| 1. |
- Granholm, Martina, 1969-
(författare)
-
Verksamhetens påverkan på post-adoptiva teknikval
- 2022
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Digitalisering beskrivs som en möjlighet att lösa samhällsproblem genom att stödja och utveckla verksamheter. Det visar sig bland annat genom investeringar i informationsteknologiska lösningar i samhället. Ny teknik skapas och befintliga digitala lösningar vidareutvecklas men hur kan vi veta att dessa digitala lösningar kommer att användas? Hur teknik sprids och hur individer och organisationer väljer att börja använda ett verktyg (adoption) är frågeställningar som informationssystemforskare har studerat under många årtionden. Tidigare forskning har fokuserat på teknikens, individens eller organisationens egenskaper och hur dessa inverkar på både teknikspridning och adoption av teknik. Den här avhandlingen väljer att förflytta perspektiv på två sätt. Det första perspektivet handlar om adoption. Adoption av teknik handlar om valet att börja använda en ny teknik. I den här avhandlingen har fokus varit inställt på post-adoption. Det vill säga vad är det som påverkar ett val mellan olika tekniker som användaren redan har börjat att använda. Den andra förflyttningen av perspektiv är att inte fokusera på teknikens, individens eller organisationens egenskaper. Istället har den här avhandlingen fokuserat på verksamheten som aktivitet. Avhandlingens studieobjekt har varit den lokala nivån i den svenska krisberedskapen. Syfte har varit att förstå hur verksamheten påverkar medarbetarnas val mellan befintliga tekniker. Följande fråga har drivit arbetet:Hur påverkar krisberedskapspraktiken de institutionella aktörernas post-adoptiva teknikval? Arbetet har haft en kvalitativ ansats där data har genererats genom observationer, intervjuer och dokumentstudier. Avhandlingen omfattar sju artiklar som var och en presenterar resultat som framkommit under de studier som genomförts. Den genererade datamängden har i avhandlingen aggregerats för att möjliggöra en övergripande analys ur ett aktivitetsteoretiskt perspektiv. Resultatet visar att ett verksamhetsperspektiv ger goda insikter i de val av teknik som görs av medarbetarna. Verksamhetsbaserade faktorer som normskillnader, regelverk och arbetsfördelning kan ses påverka medarbetaren i dennes val av teknik. Även platsen där verksamheten bedrivs påverkar teknikvalet genom sina möjligheter och begränsningar.
|
|
| 2. |
- Hipkiss, Anna Maria, et al.
(författare)
-
Teaching in Flexible Spatial and Digital Conditions
- 2021
-
Ingår i: EARLI 2021. ; , s. 314-314
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- This study explores the opportunities and challenges of teaching under flexible spatial and digital conditions of the learning environment of a newly build school, analyzing how teaching is organized and what curricular genres can be discerned, what resources and practices are offered to stimulate students meaningmaking and what framing, relations and accessibility can be distinguished by the flexibility of furniture and classroom space. The analyses of a teacher team’s planning and teaching of the thematic work project on Space in years 2-3 (ages 8 to 9) and another teacher team’s thematic work project onCommunication in years 4-7 (ages10 to12) reveal varied teaching strategies between teacher-led and student-centered forms offering students linguistic, visual and audiovisual resources to make meaning of shared content in different school subjects. The young students practice reading comprehension, both of written texts and films, that also serves their knowledge-building about space. The older students display skills relating to different subjects through different technological and digital resources.
|
|
| 3. |
|
|
| 4. |
- Sofkova Hashemi, Sylvana, 1969, et al.
(författare)
-
Structured flexibility when learning about resource diversity on the globe: The Dollar Street case
- 2023
-
Ingår i: Marlos Varonis, E. & Pyrini, A. (Eds.), Proceedings of International Conference on Information Communications Technologies in Education, ICICTE 2022, 7- 19 July 2022 Rhodes, Greece. - 9789918002535
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- The study is situated in a school built specifically with the idea of flexible design in the learning environment providing variation of rooms and furniture combined with access to a range of digital tools to enhance students’ 21st century skills. The aim of this study is to investigate how such flexible resources are used and experienced by teachers in practice. The findings demonstrate that teaching in such spatial wholeness requires including flexibility in the planning process and approaching student-driven choices in a meta-structure for students to participate and learn. Teaching Dollar Street required extensive collective planning to uphold the shared design throughout the spaces, activities, and resources.
|
|
| 5. |
- Sofkova Hashemi, Sylvana, 1969-, et al.
(författare)
-
Tema, rum och digitalisering i ny skolverksamhet : Slutrapport från projektet Digiflex Didaktisk Design i Samverkan
- 2023
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Sveriges befolkning ökar och med det följer om- och nybyggnation av skolor med förväntningar på innovativa skolmiljöer som erbjuder god arbetsmiljö för elever och lärare och främjar en modern, elevcentrerad och elevaktiv pedagogik. Detta projekt var baserat i en sådan nybyggd skola som erbjuder flexibilitet i variation av rum och öppna ytor, flyttbara möbler och digital teknologi i sin utformning.Syftet med projektet har varit att utveckla förståelse för den nybyggda skolans lärmiljö och studera hur skolans flexibla rumsliga och digitala ramar påverkar lärares undervisning och elevers kunskapsutveckling med utgångspunkt i följande frågeställningar:1. Hur används skolans fysiska och digitala rum i lärares undervisningsdesign?2. Hur kan elevers kunskapsutveckling stöttas genom rumslig och digital undervisningsdesign?3. Hur utnyttjas fysiska och digitala rum för att lyckas med det kompensatoriska uppdraget?Projektets har tillämpat co-design metoder, en kombination av aktionsforskning och design-baserad forskning, där lärare och forskare systematiskt och tillsammans studerat förändring och utveckling av undervisning i skolans lärmiljö över tid. Projektet har fokuserat på lärares didaktiska planering, undervisning och reflektion, möblering och rörelse i och mellan rummen, användning av digitala resurser, anpassning till elever samt ledarskapets roll. I utvecklingen av undervisningsdesign ingick kollegial planering, uppföljning, reflektion och re-design av undervisning i workshopsformat utifrån en tidigare utvecklad meta-tänkande modell för didaktisk design kallad Tanketärningar. Undervisningsdesignen har prövats i småskaliga interventioner och studerats genom observationer av lärares och elevers praktiker. En återkommande enkät har använts för att fånga lärarnas individuella röster. Dessutom genomfördes samtal och intervjuer med lärare och ledare på skolan.Resultaten visar på att skolans flexibla rumsliga och digitala lärmiljö ställer nya krav på lärare att tänka organisatoriskt runt elevflöden och digitala resurser i undervisningen. Lärares varierande rumsliga inramningar av undervisningen mellan fri rörlighet och statiska arrangemang ger möjligheter till olika relationsbyggande. Skolans goda digitala infrastruktur erbjuder lärarna ett multimodalt planeringsstöd och flexibilitet i feedback och anpassning av innehåll till eleverna. Dock kan den digitala undervisningen även framkalla hårt paketerad och ”klicka-sig-fram” undervisning som minskar lärares handlingsutrymme och elevinflytande. Lärare skolar in elever till en strukturerad flexibilitet för att hantera rumslig och digital variation som uppfattas även ge utrymme att möta eleverna individuellt när andra elever i gruppen arbetar mer självständigt. Samtidigt är inte lärmiljön anpassad för elever som kräver en högre grad av didaktiskt ledarskap.Samverkansambitioner har utmanats under projektets gång av coronapandemin men också oregelbundenheten i möten utöver workshoppar. Personalomsättning har påverkat relationsbygget mellan lärare och forskare över tid. Verksamhetens kollegiala arbete i lärarlag och ämnesövergripande undervisning utifrån ett fokus på tematiskt arbete har visat sig utmana lärarrollen, främst i de högre årskurserna. Projektets resultat pekar tydligt på vikten av kollegial samsyn och ledarskapets roll i det pedagogiska arbetet. Flexibiliteten behöver tolkas och kräver omfattande kollektiv planering i lärarlag som behöver ges tid och handlingsutrymme.Projektets resultat har spridits kontinuerligt genom skolans webbsida, vetenskapliga publikationer, presentationer och workshoppar på forskningskonferenser, föredrag i Göteborgs stad som listas i slutet på rapporten. En film har samproducerats om arbetet med tanketärningsmodellen. Under projektets gång producerades sex examensarbeten på lärarutbildningarna och en masteruppsats inom informatik. Masteruppsatsen skrevs om till ett vetenskapligt prisbelönt bidrag.
|
|
| 6. |
- Sofkova Hashemi, Sylvana, 1969, et al.
(författare)
-
Tema, rum och digitalisering i ny skolverksamhet. Slutrapport från ULF-projektet DigiFLEX: Didaktisk design i samverkan
- 2023
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Sveriges befolkning ökar och med det följer om- och nybyggnation av skolor med förväntningar på innovativa skolmiljöer som erbjuder god arbetsmiljö för elever och lärare och främjar en modern, elevcentrerad och elevaktiv pedagogik. Detta projekt var baserat i en sådan nybyggd skola som erbjuder flexibilitet i variation av rum och öppna ytor, flyttbara möbler och digital teknologi i sin utformning. Syftet med projektet har varit att utveckla förståelse för den nybyggda skolans lärmiljö och studera hur skolans flexibla rumsliga och digitala ramar påverkar lärares undervisning och elevers kunskapsutveckling med utgångspunkt i följande frågeställningar: 1. Hur används skolans fysiska och digitala rum i lärares undervisningsdesign? 2. Hur kan elevers kunskapsutveckling stöttas genom rumslig och digital undervisningsdesign? 3. Hur utnyttjas fysiska och digitala rum för att lyckas med det kompensatoriska uppdraget? Projektets har tillämpat co-design metoder, en kombination av aktionsforskning och design-baserad forskning, där lärare och forskare systematiskt och tillsammans studerat förändring och utveckling av undervisning i skolans lärmiljö över tid. Projektet har fokuserat på lärares didaktiska planering, undervisning och reflektion, möblering och rörelse i och mellan rummen, användning av digitala resurser, anpassning till elever samt ledarskapets roll. I utvecklingen av undervisningsdesign ingick kollegial planering, uppföljning, reflektion och re-design av undervisning i workshopsformat utifrån en tidigare utvecklad meta-tänkande modell för didaktisk design kallad Tanketärningar. Undervisningsdesignen har prövats i småskaliga interventioner och studerats genom observationer av lärares och elevers praktiker. En återkommande enkät har använts för att fånga lärarnas individuella röster. Dessutom genomfördes samtal och intervjuer med lärare och ledare på skolan. Resultaten visar på att skolans flexibla rumsliga och digitala lärmiljö ställer nya krav på lärare att tänka organisatoriskt runt elevflöden och digitala resurser i undervisningen. Lärares varierande rumsliga inramningar av undervisningen mellan fri rörlighet och statiska arrangemang ger möjligheter till olika relationsbyggande. Skolans goda digitala infrastruktur erbjuder lärarna ett multimodalt planeringsstöd och flexibilitet i feedback och anpassning av innehåll till eleverna. Dock kan den digitala undervisningen även framkalla hårt paketerad och ”klicka-sig-fram” undervisning som minskar lärares handlingsutrymme och elevinflytande. Lärare skolar in elever till en strukturerad flexibilitet för att hantera rumslig och digital variation som uppfattas även ge utrymme att möta eleverna individuellt när andra elever i gruppen arbetar mer självständigt. Samtidigt är inte lärmiljön anpassad för elever som kräver en högre grad av didaktiskt ledarskap. Samverkansambitioner har utmanats under projektets gång av coronapandemin men också oregelbundenheten i möten utöver workshoppar. Personalomsättning har påverkat relationsbygget mellan lärare och forskare över tid. Verksamhetens kollegiala arbete i lärarlag och ämnesövergripande undervisning utifrån ett fokus på tematiskt arbete har visat sig utmana lärarrollen, främst i de högre årskurserna. Projektets resultat pekar tydligt på vikten av kollegial samsyn och ledarskapets roll i det pedagogiska arbetet. Flexibiliteten behöver tolkas och kräver omfattande kollektiv planering i lärarlag som behöver ges tid och handlingsutrymme. Projektets resultat har spridits kontinuerligt genom skolans webbsida, vetenskapliga publikationer, presentationer och workshoppar på forskningskonferenser, föredrag i Göteborgs stad som listas i slutet på rapporten. En film har samproducerats om arbetet med tanketärningsmodellen. Under projektets gång producerades sex examensarbeten på lärarutbildningarna och en masteruppsats inom informatik. Masteruppsatsen skrevs om till ett vetenskapligt prisbelönt bidrag. Mer information om projektet: www.gu.se/forskning/digiflex
|
|
| 7. |
- Spante, Maria, 1967-, et al.
(författare)
-
Structured Flexibility When Learning About Resourcediversity On The Globe : The Dollar Street Case
- 2022
-
Ingår i: ICICTE 2022 Rhodes, Greece July 7 to 9. ; , s. 23-23
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- The study is situated in a school built specifically with the idea offlexible design in the learning environment providing variation ofrooms and furniture combined with access to a range of digitaltools to enhance students’ 21st century skills. The aim of thisstudy is to investigate how such flexible resources are used andexperienced by teachers in practice. The findings demonstratethat teaching in such spatial wholeness requires includingflexibility in the planning process and approaching studentdriven choices in a meta-structure for students to participateand learn. Teaching Dollar Street required extensive collectiveplanning to uphold the shared design throughout the spaces,activities, and resources.
|
|
| 8. |
- Spante, Maria, 1967-, et al.
(författare)
-
The Need for Efficient and Flexible Educational Imagery : When Ambitious Visualization Products meet the Context of Actual Learning Environment
- 2009
-
Ingår i: Readings in Technology and Education: Proceedings of ICICTE 2009. ; , s. 425-436
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- This paper reports findings from a project implementing the Virtual Labs site featuring Flashbased animations developed at Stanford University. The main conclusion in this paper stresses the need to design for flexibility and adaptability of interactive media to better suit the specific situation teachers encounter in their everyday work in order to allow them to build their own audiovisual presentation kits based on various available resources. Ambitious but rigidvisualization products might otherwise end up not being used at all.
|
|
| 9. |
|
|
| 10. |
- Spante, Maria, 1967-, et al.
(författare)
-
Unlock the rigidity and design for flexibility
- 2010
-
Ingår i: US-China Education Review. - : David Publishing Company. - 1548-6613. ; 7:11, s. 44-52
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- This paper reports findings from a project implementing the VL (virtual labs) site featuringflash-based animations developed at Stanford University. The main conclusion in this paper stresses the need todesign for flexibility and adaptability of interactive media to better suit the specific situation teachers encounter intheir everyday work, in order to allow them to build their own audiovisual presentation kits based on variousavailable resources. Ambitious but rigid visualization products might otherwise end up not being used at all.
|
|
