| 1. |
- Forsbrand, Malin, et al.
(author)
-
Comparison of the Swedish STarT Back Screening Tool and the Short Form of the Örebro Musculoskeletal Pain Screening Questionnaire in patients with acute or subacute back and neck pain
- 2017
-
In: BMC Musculoskeletal Disorders. - : Springer Science and Business Media LLC. - 1471-2474. ; 18:1
-
Journal article (peer-reviewed)abstract
- BACKGROUND: Patients with back and neck pain are often seen in primary care and it is important to provide them with tailored interventions based on risk stratification/triage. The STarT Back Screening Tool (SBT) is a widely used screening questionnaire which has not yet been validated for a population with back and/or neck pain with short duration. Our aim was to compare the concurrent validity of the SBT and the short form of the ÖMPSQ including psychometric properties and clinical utility in a primary care setting.METHODS: Patients who applied for physiotherapy by direct access (January 2013 to January 2014) at 35 primary care centers in south Sweden, with acute or subacute back and/or neck pain, aged 18-67 years, who were not currently on sick leave or had been on sick leave less than 60 days were asked to complete the SBT and ÖMPSQ-short questionnaire (n = 329). We used the Spearman's rank correlations to study correlations, cross tabulation and Cohen's kappa to analyze agreement of patient classification. Clinical utility was described as clinician scoring miscalculations and misclassifications of total and/or subscale scores.RESULTS: Completed SBT (9-items) and ÖMPSQ-short (10-items) data were available for 315/329 patients respectively. The statistical correlation for SBT and ÖMPSQ-short total scores was moderately strong (0.62, p < 0.01). In subgroup analyses, the correlations were 0.69 (p < 0.01) for males and 0.57 (p < 0.01) for females. The correlations were lower among older age groups, especially females over 50 years (0.21, p = 0.11). Classification to high or low risk for long-term pain and disability had moderate agreement (κ = 0.42). Observed classification agreement was 70.2%. The SBT had fewer miscalculations (13/315) than the ÖMPSQ-short (54/315).CONCLUSIONS: The correlation between the SBT and the ÖMPSQ-short scores were moderately strong for individuals with acute or subacute back and/or neck pain. SBT seemed to be clinically feasible to use in clinical practice. We therefore suggest that SBT can be used for individuals with both BP and/or NP in primary care settings but it is important to be aware of that SBT's agreement with the ÖMPSQ-short was poor among females aged over 50 years.TRIAL REGISTRATION: ClinicalTrials.gov ID: NCT02609750 Registered: November 18, 2015.
|
|
| 2. |
- Forsbrand, Malin H., et al.
(author)
-
Can the STarT Back Tool predict health-related quality of life and work ability after an acute/subacute episode with back or neck pain? A psychometric validation study in primary care
- 2018
-
In: BMJ Open. - : BMJ. - 2044-6055. ; 8:12, s. 021748-021748
-
Journal article (peer-reviewed)abstract
- OBJECTIVES: The predictive ability of the STarT Back Tool (SBT) has not yet been examined among acute/subacute back and/or neck pain in a primary care setting in respect to health-related quality of life (HRQoL) and work ability outcomes. The aim of this study was to evaluate the SBT's predictive validity for HRQoL and work ability outcomes at long-term follow-up in a population with acute/subacute back and/or neck pain. SETTING: Prospective data from 35 primary care centres in south Sweden during 2013. PARTICIPANTS: Patients (n=329) with acute/subacute back and/or neck pain, aged 18-67 years, not on sick leave or <60 days of sick leave completed the SBT when applying for physiotherapy treatment. Long-term follow-up measures (median 13 months, range 11-27 months) of HRQoL (EQ-5D) and work ability (Work Ability Score) was completed by 238 patients (72%). OUTCOMES: The predictive ability of the SBT for HRQoL and work ability outcomes was examined using Kruskal-Wallis test, logistic regression and area under the curve (AUC). RESULTS: Based on SBT risk group stratification, 103 (43%), 107 (45%) and 28 (12%) patients were considered as low, medium and at high risk, respectively. There were statistically significant differences in HRQoL (p<0.001) and work ability (p<0.001) at follow-up between all three SBT risk groups. Patients in the high risk group had a significantly increased risk of having poor HRQoL (OR 6.16, 95% CI 1.50 to 25.26) and poor work ability (OR 5.08, 95% CI 1.75 to 14.71) vs the low risk group at follow-up. The AUC was 0.73 (95% CI 0.61 to 0.84) for HRQoL and 0.68 (95% CI 0.61 to 0.76) for work ability. CONCLUSIONS: The SBT is an appropriate tool for identifying patients with a poor long-term HRQoL and/or work ability outcome in a population with acute/subacute back and/or neck pain, and maybe a useful adjunct to primary care physiotherapy assessment and practice. TRIAL REGISTRATION NUMBER: NCT02609750; Results.
|
|
| 3. |
|
|
| 4. |
- Jensen, Anita, et al.
(author)
-
Arts on prescription in Scandinavia : a review of current practice and future possibilities
- 2017
-
In: Perspectives in Public Health. - : SAGE Publications. - 1757-9139 .- 1757-9147. ; 137:5, s. 268-274
-
Journal article (peer-reviewed)abstract
- AIMS: This article reviews current practice relating to arts and culture on prescription in Sweden, Norway, Denmark and in the United Kingdom. It considers future possibilities and also each of the Scandinavian countries from a culture and health policy and research perspective. The United Kingdom perhaps leads the field of Arts on Prescription practice, and subsequent research is described in order to help identify what the Scandinavian countries might learn from the UK research.METHOD: The method adopted for the literature search was a rapid review which included peer-reviewed and grey literature in English and the respective languages of Scandinavia.RESULTS: The discussion considers the evidence to support social prescription and the potential obstacles of the implementation of Arts on Prescription in Scandinavian countries.CONCLUSION: The article concludes that of the Scandinavian countries, Sweden is ahead in terms of Arts on Prescription and has embraced the use of culture for health benefits on a different scale compared to Norway and Denmark. Denmark, in particular, is behind in recognising ways in which art and culture can benefit patients and for wider public health promotion. All three countries may benefit from the evidence provided by UK researchers.
|
|
| 5. |
- Kwak, Lydia, et al.
(author)
-
Developing a practice guideline for the occupational health services by using a community of practice approach : A process evaluation of the development process
- 2017
-
In: BMC Public Health. - : Springer Science and Business Media LLC. - 1471-2458. ; 17:1
-
Journal article (peer-reviewed)abstract
- Background: One way to facilitate the translation of research into the occupational health service practice is through clinical practice guidelines. To increase the implementability of guidelines it is important to include the end-users in the development, for example by a community of practice approach. This paper describes the development of an occupational health practice guideline aimed at the management of non-specific low back pain (LBP) by using a community of practice approach. The paper also includes a process evaluation of the development providing insight into the feasibility of the process. Methods: A multidisciplinary community of practice group (n = 16) consisting of occupational nurses, occupational physicians, ergonomists/physical therapists, health and safety engineers, health educators, psychologists and researchers from different types of occupational health services and geographical regions within Sweden met eleven times (June 2012-December 2013) to develop the practice guideline following recommendations of guideline development handbooks. Process-outcomes recruitment, reach, context, satisfaction, feasibility and fidelity were assessed by questionnaire, observations and administrative data. Results: Group members attended on average 7.5 out of 11 meetings. Half experienced support from their workplace for their involvement. Feasibility was rated as good, except for time-scheduling. Most group members were satisfied with the structure of the process (e.g. presentations, multidisciplinary group). Fidelity was rated as fairly high. Conclusions: The described development process is a feasible process for guideline development. For future guideline development expectations of the work involved should be more clearly communicated, as well as the purpose and tasks of the CoP-group. Moreover, possibilities to improve support from managers and colleagues should be explored. This paper has important implications for future guideline development; it provides valuable information on how practitioners can be included in the development process, with the aim of increasing the implementability of the developed guidelines.
|
|
| 6. |
- Kwak, Lydia, et al.
(author)
-
Implementation of the Swedish Guideline for Prevention of Mental ill-health at the Workplace : study protocol of a cluster randomized controlled trial, using multifaceted implementation strategies in schools
- 2019
-
In: BMC Public Health. - : BioMed Central. - 1471-2458. ; 19:1
-
Journal article (peer-reviewed)abstract
- BACKGROUND: Given today's high prevalence of common mental disorders and related sick leave among teachers, an urgent need exists for a more systematic approach to the management of social and organizational risk factors within schools. In 2015, we launched the first Swedish occupational health guideline to support a structured prevention of these risks at the workplace. The existence of guidelines does however not guarantee their usage, as studies show that guidelines are often underused. Knowledge is therefore needed on effective implementation strategies that can facilitate the translation of guidelines into practice. The primary aim of the randomized waiting list-controlled trial described in this study protocol is to compare the effectiveness of a multifaceted implementation strategy versus a single implementation strategy for implementing the Guideline for the prevention of mental ill-health at the workplace within schools. The effectiveness will be compared regarding the extent to which the recommendations are implemented (implementation effectiveness) and with regard to social and organisational risk factors for mental ill-health, absenteeism and presenteeism (intervention effectiveness).METHODS: The trial is conducted among primary schools of two municipalities in Sweden. The single implementation strategy is an educational strategy (an educational meeting). The multifaceted strategy consists of the educational meeting, an implementation team and a series of workshops. The outcome measure of implementation effectiveness is guideline adherence. The primary outcome of intervention effectiveness is exhaustion. Secondary outcomes include demands at work, work organization and job contents, interpersonal relations and leadership, presenteeism, work performance, recovery, work-life balance, work-engagement, self-reported stress, self-perceived health, sickness absence and psychosocial safety climate. Process outcomes as well as barriers and facilitators influencing the implementation process are assessed. Data will be collected at baseline, 6, 12, 18 and 24 months by mixed methods (i.e. survey, focus-group interviews, observation).DISCUSSION: The study described in this protocol will provide valuable knowledge on the effectiveness of implementation strategies for implementing a guideline for the prevention of common mental disorders within schools. We hypothesize that successful implementation will result in reductions in school personnel's perceived social and organizational risk factors, mental ill-health and sick-leave.TRIAL REGISTRATION: ClinicalTrials.gov ID: NCT03322839 (trial registration: 09/19/2017).
|
|
| 7. |
- Nilsson, Kerstin, et al.
(author)
-
54 forskare: Inte alla klarar höjd pensions-ålder
- 2017
-
In: Svenska Dagbladet, Stockholm. - 1101-2412.
-
Journal article (pop. science, debate, etc.)abstract
- Ett hållbart och acceptabelt pensionssystem måste utformas utifrån personliga förutsättningar och förhållanden i arbetslivet, så att fler klarar att arbeta i högre ålder. Att enbart genom ekonomiska åtgärder höja pensionsåldern är inte långsiktigt hållbart, skriver 54 forskare.DEBATT | PENSIONForskning visar att cirka var fjärde har en diagnos eller skada orsakad av sitt arbete. Detta gör arbetsorsakad sjukdom och skada till ett betydelsefullt folkhälsoproblem. Att då enbart genom ekonomiska åtgärder höja pensionsåldern för samtliga (yrkes)grupper utifrån deras kronologiska ålder är inte långsiktigt hållbart när individers biologiska ålder är så olika bland annat till följd av arbetslivet. Detta är en demokratifråga. Forskning om äldre i arbetslivet och hållbart arbete visar att man då främst flyttar individer från pensionssystemet till sjukförsäkringssystemet och ökar klyftorna i samhället.Debatt Det här är en argumenterande text med syfte att påverka. Åsikterna som uttrycks är skribentens egna.Vi är 54 forskare som nu gemensamt har skrivit denna debattartikel. Anledningen är att vi är oroade över att cirka var fjärde blir sjuk av sitt arbete samtidigt som man i det förslag som ligger om att senarelägga ålderspensionen i princip utgår ifrån att arbetskraftsdeltagande enbart styrs av ekonomin. Vi vill trycka på betydelsen av åtgärder i arbetslivet för att komma tillrätta med ohälsan, det vill säga inte enbart ekonomiska restriktioner som tvingar folk som inte kan, vill och orkar att stanna kvar i arbetslivet till en högre kronologisk ålder.Pensionssystemet bygger på att vi ska arbeta en viss del av våra liv för att förtjäna möjligheter till pension. Vi bör dock inte enbart utgå ifrån antalet år sedan en person föddes, då korttidsutbildade generellt träder in på arbetsmarknaden tidigare än långtidsutbildade. De har alltså varit en del av arbetskraften från en yngre ålder. Människor med kortare utbildning har oftare ett arbete som innebär påfrestningar som kan inverka negativt på hälsotillståndet och som till och med kan påskynda det biologiska åldrandet. Dessutom lever korttidsutbildade generellt sett inte lika länge som långtidsutbildade, vilket delvis även avspeglar skilda livs- och arbetsvillkor.Den svenska sjukförsäkringsreformen 2008 avsåg att få tillbaka människor i arbete. Men studien fann att den faktiskt bidrog till att fler gick i tidig ålderspension av dem som var i åldern 55–64 år. Ökningen var störst bland korttidsutbildade. Mer än 5 procent fler gick i tidig ålderspension då det blev svårare att få sjukpenning och sjukersättning. Vi kan notera att det är vanligare att manliga chefer tar ut tidig ålderspension, jämfört med kvinnliga maskinskötare inom tillverkningsindustrin. I vissa yrken är det dessutom vanligare att människor, trots pension, både orkar och faktiskt ges möjlighet att arbeta vidare om de har en specialkompetens som efterfrågas. Om vi endast kombinerar ekonomiska morötter med piskor finns en stor risk att vi ökar klyftan mellan grupper som både kan och vill fortsätta att yrkesarbeta och personer som av olika skäl inte längre kan eller orkar.Ta nytta av den forskning som vi har tagit fram. Ett hållbart och acceptabelt pensionssystem måste utformas utifrån personliga förutsättningar och förhållanden i arbetslivet. Ett hållbart arbetsliv för allt fler i vår åldrande befolkning fordrar att vi samtidigt beaktar faktorer som relaterar till biologisk/kroppslig ålder, mental/kognitiv ålder samt social ålder/livsloppsfas och våra attityder som är kopplade till ålder. Vi måste ta större hänsyn till olika förutsättningar och varierande funktionsförmåga och utifrån detta anpassa de åtgärder som gör att arbetslivet blir möjligt och hållbart för allt fler även i högre ålder.”Morötter” är viktigare för en god arbetshälsa och hög produktivitet än en piska i form av oron för en dålig ekonomi.Forskning visar att pedagogik som bygger på ”morötter” oftast är betydligt bättre än ”piskor” för att nå framgångsrika och långsiktiga mål. ”Morötter” i samhället, för organisationer, företag och individer är därför viktiga för god arbetshälsa och fortsatt produktivitet och kan bidra till ett längre arbetsliv även för grupper som tidigare inte ens klarat av att arbeta fram till pensionsåldern. Genom forskning inom området har bland annat swage-modellen utarbetats. Detta är ett verktyg som visar på komplexiteten i ett hållbart arbetsliv och tillsammans med systematiskt arbetsmiljöarbete, handlingsplaner och åtgärder syftar till ett mer hållbart arbetsliv. Morötter är enligt forskningen i detta sammanhang åtgärder för en god fysisk och mental arbetsmiljö, avpassad arbetsbelastning, stödjande teknik, att man kan anpassa arbetstakten, alternativa arbetstidsmodeller vid behov. Det är viktigt att man känner sig trygg och förväntas och tillåts vara delaktig, att man blir sedd av chefen och arbetskamraterna. Att de egna arbetsuppgifterna upplevs som meningsfulla och behövda av andra skapar självförverkligande och tillfredsställelse i arbetet. Att man känner att ens arbetsuppgifter och man själv är viktig för organisationen och företaget. Att man trots högre ålder inkluderas i olika nysatsningar och får tillgång till kompetensutveckling och inte blir åsidosatt eller åldersdiskriminerad. Utvärderingar visar att de äldre medarbetarna som fick några av dessa anpassningar och möjligheter var mer effektiva, utvilade, stimulerade när de var på arbetet samtidigt som sjukfrånvaron minskade. Vilket i sin tur bidrar till ett längre arbetsliv för grupper som tidigare inte klarat av att arbeta fram till pensionsåldern. I organisationer som bygger på en deltagar- och lärandekultur rustas de anställda för att klara omställningar, nya arbetsuppgifter och vid behov även yrkesbyten.Med en åldrande befolkning där allt fler lever allt längre behöver vi arbeta till en högre ålder i framtiden för att pensionssystemet ska hålla. Men ”morötter” är viktigare för en god arbetshälsa och hög produktivitet än en piska i form av oron för en dålig ekonomi. Det kräver också att vi ändrar våra attityder och förhållningssätt till äldre på arbetsmarknaden, vilket vi bäst gör genom att organisationer och företag får incitament till och erbjuder mer individanpassade arbetsvillkor, särskilt för personer i högre ålder. Låt oss därför använda den framtagna kunskapen i praktiken för att göra arbetslivet friskt och hållbart för alla åldrar.
|
|
| 8. |
- Nilsson, Kerstin, et al.
(author)
-
Vi är oroade över senare ålderspension
- 2017
-
In: Dagens Samhälle. - 1652-6511.
-
Journal article (pop. science, debate, etc.)abstract
- Var fjärde person blir i dag sjuk till följd av sitt arbete. Att höja pensionsåldern för alla yrkesgrupper, utan konkreta åtgärder för att minska ohälsan, är därför problematiskt och mycket oroande. Det är, enligt forskarna, inte långsiktigt samhällsekonomiskt lönsamt att utan andra åtgärder höja pensionsåldern för alla. Vi – 54 forskare – är mycket oroade över konsekvenserna av att, som föreslagits, senarelägga ålderspensionen.Förslaget utgår i princip från arbetskraftsdeltagande i princip enbart styrs av ekonomin, medan forskningen visar att det bara är en av flera faktorer som styr hur länge och hur mycket människor väljer att arbeta.Det här sättet att lösa problemet med en åldrande befolkning och ett sviktande pensionssystem är inte samhällsekonomiskt lönsamt på lång sikt, utan riskerar bara att flytta runt folk mellan olika ersättningssystem. Pensionssystemet bygger på att vi ska arbeta en viss del av våra liv för att tjäna in vår pension. Vi bör dock inte enbart utgå ifrån ålder eller antalet år sedan en person föddes då korttidsutbildade generellt träder in på arbetsmarknaden tidigare än långtidsutbildade. De med kortare utbildningstid har alltså varit en del av arbetskraften från en yngre ålder. Människor med kortare utbildning har också oftare ett arbete som innebär påfrestningar som kan inverka negativt på hälsotillståndet och som till och med kan påskynda det biologiska åldrandet. Dessutom lever korttidsutbildade generellt sett inte lika länge som långtidsutbildade, vilket delvis även avspeglar skilda livs- och arbetsvillkor.Ta nytta av den forskning som vi har tagit fram. Ekonomin är självklart viktigt för att vi ska vilja arbeta, men den är som sagt enbart en av flera faktorer med betydelse vårt arbetsliv.Hälsotillståndet, både det fysiska och det mentala, har en avgörande betydelse för hur länge och hur mycket vi orkar arbeta. Ett fysiskt och mentalt belastande arbete är en stark riskfaktor för en nedsatt hälsa i slutet av arbetslivet. Arbetstid, arbetstakt och möjlighet till återhämtning spelar en allt större roll ju äldre vi blir. Andra aspekter är arbetsinnehåll, hur meningsfulla och stimulerande arbetsuppgifterna är, balansen mellan arbete och familjesituation och fritidsaktiviteter. Organisationskultur, ledarskapet, stöd i arbetet och kompetens har stor betydelse för om vi ska kunna och vilja arbeta till en högre ålder. Vi måste ta större hänsyn till olika förutsättningar och varierande funktionsförmåga och utifrån detta anpassa de åtgärder som gör att arbetslivet blir möjligt och hållbart för allt fler även i högre ålder.Ett hållbart och acceptabelt pensionssystem måste därför utformas utifrån personliga förutsättningar och förhållanden i arbetslivet. Ett hållbart arbetsliv för allt fler i vår åldrande befolkning fordrar att vi samtidigt beaktar faktorer som relaterar till biologisk/kroppslig ålder, mental/kognitiv ålder samt social ålder/livsloppsfas samt de attityder som är kopplade till ålder.
|
|
| 9. |
|
|
| 10. |
- Post Sennehed, Charlotte, et al.
(author)
-
Blue flags", development of a short clinical questionnaire on work-related psychosocial risk factors - A validation study in primary care
- 2017
-
In: BMC Musculoskeletal Disorders. - : Springer Science and Business Media LLC. - 1471-2474. ; 18:1
-
Journal article (peer-reviewed)abstract
- Background: Working conditions substantially influence health, work ability and sick leave. Useful instruments to help clinicians pay attention to working conditions are lacking in primary care (PC). The aim of this study was to test the validity of a short "Blue flags" questionnaire, which focuses on work-related psychosocial risk factors and any potential need for contacts and/or actions at the workplace. Methods: From the original"The General Nordic Questionnaire" (QPSNordic) the research group identified five content areas with a total of 51 items which were considered to be most relevant focusing on work-related psychosocial risk factors. Fourteen items were selected from the identified QPSNordic content areas and organised in a short questionnaire "Blue flags". These 14 items were validated towards the 51 QPSNordic items. Content validity was reviewed by a professional panel and a patient panel. Structural and concurrent validity were also tested within a randomised clinical trial. Results: The two panels (n = 111) considered the 14 psychosocial items to be relevant. A four-factor model was extracted with an explained variance of 25.2%, 14.9%, 10.9% and 8.3% respectively. All 14 items showed satisfactory loadings on all factors. Concerning concurrent validity the overall correlation was very strong rs = 0.87 (p < 0.001).). Correlations were moderately strong for factor one, rs = 0.62 (p < 0.001) and factor two, rs = 0.74 (p < 0.001). Factor three and factor four were weaker, bur still fair and significant at rs = 0.53 (p < 0.001) and rs = 0.41 (p < 0.001) respectively. The internal consistency of the whole "Blue flags" was good with Cronbach's alpha of 0.76. Conclusions: The content, structural and concurrent validity were satisfactory in this first step of development of the "Blue flags" questionnaire. In summary, the overall validity is considered acceptable. Testing in clinical contexts and in other patient populations is recommended to ensure predictive validity and usefulness.
|
|
