| 1. |
- Grander, Martin, et al.
(författare)
-
Att främja integration och social sammanhållning
- 2012
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Enligt lagen(2010:879) om allmännyttiga kommunala bostadsaktiebolag som trädde i kraft den 1 januari 2011finns det möjlighet för kommuner att föra över i princip hela föregående års överskott från sina kommunala allmännyttiga bostadsbolag till sin kassa om överskottet används till åtgärder som syftar till integration och social sammanhållning. Vad dessa åtgärder kan vara har emellertid inte definierats i lagen. Denna kunskapsöversikt har haft i syfte att belysa begreppen integration och social sammanhållning samt analytiskt studera verksamma åtgärder inom ramen för kommunernas bostadsförsörjningsansvar som kan sägas syfta till integration och social sammanhållning. Kunskapsöversikten har gjorts på uppdrag av Sveriges Kommuner och Landsting (SKL).
|
|
| 2. |
- Grander, Martin, et al.
(författare)
-
Combating Inequalities through Innovative Social Practices of and for Young People in Cities across Europe : WP4 Malmö
- 2014
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- This report is part of Work Package 4 of the research project entitled “Combating Inequalities through Innovative Social Practices of and for Young People in Cities across Europe” (CITISPYCE). CITISPYCE has been devised against the back drop of research which shows the disproportionate impact of the global economic crisis on young people across Europe. This includes excessively high rates of youth unemployment (particularly amongst those who face multiple social, economic and cultural disadvantages) and threats to the social provision enjoyed by previous generations. CITISPYCE partners are working on a three year multi-disciplinary, multi- sectoral programme to examine the current state of the art and ideas concerning social innovation against inequalities faced by young people, explore socially innovative practices being developed by and for young people in urban areas, and test the transferability of local models of innovative practice in order to develop new policy approaches. This report is about young people in the areas of North and South Sofielund in Malmö, their experiences and perceptions of problems of inequality and local responses to the inequalities.
|
|
| 3. |
- Jakobsson, Erik, et al.
(författare)
-
Oväntade potentialer för tillväxt
- 2013
-
Ingår i: Att fånga effekter. - : Studentlitteratur AB. - 9789144088846 ; , s. 159-177
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 4. |
- Jakobsson, Erik, et al.
(författare)
-
Unexpected potentials for growth
- 2013
-
Ingår i: Capturing effects. - : Studentlitteratur AB. - 9789144093000 ; , s. 163-181
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 5. |
-
Malmös väg mot en hållbar framtid : hälsa, välfärd och rättvisa
- 2013
-
Samlingsverk (redaktörskap) (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Klyftan mellan de grupper som har den bästa hälsan och de som har den sämsta har ökat påtagligt under de senaste årtiondena. Detta gäller globalt, mellan olika länder och mellan socialt definierade grupper inom ett land och i en stad som Malmö. Skillnaden i medellivslängd är fyra och ett halvt år för kvinnor och fem och ett halvt år för män, mellan olika stadsdelar i Malmö. Skillnaden i återstående livslängd vid 30 års ålder mellan de med kort utbildning (förgymnasial) och de med lång (eftergymnasial) är 4,1 år för kvinnor och 6 år för män. Skillnaderna har ökat de senaste 20 åren. Detta trots att den genomsnittliga hälsan i Malmö har förbättrats avsevärt under samma tid. Även då det gäller tandhälsa, som också är en indikator för social position, finns det stora skillnader i Malmö beroende på vilken klinik man besökt, vilket i sin tur är en markör för det område man bor i. Dålig tandhälsa är ungefär sex gånger vanligare bland sexåringar vid kliniker i områden som karakteriseras av att en stor andel av de vuxna står utanför arbetsmarknaden och har låga inkomster, jämfört med kliniker som ligger i områden med mera välbärgade invånare. I Malmö har man under många år följt utvecklingen av hälsa och välfärd genom årliga välfärdsredovisningar. Dessa visar att malmöborna mår bättre och blir friskare, samtidigt som skillnaderna ökar mellan grupper med olika levnadsvillkor. Samtidigt finns en stark ambition bland beslutsfattare att skapa en hållbar stad, både ekonomiskt, ekologiskt och socialt. När det gäller miljöfrågor har staden gjort sig känd för att vända problem till utvecklingsfrågor. Beslutsfattare har antagit högt ställda klimatmål och man arbetar strategiskt tillsammans med andra samhällsaktörer för att nå dessa. En utveckling med ökade sociala klyftor går rakt emot ambitionen om en hållbar stadsutveckling. Så vad kan man göra när man som styrande politiker, år efter år, i sin hand får ett dokument som visar att skillnaderna ökar trots alla insatser som gjorts och görs för att vända utvecklingen? Kommunstyrelsen i Malmö valde att tillsätta en kommission som fick i uppdrag att föreslå åtgärder för att minska den ojämlika hälsan i Malmö genom att göra de sociala bestämningsfaktorerna för hälsa mer jämlika. Detta tolkades som att vara detsamma som att göra Malmö till en socialt hållbar stad, varför kommissionen fick namn efter detta. Kommission för ett socialt hållbart Malmö startade sitt arbete i början av 2011 som en av världens första lokala kommissioner för minskade skillnader i hälsa. Under två år har Malmökommissionens fjorton medlemmar samt ordförande och sekretariat tillsammans med många andra forskare och experter med förankring i nationell och internationell forskning publicerat 31 vetenskapliga underlagsrapporter där sammanlagt drygt 200 förslag till åtgärder presenterats. Beslutsfattare och andra verksamma inom Malmö stad, Region Skåne, civilsamhället, kulturlivet, idrottsrörelsen, näringslivet och många andra har visat ett enormt engagemang och stor vilja att vara med och fortsätta driva Malmös utveckling mot en hållbar framtid. Sammanlagt har närmare 2000 personer på olika sätt medverkat i arbetet och de seminarier och dialogmöten som arrangerats. Malmökommissionens arbete bygger på WHOkommissionens rapport Closing the gap in a generation, från 2008. Kommissionen, ledd av den brittiske forskaren Michael Marmot, har på ett övertygande sätt påvisat sambandet mellan de faktorer i samhället som orsakar ohälsa och den ojämlika fördelningen av hälsa i befolkningen. Man kallar dessa faktorer hälsans sociala bestämningsfaktorer. I WHO-rapporten slår man fast att en ojämlik fördelning av dessa sociala bestämningsfaktorer ligger bakom den ojämlika hälsan. Enligt Marmot och hans medarbetare i rapporten är det djupt omoraliskt att inte genast vidta åtgärder för att minska ojämlikheten i hälsa när orsakerna är kända och påverkbara och det kan ske med rimliga insatser. Detta etiska imperativ är det första av fem perspektiv som har varit vägledande för Malmökommissionen. För det andra krävs det ett hållbarhetsperspektiv som kan förklara hur de ekologiska, ekonomiska och sociala aspekterna av hållbarhet måste utvecklas till en helhet, ungefär som olika organsystem som tillsammans utgör en individ. För det tredje har Malmökommissionen vägletts av ett sociologiskt samhällsperspektiv vilket lägger vikten vid integration, i betydelsen av faktisk delaktighet såväl som känsla av delaktighet. För det fjärde krävs det ett genusperspektiv och därmed en djupare förståelse för kvinnors och mäns olika tillgång till makt, resurser och inflytande i samhället som i förlängningen påverkar hälsa, välbefinnande och livskvalitet. För det femte förespråkar Malmökommissionen ett socialt investeringsperspektiv. Det handlar i stora drag om att se sociala insatser och satsningar som investeringar, inte som kostnader. Investeringar i människor, särskilt under barndomen, ger vinster på längre sikt. Det visar sig bland annat genom att fler klarar skolan, utbildar sig, arbetar och kan försörja sig och har en god hälsa. Färre hamnar i långvarigt, både socialt och ekonomiskt kostsamt, utanförskap. Utifrån ett socialt investeringsperspektiv är det också viktigt att stärka sambandet mellan tillväxt och en jämlik välfärd, förbättra kvaliteten på jobben och framhålla trygghet som ett värde i sig. Malmökommissionen har sett det som både möjligt och önskvärt att förena dessa fem perspektiv. I kommissionen har ingått personer med såväl vetenskaplig som erfarenhetsbaserad kunskap. Vi har valt att kalla detta för en kunskapsallians. Med ett begrepp som ofta används i internationella sammanhang har Malmökommissionen utvecklat ett transdisciplinärt perspektiv. Med det menas ett perspektiv som integrerar olika typer av kunskap, inte bara vetenskaplig utan även erfarenhetsbaserad. Som en grund för de mål och åtgärder som presenteras i rapporten har Malmökommissionen utvecklat förståelsen av Malmö. Den bygger på ifrågasättanden av centrala begrepp och föreställningar. Till dessa föreställningar hör att inte ta Malmöbon för given. Vilka är egentligen Malmöborna? De har visat sig vara många fler än de som bor i staden vid ett visst tillfälle. Under åren mellan 1990 och 2008 har nästan en halv miljon människor bott i staden under åtminstone något enstaka år. Malmö har blivit en transitstad och denna nya förståelse får konsekvenser för hur man ska se på skillnaderna i ohälsa, vad de beror på och vad man ska göra åt dem. Dessutom lever en ökad andel av befolkningen vid sidan av etablerade och erkända levnadssätt, i Malmö beräknas denna grupp uppgå till ca 12 000 personer. En annan viktig förändring som får betydelse för hur man ska förstå Malmö är regionaliseringen av tillväxtfrågorna. Välfärdsfrågorna har dock till stor del förblivit kommunala. Det har förändrat förutsättningarna för sambandet mellan tillväxt och välfärd. Med utgångspunkt i denna utvecklade förståelse innehåller kommissionens slutrapport två övergripande rekommendationer: För det första föreslås att Malmö stad etablerar en social investeringspolitik som kan utjämna skillnaderna i levnadsvillkor och göra samhällssystemen mer jämlika. Detta svarar på frågan vad som bör göras. För det andra föreslår kommissionen förändringar av de processer som dessa system ingår i genom skapandet av kunskapsallianser, jämlika samarbeten mellan forskare och intressenter från till exempel förvaltning, föreningsliv och näringsliv, och en demokratisering av styrningen. Den senare innebär också ett krav på löpande bevakning av hur ojämlikheten och segregationen utvecklas i Malmö. Detta svarar på frågan hur kommissionen tycker att detta ska genomföras i praktiken. Kommissionens två övergripande rekommendationer täcker in sammanlagt 24 mål och 72 åtgärder, indelade i sex områden; barn och ungas vardagsvillkor, boendemiljö och stadsplanering, utbildning, inkomst och arbete, hälso- och sjukvård samt förändrade processer för en hållbar utveckling.
|
|
| 6. |
- Stigendal, Mikael
(författare)
-
Causes of inequality affecting young people in 10 European cities
- 2013
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- This report is part of Work Package 2 of the research project entitled “Combating Inequalities through Innovative Social Practices of and for Young People in Cities across Europe” (CITISPYCE). CITISPYCE (2013-15) has been devised against the back drop of research which shows the disproportionate impact of the global economic crisis on young people across Europe. This includes excessively high rates of youth unemployment (particularly amongst those who face multiple social, economic and cultural disadvantages) and threats to the social provision enjoyed by previous generations. CITISPYCE partners are working on a three year multi-disciplinary, multi-sectoral programme to examine the current state of the art and ideas concerning social innovation against inequalities faced by young people, explore socially innovative practices being developed by and for young people in urban areas, and test the transferability of local models of innovative practice in order to develop new policy approaches. The CITISPYCE consortium covers ten European countries and is funded by the European Commission (FP7, Socio-economic Sciences & Humanities).
|
|
| 7. |
- Stigendal, Mikael
(författare)
-
Cities and Social Cohesion : Popularizing the results of Social Polis
- 2010
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- This report popularizes the results of the project Social Polis, supported by the European Commission, DG Research, under the “Socio-Economic Sciences and Humanities” theme of 7th Framework Programme. Social Polis is an open social platform for dialogue between scientic and policy communities and civil society practice networks. It has had the overall objective of developing a research agenda on the role of cities in social cohesion and key related policy questions. This report associates Social Polis with the current re-contextualisation of science where science and society has started to “reach out” to one another. Results are presented which make sense of the European dimension by explaining differences and similarities respectively. The report highlights to what extent practitioners working in urban neighbourhoods around Europe face the same problems. Furthermore, it provides reasons for stakeholders to be interested in each others’ work and learn from each other. The approach to social cohesion maintained by Social Polis means that problems have to be redefined. A new approach is needed and this has to be developed jointly with stakeholders.
|
|
| 8. |
- Stigendal, Mikael
(författare)
-
”det handlar om något större” : kunskaper om ungdomars möte med sin stad. Följeforskning om New City
- 2011
-
Bok (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Den här boken handlar om ungdomar i Malmö. Den tar sin utgångspunkt i projektet New City, vilket har pågått under perioden 2009-2011, finansierat av ESF-rådet, Allmänna arvsfonden och Malmö stad. Som det står i sammanfattningen på ESFs hemsida har syftet varit att ”tillsammans med ett brett partnerskap och unga coacher bryta ungas utanförskap”. Avsikten med boken är, som titeln antyder, att sätta in de erfarenheter som dragits i och av projektet i ett sammanhang för att därigenom utveckla kunskap. En viktig del i detta har varit att lyfta fram både ungdomarnas och coachernas erfarenheter och berättelser. Boken är ett resultat av den följeforskning som varit kopplad till projektet under ledning av Mikael Stigendal. I det sammanhanget vill den bidra till en diskussion om vad följeforskning är, hur den kan bedrivas och kring förutsättningarna för denna typ av utvecklingsprojekt.
|
|
| 9. |
- Stigendal, Mikael
(författare)
-
Kapital
- 2010
-
Bok (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Begreppet kapital används flitigt nu för tiden. Det verkar finnas hur många olika sorters kapital som helst. Det talas bl a om ekonomiskt, socialt, demokratiskt, kulturellt, symboliskt, miljömässigt, tekniskt och finansiellt kapital. I denna bok visar sociologen Mikael Stigendal att alla kan sorteras in i två kategorier. Antingen definieras kapital som bruksvärde eller som bytesvärde. Stigendal spårar båda tillbaka till den klassiska nationalekonomins Adam Smith. Det är dock bruksvärdedefinitionen som har fått störst utrymme. Stigendal vill därför lägga särskild vikt vid bytesvärdedefinitionen och visa hur den kan hjälpa oss att förstå den nuvarande krisen.
|
|
| 10. |
- Stigendal, Mikael
(författare)
-
Malmö : från kvantitets- till kvalitetskunskapsstad
- 2012
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Mitt uppdrag som kommissionär i Kommission för ett socialt hållbart Malmö har gällt hur sambandet mellan tillväxt och välfärd kan förändras för att minska skillnader i hälsa. Om detta har jag skrivit en första underlagsrapport, Malmö – de två kunskapsstäderna. Detta är min andra underlagsrapport till Malmökommissionen. Medan den första fokuserade på problemen handlar denna om lösningarna. Mina förslag på lösningar bygger på analyser av de särskilda storstadsinsatser som under de senaste decennierna har gjorts i Malmö för att lösa problemen med de ökande skillnaderna i välfärd och hälsa. Jag har satt in lösningarna i ett större sammanhang genom att ta hjälp av två aktuella publikationer, EU-rapporten Cities of tomorrow samt antologin Towards a social investment welfare state?. Lösningarna har tolkats utifrån ett sociologiskt perspektiv på social hållbarhet, vilket jag också redovisar. I min första underlagsrapport beskrev jag det som att Malmö har blivit en kvantitetskunskapsstad. För att problemen med de stora skillnaderna i hälsa och välfärd ska kunna lösas måste Malmö bli mer av vad som skulle kunna kallas en kvalitetskunskapsstad. Utifrån analyserna av de senaste decenniernas storstadsinsatser har jag dragit femton slutsatser om vad som då krävs.
|
|
