| 1. |
- Bryhn, Andreas, et al.
(författare)
-
Kunskapsunderlag om möjliga icke-torskfiskerelaterade åtgärder för att torskbestånd ska bevaras och återhämta sig i svenska vatten
- 2020
-
Rapport (refereegranskat)abstract
- Torsk (Gadus morhua) är en viktig art för marina ekosystem i Sverige, där den har en strukturerande och reglerande funktion i relation till andra arter. Torsken har under historiens gång även spelat en viktig roll för samhället i Sverige inom dess nuvarande gränsers område (Bohuslän har t.ex. inte alltid tillhört Sverige), som en målart för fiske. Samtliga torskbestånd som återfinns i havsområdena runt Sverige har nu dålig status och det internationella havsforskningsrådet ICES rekommenderar låg eller ingen fångst, beroende på bestånd. Utöver riktat fiske påverkas dock torsken av en rad andra faktorer som exempelvis bifångster i annat fiske, syrebrist, klimatförändringar, predatorer, parasiter, bottenpåverkan av trålning, förlust av uppväxtmiljöer, födobrist, tiaminbrist och giftiga ämnen. Denna rapport diskuterar möjligheter att skydda och bevara torsken på sätt som kan komplettera begränsningar i det riktade torskfisket. Torskens situation är komplex och rapporten är därför skriven utifrån ett ekosystemperspektiv för att möjliggöra en bredare ansats i förvaltningen av torskbestånd i svenska vatten, där alla relevanta påverkansfaktorer bör beaktas. Det bör poängteras att denna rapport inte har gjort någon ny utredning av påverkansfaktorernas effekter, utan har istället gjort en litteratursammanställning och en kvalitativ analys. Vi har ändå valt att lyfta fram vissa åtgärder som särskilt potentiellt betydelsefulla - en samlad kvalitativ expertbedömning som rangordnar olika åtgärders effektivitet för återuppbyggnad per bestånd, se avsnitt 6 i rapporten.
|
|
| 2. |
- Bryhn, Andreas, et al.
(författare)
-
Which factors can affect the productivity and dynamics of cod stocks in the Baltic Sea, Kattegat and Skagerrak?
- 2022
-
Ingår i: Ocean and Coastal Management. - : Elsevier BV. - 0964-5691 .- 1873-524X. ; 223
-
Forskningsöversikt (refereegranskat)abstract
- Stocks of Atlantic cod (Gadus morhua) in the Baltic Sea, Kattegat and Skagerrak (N. Europe) have been strongly exploited for decades bringing them into an enduringly depleted status. Scientific cod stock related advice for targeted and mixed fisheries is provided on an annual basis by the International Council for Exploration of the Sea. This advice forms a basis for ministerial decisions on, e.g., the total allowable catch and management plans. Despite measures to reduce fishing-induced mortality of cod, such as catch and effort restrictions, increased gear selectivity, closed areas and seasons, clear signs of recovery are yet to be seen. Thus, traditional advice for the management of these stocks may have to be complemented by advice on supporting measures focusing on other pressures hampering the recovery of cod. The present study elaborates on potential supportive measures for cod stock recovery in the Baltic Sea, Kattegat, and Skagerrak (including local populations where applicable), based on current knowledge. The list of measures presented here is the outcome of in-depth discussions on the state-of-the-art knowledge, among cod experts and further with stakeholders with the aim to follow principles of ecosystem-based fisheries management. Following the identification of different pressures on and prerequisites for the separate stocks, the listed measures differ between stocks and include cod bycatch mortality reduction, alterations in fisheries affecting food sources for cod, restocking, protection of juvenile habitats, and reduced predation. The literature review and the list of measures are intended to provide decision-support for managers and policymakers aiming to provide conditions for the cod stocks to recover.
|
|
| 3. |
|
|
| 4. |
- Koroschetz, Bianca, et al.
(författare)
-
Eko Marina II - Fortsättningsprojekt av miljömärkning av fritidsbåtshamnar : Underlag för att vidareutveckla miljömärkningssystem för fritidsbåtshamnar som syftar till att minska belastningen på vattenmiljön
- 2021
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Inom projektet ”Miljömärkning av fritidsbåtshamnar” – Eko Marina I, (Koroschetz m.fl., 2020) tog IVL Svenska Miljöinstitutet tillsammans med Havsmiljöinstitutet fram ett miljöindex för fritidsbåtshamnar, som består av en samling skräddarsydda kriterier för att minska miljöföroreningarna från verksamheter kopplade till fritidsbåtshamnar. I fortsättningsprojektet Eko Marina II var syftet att utveckla och förbättra miljöindexet, samt att utvärdera tillämpningsbarheten av indexet i samarbete med olika typer av fritidsbåtshamnar. Detta gjordes genom att via en enkät testa de tidigare framtagna indexkriterierna i samverkan med 17 olika fritidsbåtshamnar. Utifrån inkomna svar på enkäten, samt kompletterande kommentarer från fritidsbåtshamnar och andra aktörer, har ett omarbetat förslag på index tagits fram, kallat Index 2.0, som är lämpligt för alla typer av hamnar – gästhamnar, hamnar som drivs av ideella föreningar, såväl som kommersiella fritidsbåtshamnar.Projektet har också tagit fram stöddokumentation med förklaringar och checklistor för olika kriterier i miljöindexet (till exempel förslag till en miljöpolicy) samt handlingsplaner för olika miljöproblem, till exempel för förorenade områden. Förutom att utveckla miljöindexet vidare har projektet resulterat i ett första konkret förslag till affärsmodell som inkluderar en app och hemsida samt potentiella samarbetspartners. Rapporten presenterar också de förväntande positiva effekterna för fritidsbåtshamnar t. ex ett konkret stöd i miljöarbetet, men också ekonomiska incitament för att vara med i miljömärkningen. Här beskrivs också hur miljömärkningen kan underlätta miljötillsynen för kommunerna och fritidsbåtshamnar.
|
|
| 5. |
- Roth, Anders, et al.
(författare)
-
Parkerings- och mobilitetstjänster för en hållbar stad - Slutrapport i projektet Sampark – metoder, möjligheter och potential att samutnyttja parkeringsytor och mobilitetstjänster med Framtiden-koncernens fastighetsbestånd som fallstudieobjekt
- 2021
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Under åren 2018 till 2021 har IVL Svenska Miljöinstitutet drivit ett samfinansierat forskningsprojekt tillsammans med fastighetsbolaget Framtiden. Projektets mål har varit att bidra med kunskap till ett miljöanpassat byggande med effektiv markanvändning, låg resursanvändning och strukturer som stödjer ett hållbart resande. Parkeringskostnaden mellan olika bolag i Framtiden-koncernen skiljer sig åt och en harmonisering av avgifterna bör därför ske. Dagens avgiftsnivå är generellt låg i jämförelse med både marknadsvärde för parkering i aktuella områden och för att kunna styra och påverka bilresande och bilinnehav. Samband mellan exempelvis prissättning och bilinnehav kan inte bekräftas generellt i bostadsbolagens bestånd, vilket anses bero på avsaknad av tillgängliga data på bilinnehav på fastighetsnivå. Resultat från ett nybyggnadsprojekt visar dock att flexibla och sänkta parkeringstal tillsammans med en marknadsmässig prissättning kan ge effekter på bilinnehav men att det har betydelse hur attraktiva mobilitetstjänsterna är. Omvandling från fasta platser till tillståndsplatser kan ha en stor potential att effektivisera parkeringsbeståndet och därigenom frigöra mark för andra ändamål. Framtiden-koncernen har inte själv full rådighet över parkerings-och mobilitetsfrågorna, men tillsammans med stadsbyggnadskontoret, trafikkontoret, fastighetskontoret samt Göteborg Stads Parkering finns goda möjligheter att minska efterfrågan på bilresor i Göteborgsområdet. Exempelvis innebär förtätning och nybyggnation av bostäder innebär att man behöver bygga på befintliga parkeringsplatser. Krav på Framtiden från andra förvaltningar på att ersätta befintliga markparkeringar med förhållandevis låga avgifter, behöver då vara väl avvägda och ligga i linje med efterfrågan för nyproducerade dyrare parkeringsplatser. Plan-och bygglagens regler behöver också förändras med syfte att premiera och underlätta ett arbete mot ett mer bilsnålt eller transporteffektivt samhälle.
|
|
| 6. |
- Sjöholm, Johanna, 1994, et al.
(författare)
-
Eko Marina III - inventering, kartläggning och miljömärkning av Sveriges fritidsbåtshamnar
- 2021
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Eko Marina ett projekt i tre delar som påbörjades i oktober 2019. “Eko Marina I” startades som ett pilotprojekt med syfte att undersöka om ett miljömärkningssystem skulle kunna vara ett användbart verktyg för att få fritidsbåtshamnar att minska sin negativa miljöpåverkan. Som en del av Eko Marina I presenterades även ett första förslag på ett miljöindex (index 1.0) att basera en eventuell miljömärkning på. “Eko Marina II” fortsatte bygga på grunden till en miljömärkning genom att vidareutveckla indexet (index 2.0), presentera de förväntade positiva effekterna av användningen av en indexbaserad miljömärkning samt formulera ett första förslag till affärsmodell och format för miljömärkningen. Denna rapport redovisar arbetet i Eko Marina III, vilket syftat till att vidareutveckla prototypen samt affärsmodellen för en digital stödplattform och miljömärkning i ett app-format. Eko Marina III omfattar även en nationell inventering av Sveriges fritidsbåtshamnar, en kartläggning av fritidsbåtshamnars organisation, infrastruktur, närliggande aktörer, inställningen till en miljömärkning samt en utvärdering av vilka incitament som finns för fritidsbåtshamnar i omställningen till ett hållbart båtliv. Projektgruppen har bestått av personer med bred kompetens inom bland annat tillsynsarbete, juridik, drift av hamnverksamhet, marin ekologi, marin geologi samt utvecklande av miljöcertifiering inom sjöfartsområdet.
|
|
| 7. |
- Sjöholm, Johanna, et al.
(författare)
-
Eko Marina III - Inventering, kartläggning och miljömärkning av Sveriges fritidsbåtshamnar : Inventering av Sveriges fritidsbåtshamnar, kartläggning av fritidsbåtshamnars uppbyggnad samt utvecklig av prototyp för Eko Marinas miljömärkningssystem
- 2021
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Eko Marina III är den tredje delen av ett projekt som påbörjades i oktober 2019, med övergripande syfte att undersöka förutsättningarna för att utveckla en miljömärkning för fritidsbåtshamnar för att minska deras negativa miljöpåverkan. Denna del av projektet har fokuserat på tre primära områden: 1. en inventering av Sveriges fritidsbåtshamnar, 2. en kartläggning över hur fritidbåtshamnarna ser ut samt 3. utvecklingen av ett digitalt verktyg som kan bära miljömärkningsindexet, men också utgöra en stödplattform för fritidsbåtshamnarna i deras miljöarbete. Inventeringen resulterade i att 2 654 fritidsbåtshamnar listades. Det tidigare antagandet om att omkring 1 500 fritidsbåtshamnar finns i Sverige har därmed visat sig vara en kraftig underskattning.För att undersöka hur intresset bland fritidsbåthamnarna såg ut för ett digitalt verktyg för stöd i sitt miljöarbete tillfrågades även hamnrepresentanterna i enkätundersökning om vilka olika digitala funktioner de hade ett intresse av. Projektgruppen valde att arbeta vidare med att utveckla ett stödsystem för egenkontroll, vilket 73 procent av respondenterna svarade att de hade ett medel- till stort intresse av. Detta beslut grundade sig dels på respondenternas svar, men även på de intervjuer med fritidsbåtshamnar som har gjorts under projektet, där det blivit tydligt att många hamnar saknar kunskap och förståelse för sitt miljöansvar och behöver stöd för att upprätta en systematisk egenkontroll för att undvika att utsläpp sker. För att illustrera hur den digitala stödplattformen (verktyget) som utvecklats i detta projekt kan användas i olika typer av verksamheter och vilka funktioner som kan ingå, valdes exemplet båtbottentvätt, där en stegvis genomgång av egenkontrollen presenteras i bilaga 5.Det digitala verktygets övergripande syfte är att hjälpa fritidsbåtshamnar att upprätta ett systematiskt egenkontrollarbete där risker identifieras, rutiner och åtgärder tas fram, arbetet dokumenteras och följs upp för att säkerställa att hamnens miljöpåverkan på havsmiljön minimeras. En prototyp av det digitala verktyget har under projektet visats upp för en arbetsgrupp och referensgrupp bestående av branschorganisationer, hamnar, myndigheter och forskare. Överlag var mottagandet positivt – deltagarna såg många möjligheter för effektivisering av den egna verksamheten, driva miljöengagemang hos klubbmedlemmar samt stöd för att prioritera utvecklingen av miljöarbetet hamnarna. Däremot uppfattades komplexiteten och detaljnivån som ett potentiellt hinder för hamnar som inte har kommit långt i miljöarbetet. En utmaning i det framtida utvecklingsarbetet blir att hitta ett sätt att möta och kunna hantera fritidsbåtshamnarnas heterogenitet, där variation av hamnarnas finansiella förutsättningar, kunskap i miljöbalken samt kommunernas fokus på tillsyn är så olika.
|
|
| 8. |
|
|
