samarbetsprojekt
- 1992
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Under våren 1992 initierade IVL tillsammans med SLU, Röbäcksdalen, Umeå, ett samarbete som resulterade i att luftvårdsförbund och länsstyrelser har medverkat i en nationell klöverstudie, 'Klöver - Sverige'. Subklövern, Trifolium subterraneum, användes som bio-indikator för förekomst av marknära ozon. Under juli månad odlades subklöver i 15 län på 18 lokaler från Alnarp i Skåne till Öjebyn i Norrbotten. Plantan går att odla i hela Sverige och den ger tydliga symptom på ozonskador. Skadebilden på 6 lokaler har kunnat jämföras med uppmätta ozonhalter på 6 närliggande stationer för mätning av ozonhalter. Under försöksperioden korrelerade skadebilden väl med uppmätta ozonhalter. Subklöver har goda möjligheter att kunna fungera som bio-indikator på ozonförekomst över stora regioner.
|
|
| 4. |
- Pihl-Karlsson, Gunilla, et al.
(författare)
-
Klöver som bioindikator för marknära ozon i Sverige - ett nationellt samarbetsprojekt
- 1993
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Under sommaren 1993 har luftvårdsförbund och länsstyrelser medverkat i ett nationellt samarbete, 'Klöver - Sverige 1993' som initierades 1992 av IVL tillsammans med SLU, Röbäcksdalen, Umeå. I studien användes subklöver, Trifolium subterraneum, som bioindikator för marknära ozon. Under sommaren 1993 odlades subklöver i 15 län på 18 lokaler från Kalmar i Småland till Öjebyn i Norrbotten. Under sommarens försök har det på ett flertal platser varit svåra förhållanden för odling, d v s kallt och regnigt. Bäst förhållanden verkar ostkusten ha haft. Sammanfattningsvis kan sägas att ozonhalterna i Sverige under sommaren har varit ovanligt låga och skadorna på subklövern orsakade av ozon följaktligen varit av mycket begränsad omfattning.
|
|
| 5. |
- Pleijel, Håkan, et al.
(författare)
-
Trafikavgasers effekter på grödor och andra nyttoväxter i närheten av vägar. Slutrapport inom IVLs forskningsprogram rörande effekter på närmiljön av luftföroreningar från väg-trafik
- 1993
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- De undersökningar som IVL utfört vid E6 söder om Göteborg visar: att etenhalterna i vägens närhet är tillräckligt höga för att orsaka biologiska effekter på känsliga organismer såsom indikatorväxten petunia, att ozonhalterna i vägens närhet är betydligt lägre än i de regionala bakgrundshalterna, vilket avspeglas i signifikant mindre bladskador på indikatorväxten subklöver i närheten av motorvägen efter en ozonepisod, samt att tillväxten hos subklövern minskade med ökat avstånd från vägen, att den betydligt mindre ozonkänsliga rödklövern, till skillnad från subklövern hade ökad tillväxt med ökat avstånd från vägen, att det finns en tendens till något bätte avkastning hos stråsäd i närheten av vägen, men att omfattningen och orsaken till tillväxtstimuleringen är svårbedömd
|
|
| 6. |
|
|
| 7. |
- Westling, Olle, et al.
(författare)
-
Bilavgasers inverkan på skogstillväxt nära hårt trafikerade vägar
- 1994
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Denna studie inriktades på att mäta tillväxten av tall (Pinus sylvestris, L:) och gran (Picea abies, Karst.) som växer nära vägar. Syftet med studien var att få kunskap om tillväxten av skog i nära anslutning till hårt trafikerade vägar avviker från det normala, i ett område med redan hög bakgrundsbelastning av luftföroreningar. Studien utfördes under sommaren 1991 i Bohuslän, som har en hög regional bakgrundsbelastning av luftföroreningar. Två skogsområden utvaldes, längs riksväg 40 mellan Borås och längs Europaväg 6. Undersökningen har inte kunnat visa att skogsfronter nära vägar har en kraftigt avvikande tillväxt på grund av exponeringen för kolväten och andra potentiellt skadliga ämnen i bilavgaserna. Studien utesluter inte att bilavgaserna har andra effekter på skog nära hårt trafikerade vägar, än inverkan på tillväxten.
|
|
