| 1. |
- Warne, Maria, 1957-
(författare)
-
Där eleverna är : Ett arenaperspektiv på skolan som en stödjande miljö för hälsa
- 2013
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Hälsa skapas inte i ett vakuum utan i relation mellan individer och omgivning. Skolan är därför en viktig arena för barn och ungdomar eftersom de tillbringar större delen av sin vakna tid där. Tidigare forskning har framförallt riktats mot riskfaktorer relaterade till barn och ungas psykiska ohälsa, mindre mot vad som främjar och stärker möjligheterna till deras positiva hälsa. Genom ett salutogent perspektiv kan kunskap erhållas om faktorer som bidrar till en stödjande miljö för hälsa. För att få förståelse för nya generationers behov och värderingar behöver elever göras delaktiga i studier och utveckling av sin egen vardagsmiljö.Avhandlingens syfte var att studera skolan som en stödjande miljö för hälsa genom att involvera elever och att finna metoder för att studera de positiva aspekterna av hälsa. Artiklarnas syften inkluderade utmaningar och möjligheter att använda en metod för ökad delaktighet, fördjupa förståelsen om aspekter som främjar hälsa och lärande, med särskilt fokus på delaktighet och stöd samt hur positiv hälsa kan mätas.Elever på en gymnasieskola valdes som deltagare i två kvalitativa studier. Metoden photovoice studerades genom ljudinspelning av elevernas dialog under arbetet med photovoice och deras och lärarnas synpunkter under fokusgruppsintervjuerna. Data analyserades med innehållsanalys (I). Grundad teori användes för att studera elevernas syn på vad som var viktigt för hälsa och lärande (II). En enkät användes för att ta fram en positiv hälsoskala och för att studera faktorer associerade till hälsa bland elever årskurs 6-9. Enkäten besvarades av 1527 elever (52,3% flickor, 47,7% pojkar) i årskurs 6-9 i skolorna i Östersunds kommun. Svarsfrekvensen var 80%. En principalkomponentanalys användes anpassa och validera en positiv hälsoskala till åldersgruppen 12-16 år (III). För att studera associationen mellan faktorer som kunde vara associerade till positiv hälsa valdes multipel logistisk regressionsanalys (IV).Resultatet visade att photovoice fungerade som en metod i gymnasieskolan för ökad delaktighet i frågor relaterade till hälsa och lärande. Metoden behövde dock anpassas till elevgruppen. Photovoice upplevdes som stimulerande men också utmanade av både lärare och elever. Kritiska aspekter för metodens användbarhet var knutna till lärarrollen och den demokratiska organisationen (I). Elevernas syn på vad som främjade hälsa och lärande var relaterat till bemötande, personligt och pedagogiskt stöd samt möjligheter till återhämtning. Resultatet visade också att eleverna upplevde att skolan bidrog till att skapa skillnad mellan dem som upplevde sig vara låg- respektive högpresterande (II). Den positiva hälsoskalan (PHS) visade sig vara valid för elever 12-16 år och skalan bör kunna användas i ett sytematiskt hälsofrämjande arbetet där utgångspunkten är ett salutogent perspektiv (III). Faktorer associerade till positiv hälsa bland flickor och pojkar, 12-16 år, var: upplevd delaktighet i klassrummet, stöd från lärare och kamrater samt stöd från båda föräldrarna. Socioekonomisk status, mätt som att ha pengar som kompisar, visade sig vara oberoende associerat till positiv hälsa (IV).Slutsatsen var att betydelsefulla faktorer för en stödjande miljö för hälsa i skolan är; elevers upplevelse av och möjlighet till delaktighet i klassrummet och i skolans arbetsmiljö, personligt stöd från lärare såväl som stöd i undervisningen, stöd från kamrater och förutsättningar för återhämtning under och efter skoldagen. Samtidigt visade resultatet att det finns skillnader mellan olika grupper av elever relaterat till hälsa och stöd.För att utveckla en stödjande miljö för hälsa i skolan kan photovoice användas för att involvera eleverna och upptäcka unika aspekter på den enskilda skolan. Med hjälp av den positiva hälsoskalan (PHS) kan främjande faktorer kartläggas, vilket ökar möjligheterna till ett systematiskt hälsofrämjande arbete med ett salutogent perspektiv.
|
|
| 2. |
- Hansson, Anneli, 1958-
(författare)
-
Arbete med skolutveckling - En potentiell gränszon mellan verksamheter? : Ett verksamhetsteoretiskt perspektiv på en svensk skolas arbete över tid med att verksamhetsintegrera IT
- 2013
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- I en skola som historiskt präglats av en differentierad arbetsorganisation och autonoma traditioner kan ett skolövergripande arbete med att verksamhetsintegrera informationsteknik antas ställa aktörerna inför en rad utmaningar som involverar både omskapande och nyskapande processer. Föreliggande studie utgör ett bidrag till att med en holistisk och verksamhetsteoretisk ansats utforska arbete med förändring, i detta fall ett arbete med att verksamhetsintegrera modern teknik, i skärningspunkten mellan en skolas arbete med att sprida och utveckla teknikbruk över skolan samt dess lärares arbete med pedagogisk praxisförändring. Studiens övergripande fråga löd: Hur kan arbete med skolutveckling förstås och förklaras i det potentiella spänningsfältet mellan arbete med skolförändring och lärares arbete med eller motstånd mot pedagogisk praxisförändring? Syftet var att utforska den förändringsprocess som uppstod när en skola satte i sikte att utveckla ”digitala” kompetenser och IT-stödd undervisning inom dess verksamhetsområde liksom att över tid följa lärare, IT-pedagoger och skolledare i detta arbete. Studien genomfördes över tre år mellan hösten 2008 och våren 2011 som en etnografiskt orienterad fallstudie vid en 7–9 skola i en mellanstor svensk stad. Dataproduktionen skedde genom närvaro vid skolan och på nätet genom deltagande och ickedeltagande observationer, genom informella samtal, semistrukturerade intervjuer, dokumentinsamling samt genom en enkät. Resultatet visar framför allt hur verksamhetsintegreringen av IT, bland de lärare som utforskar informationstekniken, i hög utsträckning motiveras av undervisningsrelaterade och elevutvecklande behov, medan arbetet med att leda skolans arbete med verksamhetsintegrering av IT i högre utsträckning motiveras av organisationsrelaterade behov, samt att dessa skilda motiv framträder på olika och systemiskt inkonsekvent sätt inom skolan. Utifrån studiens resultat formuleras tre interrelaterade utmaningar för skolutveckling. Dessa rör (a) praxis- och objektsförståelse, vilket uppfattas ha betydelse för möjligheter att åstadkomma gemensam riktning i ett kollektivt och flerstämmigt arbete, samt (b) förutsättningar för gränsöverskridande lärprocesser inom skolan mellan lärare sinsemellan liksom mellan lärare och skolledning jämte (c) processledarskap och dess förutsättningar.
|
|
