| 1. |
- Snellman, Fredrik, 1975-
(författare)
-
Det beror på hur man tar det. : Kollektiva livsuttryck, individuella livslopp och meningskonstruerande processer i äldres livsberättelser
- 2005
-
Licentiatavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- I avhandlingen avvänds livsberättelser som materialinsamlingsmetod för att fånga äldre människors levda erfarenheter. Frågorna som ställs i avhandlingen är: Vilka kollektivt konstruerade livsuttryck uppvisar respondenterna? På vilket sätt förhåller sig det individuellt konstruerade livsloppet till det kollektiva livsuttrycket och hur kan det individuella livsloppet lämpligast representeras? Finns det - och i så fall vilka är de - meningskonstruerande element som respondenterna använt i sina livsberättelser samt vilken betydelse har dessa för respondenternas upplevda välbefinnande? I studien presenteras de socialgerontologiska teorierna övergripande för att positionera avhandlingsarbetet. I studien har totalt sexton individer, nio finländska kvinnor och sju män i den kustnära Kvarkenregionen, deltagit och delgivit sina fritt formulerade livsberättelser. Baserat på det gemensamma mönster som framträder i alla livsberättelser beskrivs detta som livsfaser och olika livsyttryck under respektive livsfaser. De framträdande livsfaserna är: a) barndoms, ungdoms- och skoltiden, b) krigstiden, c) förvärvsarbetstiden och d) pensionärtiden. För respektive livsfas presenteras vilka liknande och åtskiljande mönster -eller livsuttryck - informanterna delger. De tolkade livsuttrycken baseras på vad och hur informanterna berättar om sina liv. Livsfaserna och livsuttrycken utgör grunden för presentationen av en övergripande typologi av hur livsberättelsernas innehåll kan beskrivas kollektivt. Ett mycket vanligt förekommande livsuttryck under pensiontiden är bland annat det som författaren valt att beskriva som ett "rikt liv". I ett avseende bryter detta livsuttryck mot den homogena bilden av, och i viss mån förekommande eländesbilder av, äldre människor. Samtidigt påvisas uttryckligen att den kollektiva bilden - eller typologin - som åskådliggörs alltid förvränger den enskilde individens berättelse. Detta används som ett reflexivt sätt att kritiskt problematisera - och etiskt förhålla sig - till den bild av informanternas livsberättelser som konstrueras i forskningsprocessen.
|
|
| 2. |
- Snellman, Fredrik, 1975-
(författare)
-
"Gammfolket" : Om livserfarenheter och vardagens ålderism
- 2009
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- The overall aim of this thesis is to describe and analyse the age-related life experiences of elderly retired people and in relation to this to problematise ageism as an analytical concept in order to present a more dynamic understanding of the phenomenon of ageism in everyday life. Related to the overall objective three overarching research questions are addressed. How do elderly individuals relate to “age” in life and how do they express this in contexts in which standpoints are made in relation to age-codes? What can be generally said to represent the foundation of elderly people’s experiences of ageism? What all-embracing picture of ageism and age-coding is made visible when the phenomenon is examined using different kinds of methods for collecting and analysing empirical material? Research within the field of ageism is presented in terms of how it has been examined: as an ideology, as an “ideology” that is possible to deconstruct and as manifestations in everyday life. The hegemonic way of defining ageism is to associate it with prejudice, stereotyping and discriminationbased on age. This is viewed to be insufficient in order to understand ageism in everyday life. The positioning of the thesis in relation to the research field is therefore seen as problematising ageism as an analytical concept. The thesis consists of three different studies that are based on three different empirical materials. Life-stories, a questionnaire and focus group interviews are used to collect empirical material on the subject of elderly people’s age-related life experiences. The empirical materials and the studies connected to them are distinct ways of investigating ageism. Tentatively, methodtriangulation is applied in order to analyse the topic of ageism in everyday life from differenttheoretical perspectives. The most important conclusion is that ageism can be understood more dynamically as a practise that is exceptionally close to us individuals in everyday life. It is suggested that ageism is not only associated to age. Informants use alternative age-markers or time-markers in relation to which theyascribe meaning. When individuals tell their life-story the experiences are for example not tied to age. Age is hardly ever mentioned. In its place meaning is constructed around and ascribed to timemarkers such as for example “young”, “old”, “year”, “month”, “elderly” and so on. The use of and ascription of meaning to time-markers is also applicable in the other studies in the thesis. These alternative time-markers are suggested as something that also indicate ageism. Experiences and meaning are not solely focused on age. However, the meaning constructed in relation to the alternative markers is not unanimous, even if it sometimes appears to be. The experienced meaning takes many different forms and can by no means be fixated once and for all. An important conclusion is also that we cannot disregard gender in the understanding of ageism. It seems imperative to practice intersectional reasoning in order to understand the dynamics of ageism. Gendered ageism or gendered time-coding is essential in comprehending what people experience in everyday life.
|
|
| 3. |
- Snellman, Fredrik, 1975-
(författare)
-
Perceptions of birthday card messages : Negotiated, contradictory and counter-hegemonic meaning
- 2009
-
Ingår i: The Journal of Nutrition, Health and Aging. - : Springer. - 1279-7707 .- 1760-4788. ; 13:Supplement 1, s. s683-
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Age and ageing related humour expressed in birthday cards has been suggested to support negative attitudes towards aged people. Little attention has been paid to how retired people themselves experience these messages. The objective in this presentation is to depict some of the perceived meanings of age related messages envisioned in birthday cards. The empirical material consists of six focus group interviews collected in Sweden (3) and Finland (3) in 2007-2008. Retired women and men, urban and rural, living at home and institutionalized informants of different ages have participated. In the interview different cards were used as focus- or questions to achieve a ”...culturally appropriate instrument that accurately reflected the community’s life experiences” (Willgerodt, M.A. 2003, Western Journal of Nursing Research; 25[7]: 798-814) with regards to ageism as a phenomenon. Results indicate that informants negotiate consensus to the meaning of the age related messages in greeting cards within groups. Contradictory perceptions occur between groups. Perceptions of the messages in the cards appear both positive (good) and negative (bad). There is a notion of individual discrepancy in that individuals do not conform to neither of the two mentioned. This is discussed in terms of counter-hegemonic meaning and as counteracting ageism in everyday life. It can be concluded that negative attitudes are supported according to some people, but this does not give us the complex picture. Other people, other voices explicitly claim otherwise. There is a greater picture of meanings that are perceived in birthday cards if we look at the ways in which people actually relate to the cards in everyday life. This brings to the fore the issue of human agency and the freedom we have as humans to act according to existing norms, or to resist, or simply to live.
|
|
| 4. |
- Snellman, Fredrik, 1975-
(författare)
-
Retired peoples perceptions of birthday cards : A focus group design: 2008S01113
- 2008
-
Ingår i: Sociological Abstracts from CSA. ; , s. 200-200
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- Age & ageing related humour expressed in birthday cards has been suggested to support negative attitudes towards aged people. Little/no atten- tion has been paid to how retired people themselves experience this humour. Objective in this paper is to report retired peoples perceptions of ageism by using six birthday cards representing varying aging messages as topic in focus group interviews. In order to facilitate the uncovering of discourses perceptions & contradicting perceptions are highlighted in rela- tion to the different cards. Data consists of eight focus group interviews collected in Sweden (4) & Finland (4) in 2007-2008. Women & men, urban & rural, living at home and institutionalized retirees of different ages have participated. Interviews are analysed using computer-assisted soft- ware, primary with the objective of systematically categorizing percep- tions. Results indicate that people perceive double meanings in the birth- day cards. Perceptions appear both positive & negative in their nature. Participants reported negative accounts as “discrimination” & as “label- ling” elderly people in certain ways. An example of a positive account is the perception that messages are genuinely funny although negative in their nature. In addition this bipolar nature is discussed relating to what specific birthday cards optimally should contain.
|
|
| 5. |
- Snellman, Fredrik, 1975-
(författare)
-
Ålderismens nivåer : en analytisk ram
- 2008
-
Ingår i: Ageing, dignity and diversity. - : Nordisk Gerontologisk Forening. ; , s. 27-28
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Åldersdiskriminering kommer till uttryck genom att människor diskrimineras på arbetsmarknaden, inte har tillgång till hälso- och sjukvård på lika villkor eller är socialt exkluderade. Dessa mest iögonfallande exempel på diskriminering samt fördomar och stereotypa uppfattningar om äldre människor kan gemensamt beskrivas med samlingsbegreppet ålderism. Begreppet ålderism definierades i slutet av sextiotalet av Butler (1969)[1] som ”the systematic stereotyping of and discrimination against people because they are old” (s 243). När människor agerar på basen av åldersrelaterade negativa och positiva stereotypa föreställningar handlar de åldersdiskriminerande. Diskrimineringens processer vilar på ett samspel mellan underliggande samhällsnivåer. I artikeln testas en modell för att beskriva innehållet i och förhållandet mellan dessa nivåer på vilka åldersdiskrimineringen tar sig olika uttryck. Thompson (2006) [2] har formulerat en modell (PCS) där nivåerna benämns personlig (P), kulturell (C) och strukturell (S). Syftet i föreliggande studie är att empiriskt testa PCS modellens nivåer och förhållande till varandra och att kritiskt reflektera över alternativa tolkningsmöjligheter testningen föranleder. 2010 individer i Kvarkenregionen har besvarat frågan ”vilken inställning tycker du generellt att det finns gentemot äldre människor i vårt samhälle”: i dagstidningar; på TV; i reklamen; inom politiken; på arbetsmarknaden; inom hälso- och sjukvården; i affärer/banker och i kulturella sammanhang. Med hjälp av faktoranalys (SPSS 11) testas indikatorernas nivåtillhörighet (P, C eller S) och med hjälp av en strukturell ekvationsmodell (AMOS 7 graphics) testas förhållandet mellan nivåerna. Resultaten visar att PCS modellen kan bekräftas, det finns belägg för att indikatorer tillhör de nivåer som modellen föreslår och att nivåerna har föreslaget förhållande till varandra. Modellens alternativa tolkningsmöjligheter berörs. Renodlade sätt på vilka nivåerna kan förstås, baserat på motstridiga beskrivningar av den grundläggande PCS modellen diskuteras. Modellen utgör ett konkretiserat sätt att närma sig frågan varför diskriminering förekommer. [1] Butler, Robert N. (1969). Age-ism: another form of bigotry. Gerontologist 1969; 9: 243-246. [2] Thompson, Neil. (2006). Anti-Discriminatory practice. (4th edn). Basinstoke: Palgrave Macmillan.
|
|
