| 1. |
- Alisaari, Jenni, et al.
(författare)
-
Mother tongue education in four Nordic countries : problem, right or resource?
- 2023
-
Ingår i: Apples - Journal of Applied Language Studies. - : University of Jyväskylä. - 1457-9863. ; 17:2, s. 52-72
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Jenni Alisaari, University of Stockholm, Sweden & University of Turku, Finland Line Møller Daugaard, VIA University College, Denmark Joke Dewilde University of Oslo, NorwayRaisa Harju-Autti, Tampere University, Finland Leena Maria Heikkola, Åbo Akademi University, FinlandJonas Yassin Iversen, Inland Norway University of Applied Sciences Niina Kekki, University of Turku, Finland Sari Pesonen, University of Stockholm, SwedenAnne Reath Warren, Uppsala University, Sweden Boglárka Straszer, Dalarna University, Sweden Maija Yli-Jokipii, Tampere University, FinlandThe Declaration of a Nordic Language Policy stipulates that all Nordic residents have the right to preserve and develop their mother tongue and their national minority languages. Hence, this article investigates the question of mother tongue education for linguistic minority students. Through four ‘telling cases’, the article explores how four Nordic countries, Denmark, Finland, Norway, and Sweden, orient towards mother tongues, Indigenous and national minority languages in their educational policies. Drawing on Ruíz’ (1984) framework of orientations in language planning, we investigate the following question: In what ways are mother tongues framed as rights, resources, or problems in four telling cases of educational policy in Denmark, Finland, Norway and Sweden? The analysis of the telling cases shows that although all four countries provide various forms of mother tongue education, thus apparently aligning with the intentions in the Declaration of a Nordic Language Policy, there are important differences between the provisions. Nevertheless, across the four countries, the official national languages are placed at the top of a language ideological hierarchy. The official national languages are followed by national minority languages as mother tongues. These languages are awarded rights but are not considered resources for the whole population (e.g., Ruíz, 1984). The Danish telling case inserts a supranational layer in the hierarchy, namely mother tongues with status as official languages in the European Union. The hierarchy of mother tongues thus reflects how some types of mother tongues are more readily granted rights and considered to be resources than others.
|
|
| 2. |
|
|
| 3. |
|
|
| 4. |
- Rosén, Jenny, 1979-, et al.
(författare)
-
Användning av språkliga resurser i studiehandledning på modersmålet
- 2020
-
Ingår i: Pedagogisk forskning i Sverige. - : Linnaeus University. - 1401-6788 .- 2001-3345. ; 25:2-3, s. 26-48
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- I artikeln undersöks pedagogiska, språkliga och kulturella aspekter av studiehandledning på modersmålet för att uppmärksamma frågor om likvärdighet och social rättvisa i grundskolan. Den teoretiska utgångspunkten tas i Bhabhas begrepp tredje rummet samt i en dynamisk syn på flerspråkighet genom begreppet transspråkande. Artikeln bygger på intervjuer med studiehandledare, och observationer från studiehandledningstillfällen. Studiens resultat presenteras i följande avsnitt: 1) Studiehandledningens pedagogiska praktiker, 2) Användning av multimodala resurser och 3) Studiehandledningens kulturella ramar. Därmed synliggörs komplexiteten i de pedagogiska, språkliga och kulturella praktiker som studiehandledningen innebär. Enligt våra slutsatser kan studiehandledning inte ses som enbart stöd genom elevens modersmål eller starkaste språk, utan bör snarare betraktas som en transspråkande praktik som utmanar språkliga och kulturella gränser. Detta stärker förståelsen av studiehandledningens mellanförskap, som inte bara innebär ett mellanrum mellan två kulturer, två språk, två livsåskådningar och två kunskapssyner, utan en komplex och dynamisk mångfald. Dessa transformerande praktiker synliggör studiehandledarnas upplevda brist på aktörskap, som medför att eleverna går miste om kunskap med potential att vidga perspektiv och gynna deras kunskapsutveckling och kritiska tänkande. För att uppnå likvärdighet och social rättvisa i skolan framstår nödvändigheten i att stärka studiehandledares position genom förtydligande av uppdraget samt ett mer strukturerat samarbete med klass- och ämneslärare.
|
|
| 5. |
- Rosén, Jenny, 1979-, et al.
(författare)
-
Språklig mångfald i förskolan
- 2020
-
Ingår i: Modersmål, minoriteter och mångfald. - Lund : Studentlitteratur AB. - 9789144133065 ; , s. 109-137
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 6. |
|
|
| 7. |
|
|
| 8. |
|
|
| 9. |
- Straszer, Boglárka, fil.dr, 1973-, et al.
(författare)
-
Imagining the homeland : mother tongue tuition in Sweden as transnational space
- 2020
-
Ingår i: Journal of Multicultural Discourses. - : Routledge. - 1744-7143 .- 1747-6615. ; 5:1
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- In this article images of and narratives about a specific homeland, heritage and culture in Mother Tongue Tuition (MTT) in Sweden are analyzed in order to discuss if and how the MTT classroom is constructed as a transnational space. In the Swedish context, MTT is a voluntary school subject with the aim to support students to develop knowledge in and about the mother tongue, namely languages other than Swedish used in the home setting. Through a modified nexus analysis of policy documents, field notes and photos from observations and semi-structured interviews with Mother Tongue teachers, a picture emerges of MTT as a transnational space. However, while the discourses of official curricula express a simplified view of the relations between language, culture and the geopolitical space perceived as the homeland, the analysis of the linguistic landscape of the classrooms and the MT teachers? voices exposes the complexity of such relations in a globalized world. The analysis revealed that the construction of the homeland is not limited to relations between two geographical places, as expressed through the national curriculum, but rather the discourses in place may include varied diaspora communities as well as complex national situations in the perceived homeland.
|
|
| 10. |
|
|
