| 1. |
- Dahlberg, Karin, et al.
(författare)
-
Beräkning av olika källors bidrag till luftföroreningar i centrala Göteborg
- 1987
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Det är i många sammanhang av stor betydelse att kunna beräkna olika källors bidrag till luftföroreningar på en viss plats. Vid bedömning av vilka åtgärder som bör vidtas för att uppnå erforderliga förbättringar kan en källbidragsberäkning vara till god hjälp. I rapporten presenteras metoder för källidentifiering (cluster- och faktoranalys) och bidragsberäkning (kemisk massbalans). Dessutom beskrivs i korthet ytterligare beräkningsmodeller; multipel linjär regression samt en modell, som för närvarande utvecklas vid IVL, där källemissionsdata ej behövs. Resultatet av en källbidragsberäkning vi utfört avseende en mätplats i centrala Göteborg (mätdata från den s.k. E-serien), stämmer väl överens med vad man kan förvänta sig vid en sådan mätpunkt. Biltrafiken ger det största bidraget till luftföroreningarna, främst m.a.p. Pb, mutagenicitet och NOx. Koncentrationen av svaveldioxid vid mätplatsen påverkas, förutom av trafiken, även av förbränning av fossila bränslen.
|
|
| 2. |
- Dahlskog, Karin, et al.
(författare)
-
Emissions of N2O, CO, CH4, COS and CS2 from stationary combustion sources.
- 1988
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- This report presents the results from measurements of emissions, especially of nitrous oxide (NaO), from different kinds of stationary combustion sources in Sweden. Emission data have been also determined for carbon monoxide (CO), methane (CH4), ethane C2H6), propane (C3H8), carbon disulfide (CS2) and carbonyl sulfide (COS). The investigation included seventeen combustion plants, representing different dimensions and burning techniques. The fuels used were oil, coal, pulverized coal, natural gas, wood chips, peat, firewood, and black liquor. Concerning the NaO emission no significant differences could be observed for the various fuels. However, the emission seemed to depend on the type of combustion technique. The emissions of N2O from coal and peat combustion in fluidized beds were about 100 ppmv (-70 mg/MJ) and 50 ppmv (-35 mg/MJ), respectively. The larger oil-fired incineration plants emitted approximately 30 ppmv N2O (-15 mg/MJ). For the other plants investigated the concentrations of N2O in the flue gases were less than 10 ppmv (-5 mg/MJ). It should be noted that the amounts of N2O relative to the energy output are based on rough estimations. The emissions of CO and methane were less than 200 and 5 ppmv, respectively, except for combustion of wood chips and firewood, where the values were much higher (CO sometimes exceeding 2000 ppmv, methane 300 ppmv). The COS concentration did not exceed 100 ppbv. CS2, ethane and propane concentrations were, in most of the cases, under the limit of detection.
|
|
| 3. |
- Svanberg, Per-Arne, et al.
(författare)
-
Halter av svaveldioxid, sot och kvävedioxid i svenska tätorter vintern 1988-1989
- 1989
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- I samarbete med 52 kommuner har Institutet för Vatten- och Luftvårdsforskning (IVL) under vinterhalvåret 1988/89 genomfört mätningar av svaveldioxid, sot och kvävedioxid i 54 kommuner. För 31 av de deltagande kommunerna var detta den tredje mätsäsongen i rad. Den övergripande målsättningen med URBAN-projektet är att med samordnade mätningar av luftföroreningar i ett stort antal kommuner följa långsiktiga förändringar i tätorternas luftkvalitet och att kartlägga betydelsen av lokala och regionala luftföroreningsutsläpp. Resultaten visar hittills för svaveldioxid att inga överskridanden av riktvärden - gällande eller föreslagna - har förekommit. Vid samtliga tillfällen låg sothalterna under gällande och föreslagna riktvärden. De högsta dygnsmedelvärdena låg dock alldeles under det föreslagna riktvärdet. I de största tätorterna ligger kvävedioxidhalterna under det föreslagna riktvärdet (75 µg/m3). För mätperioden 1989/90 gäller att något fler kommuner (56) kommer att delta i projektet och att det i minst tre av dessa kommer att utföras parallella mätningar med DOAS-teknik. Dessutom kommer alla kommuner som ingår i det fortsatta Urbanmätnätet att beredas möjlighet till att även delta i en besvärsundersökning. Med hjälp av en enkät kommer ca 11 000 personer, boende i närheten av mätpunkterna, att tillfrågas om förekomsten av miljöbesvär och vissa symptom.
|
|
