| 1. |
- Allebeck, Peter, 1952, et al.
(författare)
-
Gothenburg study of women and alcohol: Low prevalence of abuse - trend toward increase appears to have abated : Studie i Göteborg om kvinnor och alkohol: Låg förekomst av missbruk - ökningen förefaller ha avklingat
- 2001
-
Ingår i: Läkartidningen. - 0023-7205. ; 98:10, s. 1103-07
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Prevalence of alcohol dependence and abuse (ADA) was determined in a cohort of women selected by stratified random sampling from the general population in Gothenburg. A questionnaire was administered to 3,130 women and 399 were interviewed. Questions were asked about social background, living conditions, family and working life. Volume and frequency of alcohol intake were recorded, and diagnoses were made according to DSM-III. We found that the one-year prevalence of ADA was 1.5 percent and the life time prevalence 3.3 percent. In a follow-up five years after base-line, the prevalence of ADA was unchanged, while indicators of high alcohol consumption and high episodic drinking showed reduced levels of problem drinking.
|
|
| 2. |
- Andersson, Christina, 1955, et al.
(författare)
-
Prevalens av användning/missbruk av legala och illegala droger i tre kohorter unga, svenska kvinnor
- 2004
-
Ingår i: Riksstämman, Göteborg 2004.
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Bakgrund: Efter en minskning under 1980-talet visar ett flertal studier både inom och utanför Europa på en ökning av droganvändandet från 1990-talet och framåt. Detta gäller framför allt bland yngre personer och cannabis är den mest förekommande drog i alla rapporteringar. Totalt för Sverige svarade 16% bland ungdomar (19-24 år) år 2000 att man prövat narkotika. Metod: Data från en longitudinell befolkningsundersökning, “Kvinnor och alkohol i Göteborg”. Denna presentation avser tvärsnittsstudier av droganvändande hos tre kohorter 20 och 25 åriga unga kvinnor intervjuade mellan 1990 och 2000. Resultatet redovisas både som prevalenstal i jämförelse mellan de tre intervjuomgångarna och som trendanalys av förändringen i användandet av enskilda drogtyper. Resultat: Andelen 20-åriga kvinnor som enbart använt illegala droger ökade från 14,7 till 17,7% mellan åren 1995 och 2000. Vad gäller gruppen som använde både illegala droger och beroendeframkallande mediciner (BM) ökade denna bland 20-åriga kvinnor från 5,5 1995 till 15,7% 2000. Däremot var gruppen som enbart använde BM högst hos 25-åringar år 1990, därefter sågs sjunkande siffror 1995 och 2000. Livstidsprevalensen för cannabis ökade hos 20-åringar från 17,4 till 28,8%. Övriga specifika illegala droger gav prevalenstal mellan 0,5 och 5,4% med en signifikant ökning för heroin i båda åldersgrupperna år 2000. Sammanfattning: Användandet av illegala droger ökade under 90-talet, framförallt hos 20-åriga kvinnor. Det syntes en svag tendens till att även 25-åringar år 2000 fortsatte använda droger i högre grad än tidigare. Likaså syntes en tendens till att användandet blivit mer frekvent i båda åldersgrupperna år 2000. Gruppen av 20-åriga kvinnor som enbart använde BM minskade i omfattning år 2000 medan en signifikant ökning syntes för gruppen som använde både illegala droger och BM.
|
|
| 3. |
- Spak, Fredrik, 1948, et al.
(författare)
-
[The Gothenburg study of women and alcohol: problems during childhood and adolescence important risk factors]
- 2001
-
Ingår i: Lakartidningen. - 0023-7205. ; 98:10, s. 1109-14
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- This is a part of longitudinal study concerning women and alcohol in Gothenburg. The aim was to find out more about risk factors for alcohol dependence and abuse (ADA) among women in the general population, as well as social conditions and life style among these women. Several indicators of dissatisfactory childhood conditions, and particularly sexual abuse before age 13, were related to ADA in adulthood. Early substance abuse, such as having been intoxicated before age 15 and having used narcotics before 18, was strongly related to future ADA. Our findings point to the need of paying attention to mental health problems in childhood and youth, and to prevent early use of alcohol and drugs.
|
|
| 4. |
|
|
| 5. |
- Andersson, Lena, 1965, et al.
(författare)
-
Bright waters, dark moods – explaining regional differences in early retirement with psychiatric disorders
- 2002
-
Ingår i: European Journal of Public Health. ; 12:Suppl 1
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Social insurance costs have increased dramatically in Sweden and are now higher than the total costs for all health care in the country. Aim The aim of this study was to describe the regional differences in early retirement with psychiatric disorders over the last 20 years and to analyse these differences in relation to the socio demographic distribution of the population in different regions. Method The study was performed as an ecological study comparing the rates of early retirement in Sweden, in the city of Göteborg and the county of Bohuslän, both located on the Swedish west coast. The study population was all sickness insured individuals aged 16–64 years. Data on early retirement was collected from the National Social Insurance register. Population data was collected from Statistics Sweden. Diagnoses were classified according to ICD. Longitudinal data covering the last 20 years was used. Results We found that the regional differences in early retirement with psychiatric disorders were consistent over the studied years. In 1980 the proportion of early retirement with psychiatric disorders was 25% of all early retirements in the city of Göteborg to be compared with 17% in the county of Bohuslän and 15% in Sweden overall. This proportion changed over the years and was in 1998 37% in Göteborg, 25% in Bohuslän and 24% in Sweden. These data also show the large increase of early retirement with psychiatric disorders in relation to other diagnostic groups. Standard mortality ratio 1993 with Sweden as reference was 1.14 in Bohuslän and 2.55 in Göteborg. Corresponding figures for women were 1.30 and 2.29. Conclusion Regional differences remained after controlling for age and sex distribution of the population. From a preliminarily analysis it appears as the high rate in Göteborg cannot be explained as an effect of urbanity. More knowledge is needed to understand why regional differences exist.
|
|
| 6. |
|
|
| 7. |
|
|
| 8. |
- Spak, Fredrik, 1948
(författare)
-
Alkoholmissbruk.
- 2004
-
Ingår i: Kropp och genus i medicinen. Eds Birgitta Hovelius och Eva Johansson. Studentlitteratur. Lund 2004..
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Alkoholmissbruk hos män och kvinnor. Genusaspekter.
|
|
| 9. |
|
|
| 10. |
|
|
