| 1. |
- Hansson, Katarina, et al.
(författare)
-
Hur rapporterar avloppsreningsverk sina utsläpp?
- 2019
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- SMED har på uppdrag av Naturvårdsverket sammanställt information om hur avloppsreningsverken rapporterar sina utsläppsdata. Syftet med projektet var att göra en riktad granskning av utsläppsdata från avloppsreningsverken som omfattas av rapporteringskraven enligt EU:s Pollutant Release and Transfer Register (E-PRTR) (23 st). Syftet var också att redovisa vilka rapporteringskrav som ställs på avloppsreningsverken i Sverige och redogöra för kraven i E-PRTR-rapporteringen samt osäkerheterna som kopplar till de rapporterade utsläppen.Två svenska föreskrifter kopplar till rapportering av utsläpp från avloppsreningsverk. Dessa är: Naturvårdsverkets föreskrifter om rening och kontroll av utsläpp av avloppsvatten från tätbebyggelse (NFS 2016:6) samt föreskrifter om miljörapport (NFS 2016:8). Resultaten från denna studie visar att de parametrar som ska rapporteras enligt NFS 2016:8 bilaga 6 har blivit rapporterade för utsläppsåret 2017 från alla de 23 reningsverk som omfattades av studien, vilket är en förbättring mot föregående år och kan kopplas till att kraven har blivit tydligare i NFS 2016:6 och NFS 2016:8.Det är få av dessa 23 reningsverk som rapporterar utsläpp av övriga ämnen i NFS 2016:8, bland annat organiska ämnen.Fem avloppsreningsverk i det nationella miljöövervakningsprogrammet av miljögifter i utgående vatten från avloppsreningsverk ingår i de 23 största avloppsreningsverken, vars utsläpp rapporteras till E-PRTR. Beräkningar baserade på miljöövervakningsdata visar att det finns enstaka ämnen, t.ex. nonylfenoler och oktylfenoler, som skulle kunna hamna över tröskelvärdet för rapportering för vissa av anläggningarna, om dessa inkluderades i ett ordinarie mätprogram. Det bör dock poängteras att miljöövervakningsdata representeras ett veckoprov per år, vilket gör att resultaten bör anses vara indikativa.Det finns flera osäkerheter i emissionsdata som inkommer via miljörapport. Bland ämnen som rapporterades under kvantifieringsgräns (inkl. mindre-än värden, detektionssgräns) utmärker sig metallerna silver, kadmium, krom, kvicksilver och bly. Många organiska ämnen som rapporteras in mer sporadiskt baseras på fåtal prover. Det förekommer också olika sätt att hantera värden under kvantifieringsgräns (eller motsvarande) vid beräkning av emissioner, där varianterna som omfattar halva eller hela kvantifieringsgränsen som ett numeriskt värde förekommer. Enligt Naturvårdsverkets vägledning om hur låga värden ska hanteras ska halva kvantifieringsgränsen användas.
|
|
| 2. |
- Hansson, Katarina, et al.
(författare)
-
Sakområde Farliga Ämnen : Rapporteringskrav, omvärldsbeskrivning och framtida utmaningar
- 2016
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Detta dokument är en beskrivning av sakområdet ”Farliga ämnen”. Rapporten är ett levande, vägledande dokument, dels för Naturvårdsverkets prioriteringar inom området och dels för projektplanering och samordning inom SMED. Rapporten omfattar fem områden: Rapporteringskrav, Sveriges PRTR, Nationell omvärldsanalys och rapporteringsbehov, Internationell verksamhet i relation till PRTR, Samordning och internationell omvärldsanalys.Den första rapporteringen till European Pollutant Release and Transfer Register (E-PRTR) gjordes 2009-06-30 och avsåg 2007 års aktivitetsuppgifter. Därefter rapporteras data till E-PRTR årligen den 31 mars. Både PRTR och E-PRTR syftar till att införa ett register över utsläpp och överföring av föroreningar, för att underlätta allmänhetens deltagande i beslutsfattandet om miljön och att bidra till att hindra och minska nedsmutsningen av miljön. I föreliggande rapport presenteras förslag till utvecklingsmöjligheter av det svenska PRTR (Utsläpp i siffror, UTIS). Omvärldsanalysen visar att det pågår ett omfattande arbete både nationellt och internationellt inom området Farliga ämnen.
|
|
| 3. |
|
|
| 4. |
- Mawdsley, Ingrid, et al.
(författare)
-
Förslag på indikatorer baserade på utsläppsdata från PRTR
- 2016
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Ända sedan PRTR-protokollet instiftades har syftet varit att ge allmänheten kännedom om utsläpp från industriella anläggningar, och att försöka popularisera och kommunicera de utsläppsdata som finns. Nyligen beskrev EU-kommissionen sitt arbete med att arbeta för en ökad användning av PRTR-data för policy och till allmänhet, och EEA har i sin fleråriga plan för 2014–2018 uttryckt ambitionen att ta fram indikatorer inom området industriella utsläpp. I Sverige jobbar Naturvårdsverket med PRTR-frågor, man har även här betonat vikten av allmänhetens tillgång till miljöinformation från PRTR, samt att indikatorer baserat på PRTR som kopplar till miljömålet Giftfri miljö borde tas fram.Detta projekt har tagit avstamp i dessa ambitioner, och presenterar här en lista på möjliga indikatorer främst med anknytning till PRTR-data. Syftet med projektet har inte varit att ta fram data för indikatorerna, utan endast ge förslag på vilka indikatorer som vore intressanta att utveckla.
|
|
| 5. |
- Mawdsley, Ingrid, et al.
(författare)
-
Nulägesanalys av energibranschens flöde av miljödata
- 2018
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Nulägesanalysen visar att energibranschen som helhet rapporterar en stor mängd miljödata till flera olika rapporteringar. Flertalet av rapporteringarna styrs av nationella och/eller internationella regleringar. De parametrar som rapporteras är i vissa fall återkommande i flera olika rapporteringar, men ofta med något annorlunda format. För att göra dataflödet effektivare bör man arbeta för att införa ett så kallat ”single window” från myndigheternas sida, vilket innebär att företagen endast rapporterar sina data en gång i ett och samma gränssnitt. Bilagorna, som är i excelformat, finns tillgängliga vid efterfrågan.
|
|
| 6. |
- Mawdsley, Ingrid, et al.
(författare)
-
Suggestions for indicators based on emission data from the Swedish PRTR
- 2016
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Ever since the Protocol on PRTR was introduced, the purpose of the Protocol has been to make information on emissions from the industry available to the public, and to try to popularize and communicate existing emissions data. Recently, the EU Commission described its work towards an increased use of PRTR data for policy making and for the public, and the EEA has, in its plan for 2014-2018, expressed the ambition to develop indicators regarding industrial emissions. In Sweden, the Environmental Protection Agency is working with issues regarding the PRTR, and also here public availability of emission data from the PRTR is emphasized and also the need to develop indicators that are based on PRTR data and that relates to the Swedish environmental objective A Non-Toxic Environment.The present project is based on these ambitions and presents a list of potential indicators that are mostly based on PRTR data. The aim with the project has not been to retrieve data for the indicators, but to give suggestions on which indicators that would be interesting to develop.
|
|
| 7. |
- Mawdsley, Ingrid, et al.
(författare)
-
YOUR RIGHT TO ENVIRONMENTAL INFORMATION : The Swedish PRTR
- 2017
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- In order to impact the environment around you, you have to have knowledge about the state of the environment. The Swedish PRTR provides information on the amount of pollutants that are released to the environment around you and throughout Sweden. You can use this information as support when you want to impact different actors in issues concerning the environment. In this way, you can contribute to reducing pollution of our environment.
|
|
| 8. |
- Skårman, Tina, et al.
(författare)
-
Evaluation of thresholds for capacities and pollutants according to the Protocol on PRTRs : Case-study for the Nordic countries
- 2019
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Based on experience gained from the implementation of the national PRTR (Pollutant Release and Transfer Register) registers parties to the Protocol on PRTRs shall consider evaluating the thresholds for capacities and pollutants listed in Annex I and II of the Protocol (Article 6 (2)). The thresholds were set aiming to cover about 90 % of industrial pollution in Europe.This case study for the Nordic countries aims to evaluate threshold values for capacity (Annex I) and substances (Annex II) according to the Protocol on PRTRs. The evaluation has been based on available data in the countries' national environmental reporting databases, European PRTR (E-PRTR) and, for emissions to air, data from CLRTAP (Convention on Long-Range Transboundary Air Pollution). A number of pollutants to air (NOX, SOX, NH3 and PM10) and to water (total nitrogen, total phosphorus, Pb and Hg) has been included in the analysis.When comparing at European level for all included air pollutants, the results show that E-PRTR data does not capture 90% of the corresponding industrial emissions according to CLRTAP. For all pollutants, removal of threshold values for pollutants would increase the coverage in relation to CLRTAP. However, for NH3 and PM10, the difference between E-PRTR data and CLRTAP data is very large and additional measures are required. For both pollutants is it obvious that livestock is the activity where the difference between E-PRTR and CLRTAP is the largest. This indicates that the PRTR capacity threshold for livestock should be reviewed and that there is a need to evaluate the calculation methodology of the EMEP/EEA Guidebook. For PM10, it can also be noted that Annex 4 of the E-PRTR guidance document should be updated, as PM10 is not included since it is not expected to be emitted from livestock.For emissions to water, no dataset corresponding to CLRTAP exists, therefore any comparison on European level could not be made. Consequently, comparisons for water can only be made between two datasets, data reported to the national environmental reporting databases and to E-PRTR. For Pb, removing the threshold is enough to capture 90% of the reported emissions in the national reporting databases. For the remaining substances, however, additional measures are required to increase the coverage in relation to the national databases. Wastewater treatment plants and aquaculture are the industries that have been identified as the most relevant for a review of the capacity thresholds.
|
|
| 9. |
- Skårman, Tina, et al.
(författare)
-
Swedish method for estimating emissions from solvent use : Further development of the calculation model
- 2016
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- SMED is short for Swedish Environmental Emissions Data, which is a collaboration between IVL Swedish Environmental Research Institute, SCB Statistics Sweden, SLU Swedish University of Agricultural Sciences, and SMHI Swedish Meteorological and Hydrological Institute.On behalf of the Swedish Environmental Protection Agency (Swedish EPA), Swedish Environmental Emissions Data (SMED), has further developed the calculation model for estimating the national emissions of NMVOC and CO2 from use of solvents in Sweden. The model has been revised in order to meet international reporting requirements according to CLRTAP and UNFCCC as well as to support national needs. The model makes it possible to test different sets of emission factors within the solvent use sector. This function can be used to assess different actions and emission reduction potentials. Furthermore, the model can generate emissions per user category and product group. This information can be used when following-up the Swedish environmental quality objectives.The calculation model is consumption-based with a product-related approach. Amounts of NMVOC and C in solvents and solvent-based products, produced in, imported to, used in, and exported from Sweden, was derived from the Swedish Product Register hosted by the Swedish Chemicals Agency. Emission factors from the literature have been used as far as possible, but in the case when emission factors are unavailable, country specific emission factors have been developed.The most significant sources of emissions of NMVOC and CO2 during recent years are “Other solvent use” (NFR 2.D.3.i), “Domestic use” (NFR 2.D.3.a) and “Coating applications” (NFR 2.D.3.d).The new model results in reduced national emissions of NMVOC and CO2 from solvent use in comparison with previous estimates (-18% 1990, -10% 2005 and -28% for 2010 for NMVOC). This is mainly due to the following changes in the model:Reallocation of activities from 2.D.3.i “Other solvent use”. In previous estimates an emission factor of 0.95 was used for all activities reported in this NFR-code. In the revised model the emission factor depends on which NFR-code the activity has been allocated to.Introduction of a new emission factor for products that are used diluted in water. In previous estimates these products were not treated separately, and consequently an emission factor of 0.95 was used. In the new model an emission factor of 0.275 is used.Simultaneously, however, the new model results in increased emissions for the following NFR-codes:“Domestic use” (NFR 2.D.3.a): An increase from 2002 and onwards. This is mainly due to an increased use of the following product groups: washer fluid, degreasing agents and ignition fluids. Other solvent use (NFR 2.D.3.i): An increase since 1995. The increase is mainly due to a greater use of the product groups preservatives, refrigerants, metal mordants/etchants and coolant agents. To conclude, the new Swedish method for estimating emissions of NMVOC and CO2 from Solvent Use is more transparent, complete and better adapted to its purposes compared to previous methods. The design of the model makes it easy to adjust emission factors and include new years in the time series, which facilitates consistent annual updates of time series in the future.
|
|
