| 1. |
- Cregård, Anna, 1971-, et al.
(författare)
-
Top managerial role in transition – or not? Trajectories during 20 years in Swedish local government
- 2018
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- The top municipal managers – the CEOs – hold an important role in the Swedish municipalities. He or she is the highest non-politically appointed official, in charge of the administration. Often the position has ensured stability in municipalities with high turnover on politicians and changing political majority, and with the position also comes a comprehensive and professional bureaucracy. The municipal services are extensive in Sweden, and are characterized by high competence, independence from state intervention and a wide-ranging scope. Politics and management usually work close to each other. However, this makes the position of the municipal CEO both influential and difficult, as she or he moves in and between major political issues but always has to be perceived as apolitical and objective. The position is formally unregulated and is often described in terms of understanding and making sense about a golden interface. In this paper we analyze the past, present and the future of Swedish municipal administrative governance based on the perspective of the municipal CEO. We also discuss effects of the development of the role and its performance. We conclude by suggesting how the role - and thus also part of the municipal governance - could develop in the future.Two theoretical frameworks form the basis of our studies. Institutional theory forms the basis for analyzing path dependencies and change. Theoretical concepts of leadership form the basis for studying the managerial role of the municipal CEO. The framework provides the starting point for our operationalization of questions to a questionnaire sent to all Swedish municipal CEOs every five years for a 20-year period (a total of five times starting in 1995). In addition to the survey data, we use longitudinally collected interview data as well as secondary sources.Our investigations reveal that the municipal CEO holds his or her position in a shorter period (increased turnover) grows older and the proportion of women is increasing rapidly and steadily. The CEO puts less emphasis on economic crisis management, but puts more emphasis on ensuring compliance with rules, giving politicians advice and planning for regional development with other municipalities’ CEO. Comparing to other countries' corresponding positions, we notice that the Swedish municipal CEO has much in common with Northern Europe's local administrations, but not with Southern Europe's countries or Great Britain. The leadership style is more participatory than authoritative even if this changes slightly over the years. The CEOs describe their role as difficult, especially in relation to the political level. The changes in the role during the investigated 20 years suggest there are at least three trajectories to choose from in the future: 1) to become increasingly political (and perhaps even politically appointed), 2) to be clearly separated from the political level through increased formal regulation, or 3) to support continued informal interpreting of the mystic and undefined golden interface.
|
|
| 2. |
- Cregård, Anna, 1971, et al.
(författare)
-
Top managerial role in transition – or not? Trajectories during 20 years in Swedish local government.
- 2019
-
Ingår i: Paper presented at IRSPM, Wellington, Nya Zeeland 16-19 April.
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- The relationship between politics and administration in local government organizations has been under discussion for many decades. During these decades the relationship has transformed, for example as an effect of NPM reforms. Also the roles of the actors that work primarily in the zone between politics and administration can be expected to have changed. We focus on the development of a top managerial role in Sweden: the municipal CEO. The main question we answer in this paper is: In what ways has the role of the CEO of Swedish municipalities changed over the past two decades? We have conducted exhaustive surveys of Swedish municipal CEOs every five years starting in 1995 and the latest conducted in 2015. Our results show that the changes are most prominent in terms of background variables. The changes in the role may be summarized as: increasingly managing line relationships, financial issues, organizational processes as well as the development of society – and this together with the mayor.
|
|
| 3. |
|
|
| 4. |
|
|
| 5. |
- Eriksson-Zetterquist, Ulla, 1967, et al.
(författare)
-
Försvarsmakten och diskriminering – en jämförelse mellan 2010 och 2015
- 2016
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- År 2009 instiftades en ny diskrimineringslag i Sverige. Lagen syftar till att motverka diskriminering och främja lika rättigheter och möjligheter med grund i kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning samt ålder. Med bakgrund mot denna nya lagstiftning blev vi tillfrågade att göra en utredning och kartläggning av diskriminering inom Försvarsmakten. Det resulterade i en enkät som genomfördes bland alla försvarsmaktens anställda våren 2010. En uppföljning har sedan dess planerats och resulterade i att vi tillfrågats om att göra motsvarande utredning och kartläggning 2015. I denna rapport presenteras studien från 2015 och jämförelser med resultaten från 2010.
|
|
| 6. |
|
|
| 7. |
|
|
| 8. |
- Eriksson-Zetterquist, Ulla, 1967, et al.
(författare)
-
Searching for new welfare models
- 2017
-
Ingår i: Paper presented at EGOS Copenhagen, 6-8 July, sub-theme 19.
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 9. |
- Kvarnstrom, Emilia, 1981-
(författare)
-
Institutionella samspel : Om möten mellan en kommersiell och en ideell logik
- 2016
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Institutional logics create order and stability. They organize interaction and prescribe how we should behave towards each other. Such logics have generally been regarded as exclusive, in the sense that an organizational field is always guided by a single institutional logic. If there are two or more institutional logics in one setting at the same time this will create conflicting demands and contradictions. So how do organizations and individuals that act in these settings, where different institutional logics do meet, cope with the conflicting demands? This question is researched by studying actors who organize partnerships between corporations and non-profit organizations. Institutional logics have typically been studied at field level. My study follows a more recent literature strand focusing on individuals and their way of coping with conflicting institutional logics. In this thesis, interviews, text analysis and observations are used. The interviews were conducted with CSR managers of corporations, managers of corporate partners at non-profit organizations, CSR consultants, and project managers of intermediary organizations. These actors are working in an environment where conflicting institutional logics are played out. Using a narrative approach it is shown how these actors are aware of their institutional environment and its conflicts which requires them to constantly act as translators. The study shows that the actors organize an interplay between a market-logic and a social-welfare logic by bringing together the logics and establishing limits to what extent logics can be mixed. Thus, the actors can be understood as bilingual, rather than hybrids. Furthermore, it is argued that a narrative approach provides the possibility to understand institutional logics in empirical contexts as more present and visible than they are usually considered to be. The study concludes that bilingual actors balance conflicting demands and negotiate requirements set by institutional logics in their day-to-day work. Settings where institutional logics meet can hence be understood as both a contradiction and an ongoing interplay.
|
|
| 10. |
- Liff, Roy, 1951, et al.
(författare)
-
Offentliga utförarstyrelsers bidrag till strategi.
- 2018
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- I rapporten diskuteras om en utförarstyrelse kan inta en kontrollerande eller strategisk funktion. Frågan ställs mot bakgrund av att utförarstyrelser kan uppfattas vara den svaga länken i en styrkedja från fullmäktigeförsamlingar till tjänstemännen i den utförande verksamheten. På det sättet kommer inte styrelsens formella ansvar att matcha mot det reella inflytandet styrelsen har på verksamheten, utan styrelsen tar över ansvaret från verksamhetsledningen. I föreliggande rapport ges en förklaring till varför en styrelse får en viss funktion utifrån den påverkan formella och informella spelregler, s.k. endogena institutioner, får för politikers och tjänstemäns agerande i berednings- och beslutsprocedurer där styrelsen är involverad. Resultatet baseras på intervjuer med styrelsemedlemmar och tjänstemän med beredningsansvar, samt deltagande observation vid styrelsemöte. Studien visar att den kontrollerande funktionen i huvudsak är inriktad på beslutsunderlagets fullständighet, så att det kan klara extern granskning, men inte på tjänstemännens slutsatser och förslag till beslut. Styrelsen har en viktig stödjande funktion då presidiet representerar sjukhuset i kontakter med beställarnämnden och på det sättet påverkar sjukhusets förutsättningar att få ett uppdrag som kan motiveras för sjukhusets medarbetare. Styrelsen har dock en svagt utvecklad strategisk funktion. Det är en följd av en hegemonisk tjänstemannaberedning, ofta utifrån tjänstemännens egeninitierade ärenden, som utmynnar i att endast ett förslag framställs och går till beslut. Vidare skapar en presidieberedning en ärendeorientering i samspelet mellan övriga styrelsens politiker som inte sitter i presidiet. Det ger lite utrymme för dessa politiker till aktivt deltagande i diskussioner och beslut utifrån en samlad helhetsuppfattning om verksamhetens behov och förutsättningar för strategiutveckling. Styrelsen bidrar inte till styrkedjan genom att påverka strategiutvecklingsarbetet. Styrelsens roll i styrkedjan är i stället att bidra till att de strategier som tjänstemännen utformar kan genomföras genom en serie operativa beslut. Styrelsens roll blir på detta sätt väsentlig, men inte som tänkt i en styrkedja där politiker antas distansera sig från tjänstemannaorganisationen och utkräva ansvar av ledningen för denna. De formella och informella spelreglernas, de endogena institutionernas, betydelse för att så har blivit fallet påvisar att det är en sedan länge väl utmejslad funktion som är svår att förändra. Med dessa endogena institutioner i kraft får en icke-politisk styrelse, en s.k. professionell styrelse, svårt att ge de bidrag som den politiska styrelsen ger. En styrmodell som beställare–utförar-modellen kan inte heller förväntas påverka styrelserollen för en utförarstyrelse med de endogena institutionerna intakta.
|
|
