| 1. |
- Brorström-Lundén, Eva, et al.
(författare)
-
Långsiktig plan för programområdet Farliga Ämnen
- 2007
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Ett förslag till långsiktig plan för programområdet "Farliga Ämnen" presenteras. Planen avser utgöra ett vägledande dokument, dels för Naturvårdsverkets prioriteringar inom området, samt dels för projektplanering och samordning inom SMED. Planen har avstämts med Naturvårds-verket under arbetets gång.Arbetet har utförts i två steg:1. Inventering av vilka databehov som föreligger,2. Utformning av en långsiktig planI samråd med Naturvårdsverket har behovsinventeringen begränsats avseende internationella åtaganden till att omfatta rapporteringar enligt PRTR/E-PRTR, CLRTAP, HELCOM, OSPAR och Vattendirektivet. De nationella behoven av utsläppsdata diskuteras, både utifrån formella krav och eventuella strategiska behov.Samtliga farliga ämnen för vilka rapporteringskrav enligt PRTR/E-PRTR föreligger har sam-manställts, med uppgifter om till vilka media som utsläppsdata ska avse. Genom att dela upp området i utsläppskategorier kan arbetet med andra utsläppskällor än rapporterande punktkällor kan fokuseras och göras mer överskådligt. Ett förslag på fyra utsläppskategorier presenteras, med utgångspunkt från den kravbild som PRTR-protokollet ställer:1. Rapporterande företag, exkl. utsläpp pga. oavsiktlig bildning2. Icke-rapporterande företag, exkl. utsläpp pga. oavsiktlig bildning3. Utsläpp pga. oavsiktlig bildning4. Diffusa källorPlanen pekar på en rad områden i behov av utveckling. Framför allt saknas till stora delar kun-skap om diffusa källor. I planen föreslås därför en stegvis metodik för hur detta område ska kunna förbättras. Inom detta projekt har en inledande arbete med kartläggning av spridningsvä-gar för 65 av totalt 91 PRTR/E-PRTR ämnen genomförts, i syftet med att bl.a. identifiera vilka av ämnena som kan spridas diffust.Planen omfattar diskussion om kort- och långsiktiga utvecklingsbehov, samt förslag till fortsatt arbete.
|
|
| 2. |
|
|
| 3. |
- Kindbom, Karin, et al.
(författare)
-
Update and improvement ofestimated air emissions of mercury, dioxin and HCB in Sweden - a pre-study
- 2007
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- För att uppnå en mer korrekt uppskattning av Sveriges utsläpp av kvicksilver, dioxin och hexaklorbensen (HCB) bör en genomgång och uppdatering av Sveriges inventering av dessa ämnen genomföras. När det gäller kvicksilver täcker dagens inventering de dominerande källorna. En genomgång av den svenska inventeringen bör därför koncentreras på att validera eller, om nödvändigt, uppdatera de emissionsfaktorer som för närvarande används. Den aktuella pågående forskning som bedrivs inom området ger stora möjligheter att hitta ny och intressant information för en kommande uppdatering av den svenska inventeringen avseende kvicksilver. En mer omfattande studie av svenska emissioner av framförallt HCB, men också dioxiner är av intresse för att erhålla en mer exakt bild av dagens totala utsläpp av dessa ämnen. De största emissionskällorna av dioxiner i Sverige idag tycks vara metallindustrin och okontrollerad förbränning som t.ex. vid deponibränder. Även genomgång av andra okontrollerade småskaliga förbränningskällor (förbränning av trädgårdsavfall och småskalig vedeldning) borde prioriteras vid en ny emissionsinventering. De idag viktigaste emissionskällorna för HCB utgörs till stora delar av sekundära järn- och stålverk, okontrollerad småskalig förbränning, som deponibränder, eldning av trädgårdsavfall och småskalig biobränsleförbränning, samt vissa kemiska industrier. Generellt finns det fortfarande relativt få svenska studier och data gällande emissioner av HCB.
|
|
| 4. |
- Skårman, Tina, et al.
(författare)
-
Fortsättning av riktadkvalitetskontrollstudie av utsläppfrån industrin i Sverigesinternationella rapportering : Utsläpp rapporterade till UNFCCC, EU Monitoring Mechanism, CLRTAP & NEC
- 2008
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- I föreliggande studie har utsläpp av CO2, CH4, N2O, NOx, CO, NMVOC, NH3,TSP, PM10, PM2.5, Pb, Cd, Hg, dioxin, PAH, As, Cr, Cu, Ni, Zn från vissa industriersom rapporteras av Sverige till EU Monitoring Mechanism, EU:s takdirektiv(NEC), UNFCCC och CLRTAP studerats. Anledningen till studien är att misstankarfinns att de rapporterade utsläppen inte alltid är korrekta. Inom studien harutsläpp från följande industrisektorer inkluderats; raffinaderi-, cement-, järn ochstål- (primär och sekundär), metall- samt skogsindustrin.Data som rapporterats av Sverige för dessa sektorer har jämförts med data på anläggnings-eller sektorsnivå med data från andra källor (miljörapporter och branschorganisationer)och skillnader har noterats. Ett antal brister har påträffats i inventeringsdatasom rapporterats internationellt och förslag på förbättringar ges,vilket innebär att kvalitén kommer att höjas i internationellt rapporterade utsläpp iframtiden, om förbättringsförslagen implementeras.
|
|
| 5. |
- Skårman, Tina, et al.
(författare)
-
Revised Method for Estimating Emissions of NMVOC from Solvent and Other Product Use in Sweden
- 2006
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- This report describes how a new method for estimating emissions of NMVOC and CO2 from CRF sector 3, Solvent and Other Products Use, has been developed. This consumption-based method with a product related approach consists of two steps:1. Data on amounts of solvents and solvent based products produced in, imported to or used in Sweden, and exported from Sweden, was derived from the Swedish Product Register at the Swedish Chemicals Inspectorate. The information was used for generating quantity time series for emissions of NMVOC and C from activities included in CRF sector 3.2. Emission factors were established, considering emission reduction as well as application techniques, and emission time series for NMVOC were calculated. Knowledge of the carbon content of the individual NMVOCs was used for calculation of CO2 emission time series.This new Swedish method for estimating emissions of NMVOC and CO2 from Solvent and Other Product Use is more transparent, complete and better adapted to its purposes compared to previous methods. The design of the model makes it easy to adjust emission factors and include new years in the time series, which facilitates consistent annual updates of time series in the future
|
|
| 6. |
- Stripple, Håkan, et al.
(författare)
-
Utredning om möjligheterna att minska utsläppen av fossil koldioxid från mineralindustrin
- 2005
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- IVL Svenska Miljöinstitutet har på uppdrag av Naturvårdsverket genomfört föreliggande studie rörande möjligheterna att reducera koldioxidemissionen i mineralindustrin. Uppdraget sammanhänger med den kommande tilldelningsplanen för utsläppsrätter av koldioxid inom Kyotoavtalets första åtagandeperiod, år 2008 till 2012. Uppdraget har genomförts i samarbete med den svenska mineralindustrin. Projektet omfattar i huvudsak tre olika delar. 1. En beskrivning av befintliga produktionsprocesser och dess nuvarande status i Sverige. 2. Redovisning av tekniska möjligheter att reducera koldioxidemissioner inklusive redovisning av CO2-emissioner och dess utveckling i industrin. 3. Ekonomiska beräkningar av olika reduktionsmöjligheter i syfte att beräkna reduktionskostnaden i t.ex. kr/ton reducerad CO2. Resultaten från projektet visar på små tekniska möjligheter att reducera CO2 från mineralindustrin. Reduktionsmöjligheterna ligger i normalfallen under 5 %. Ekonomiska beräkningarna har genomförts för två nivåer på kalkylräntan, 6 % och 12 %, för att spegla både det samhällsekonomiska och det företagsekonomiska perspektivet. Beräkningarna har visat på stora variationer i åtgärdskostnader från 137 kr/ton reducerad CO2 till 3326 kr/ton reducerad CO2 vid en ränta på 6 %. De åtgärder som inkluderats i beräkningarna, är de där både kostnad och potential kunnat uppskattats. Dessa åtgärder har tillsammans en maximal reduktionspotential av ca 156 kton (ca 4,5 %). Ungefär hälften (51 %) av denna reduktion kan uppnås till en kostnad av 250 kr, vilket ungefär motsvarar kostnader för en utsläppsrättighet i dagsläget.
|
|
