SwePub
Sök i SwePub databas

  Utökad sökning

Träfflista för sökning "WFRF:(Stripple Håkan) srt2:(2005-2009)"

Sökning: WFRF:(Stripple Håkan) > (2005-2009)

  • Resultat 1-10 av 10
Sortera/gruppera träfflistan
   
NumreringReferensOmslagsbildHitta
1.
  •  
2.
  • Haeger-Eugensson, Marie, et al. (författare)
  • Spridning av föroreningar till luft från bränder
  • 2008
  • Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
    • Detta projekt är en del av en större studie med övergripande syftet att ta fram en metod för beräkning av emissioner från bränder samt användande av dessa till spridningsberäkningar både till luft och vatten. Resultat från luftemissionsdelen har använts som indata till de beräkningar genomförda i detta delprojekt vars syfte varit att testa hur dispersion och haltnivåer kan skilja sig beroende på val av modell, definiera styrande brand- och meteorologiska parametrarna, för deposition och halt i luft och att utveckla och testa en metod för generaliserade spridningsberäknigar för bränder genom statistiskt bearbetade resultat från ett års beräkningar för olika meteorologiska klasser. Det har hittills varit svårt att spridningsberäkna bränder med avancerade spridningsmodeller eftersom nödvändiga indata inte funnits. Fokus har istället legat på att återge brandförloppet bra medan meteorologi, och därmed dispersionen, varit förenklad. Vi har inte funnit utred-ningar som visar om enklare modeller eller generaliseringar av befintliga brandmodeller utgör ett tillräckligt bra underlag för snabb bedömning av miljö- och hälsoeffekter från bränder. Beräkningarna i detta projekt är genomförda med TAPM-modellen under olika årstider som medel- och maximala dygnsvärden samt av dygnsdeposition av PM10 för respektive plymriktning. Medelvärdena används för bedömning av miljöpåverkan och maximala dygnshalter för mer akuta hälsoeffekter för att utforma och förebyggande åtgärder, både akut och långsiktigt (t.ex. stadsplanering). Förhållandet mellan max- och medelhalter varierar beroende på säsong och spridningsförutsättningar, med maxhalten ca 50 ggr högre och med stor variation. Haltnivåerna i centrum- respektive kransplymerna är båda ca 200 µg/m3 även om emissionen är ca 5 ggr högre i cen-trumplymen jämfört med de sammanlagda emissionerna från kransplymerna. Skälet är att den högre centrumplymen sprids mer effektivt till följd av den dubbelt så höga vindhastigheten på hög nivå. Validering av beräknade haltnivåer och plymlyft har visat att med brandindata från en brandmodell har spridningen av PM10 återgets väl med TAPM -modellen. Beräkningarna är även tänkta att vara bas för utveckling av en modell anpassad för användande under fältmässiga förhållanden för att snabbt få fram beslutsunderlag för åtgärder vid olyckor (som evakuering) och därmed förebygga och minimera skador på t.ex. miljön och människors hälsa.
  •  
3.
  • Hagberg, Linus, et al. (författare)
  • Svenska skogsindustrins emissioner och upptag av växthusgaser
  • 2008
  • Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
    • I denna studie har upptag och emissioner av växthusgaser för aktiviteter förknippade med den svenska skogsindustrins beräknats för åren 2001-2003. Emissioner och upptag i svensk skog och emissioner vid skogsbruk, vid produktion av skogsprodukter och vid transporter inom Sverige har ingått i inventeringen. Studien kommer fram till att nettoresultatet för svenska skogsindustrin är ett årligt upptag på ca 1,6 milj ton CO2-ekvivalenter. Upptaget i skogsekosystemet beräknades till ca 5,2 milj ton CO2-ekvivalenter och emissionerna i det skogsindustriella produktionssystemet beräknades till 3,5 milj ton CO2-ekvivalenter.
  •  
4.
  • Lönnermark, Anders, et al. (författare)
  • Emissioner från bränder : Metoder, modeller och mätningar
  • 2007
  • Rapport (refereegranskat)abstract
    • Traditionellt har bränder förknippats med förluster av liv och egendom samt kostnader p g a produktionsavbrott, förlorade marknadsandelar etc. På senare tid har även miljöproblemen i samband med bränder uppmärksammats. Emissionerna från en brand kan bestå av ett stort antal ämnen av olika karaktär och med olika hälso- och miljöeffekter.I den föreliggande rapporten beskrivs en metod för hur man kan bestämma emissionerna från en viss brand och hur dessa emissioner sprids. Arbetet har varit upplagt på ett sådant sätt att det har täckt in hela förloppet från en utvald typ av brand av en viss storlek till hur emissionerna från en sådan brand sprids till olika matriser (luft, mark och vatten). Resultatet kan ses som en metod för att angripa problem av detta slag. Målet har varit att dels identifierade olika faser som ingår i detta förlopp (identifiering av brandscenario,modellering av brandförlopp och brandplym, modellering av emissioner,spridningsmodellering, samt utvärdering av effekt på mottagare, totala utsläpp, etc.), dels att inom varje sådan fas identifiera viktiga parametrar och genom mätningar, beräkningar eller parametervariationer kvantifiera viktiga förhållanden. Detta innebär att rapporten kan användas både för att studera hela förloppet och för att studera detaljer kring specifika delar (de olika faserna, ingående modeller, etc.).Inom ramen för projektet har brandförsök med elektronikskrot respektive bildäck genomförts. Försök med och utan släckning genomfördes och i samband med försöken provtogs och analyserades brandgaserna, släckvattnet och brandresterna. Emissionsmodeller för de i brandsammanhang mest relevanta emissionerna har utvecklats. Till grund för dessa modeller ligger dels resultaten från de nämnda brandförsöken, dels publicerade resultat från tidigare brandförsök. Dessutom har hänsyn tagits till befintlig kunskap om bildningsmekanismer för olika ämnen. Den utvecklade emissionsmodellen kan behöva kompletteras för att kunna representera ett specifikt objekt där kanske materialsammansättningen eller lagringssättet innebär att de brandförsök som modellen bygger på inte kan anses vara representativa.
  •  
5.
  •  
6.
  •  
7.
  • Stripple, Håkan (författare)
  • Deponering eller återvinning i anläggningsarbeten - en LCA-studie av Boliden järnsand
  • 2008
  • Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
    • Vid utvinning av koppar på Boliden, Rönnskärsverken i Skellefteå uppkommer en glasartat slagg som går under benämningen järnsand. I järnsanden finns bl.a. olika metaller i relativt låga halter. Tekniska undersökningar av materialet har visat att detta mycket väl kan användas som ersättningsmaterial för krossade stenmaterial i olika anläggningsapplikationer bl.a. i vägkonstruktioner. Naturvårdsverket har nu emellertid tagit fram förslag på nya kriterier för återvinning av avfall i anläggningsarbeten. Kriterierna är relativt strikta vilket kan medföra att den praktiska användningen av järnsanden kan omöjliggöras och att järnsanden därmed kommer att läggas på deponi i stället vilket inte sker idag. IVL Svenska Miljöinstitutet har på uppdrag Boliden AB genomfört föreliggande studie rörande en utvärdering av det föreliggande förslaget från Naturvårdsverket. Den föreliggande rapporten belyser avfallshanteringen av järnsand ur ett systemperspektiv med livscykelanalysmetodik (LCA) för två olika alternativa omhändertagandemetoder för järnsand. Det ena alternativet visar användningen av järnsand i en vägapplikation och det andra alternativet visar konsekvenserna av att lägga järnsanden på en deponi.
  •  
8.
  • Stripple, Håkan, et al. (författare)
  • Economic Instruments in the Lithuanian Energy Sector
  • 2005
  • Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
    • Different economic instruments have been important and often used tools for governments to improve and control the environmental performance in a country. Many different instruments exist and the application of them is often complex. The present study has been initiated to study and improve the economic instruments for environmental control in Lithuania. In the project the existing economic instruments in Lithuania and Sweden have been studied as well as an overview of economic instruments in other European countries. Economic analyses have been made of the different systems and improved systems for Lithuania have been proposed. The project has been a co-operation between Sweden and Lithuania financed by The Swedish Environmental Protection Agency (Naturvårdsverket). The project has been performed by a team consisting of representatives from both Sweden and Lithuania.
  •  
9.
  • Stripple, Håkan, et al. (författare)
  • Produktutveckling inom byggnadsindustrin - koncept för energi- och miljöutvärdering. - En studie av Ekomerkonceptet kontra ett standardhuskoncept
  • 2006
  • Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
    • Bostadssektorn utgör en betydande industriell sektor i Sverige och driften av våra bostäder står för en betydande del av samhällets energiresursanvändning. Utformningen av våra bostäder är därför en viktig samhällsangelägenhet och av strategisk betydelse för Sverige inte minst ur energisynpunkt. Fastigheter har en lång livslängd, ofta mer än 100 år. Produktionstekniken av fastigheter under 1800-talet och början av 1900-talet påverkar oss därför kraftigt idag. Likaså kommer dagens husprodukter att påverka situationen under de närmaste 100 åren. En viktig fråga är då hur morgondagens samhälle kommer att se ut och vilka krav som kommer att ställas på det framtida bostadsbeståndet. En utvecklingsverksamhet mot energisnåla och miljöeffektiva hus pågår på flera platser och olika koncept och inriktningar provas. En viktig aspekt är att, på ett objektivt sätt, kunna utvärdera olika koncept och eventuellt kunna jämföra dessa med en framtida kravprofil. Hur väl uppfyller ett koncept de framtida behoven? Vilka aspekter är viktiga och vilka aspekter kan försummas? Till vilka områden skall utvecklingsverksamheten riktas för att bli effektiva?. Det föreliggande projektet har haft som mål att skapa ett verktyg för ovanstående analyser och att använda det framtagna verktyget på två typer av fastigheter - en standardvilla och ett nyutvecklat s.k. Ekomerhus med förbättrade ekologiska och energimässiga prestanda.Båda huskoncepten är från KarlsonHus. Analysmetodiken har baserats på ett systemtänkande. I projektet har en livscykelanalysmetodik använts där hela fastigheten analyserats från råvaruproduktion via byggnation och användning till avfallshanteringen. Metodiken som har använts baseras på en livscykelinventering (LCI) enligt riktlinjerna i ISO 14040 och ISO 14041,
  •  
10.
  • Stripple, Håkan, et al. (författare)
  • Utredning om möjligheterna att minska utsläppen av fossil koldioxid från mineralindustrin
  • 2005
  • Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
    • IVL Svenska Miljöinstitutet har på uppdrag av Naturvårdsverket genomfört föreliggande studie rörande möjligheterna att reducera koldioxidemissionen i mineralindustrin. Uppdraget sammanhänger med den kommande tilldelningsplanen för utsläppsrätter av koldioxid inom Kyotoavtalets första åtagandeperiod, år 2008 till 2012. Uppdraget har genomförts i samarbete med den svenska mineralindustrin. Projektet omfattar i huvudsak tre olika delar. 1. En beskrivning av befintliga produktionsprocesser och dess nuvarande status i Sverige. 2. Redovisning av tekniska möjligheter att reducera koldioxidemissioner inklusive redovisning av CO2-emissioner och dess utveckling i industrin. 3. Ekonomiska beräkningar av olika reduktionsmöjligheter i syfte att beräkna reduktionskostnaden i t.ex. kr/ton reducerad CO2. Resultaten från projektet visar på små tekniska möjligheter att reducera CO2 från mineralindustrin. Reduktionsmöjligheterna ligger i normalfallen under 5 %. Ekonomiska beräkningarna har genomförts för två nivåer på kalkylräntan, 6 % och 12 %, för att spegla både det samhällsekonomiska och det företagsekonomiska perspektivet. Beräkningarna har visat på stora variationer i åtgärdskostnader från 137 kr/ton reducerad CO2 till 3326 kr/ton reducerad CO2 vid en ränta på 6 %. De åtgärder som inkluderats i beräkningarna, är de där både kostnad och potential kunnat uppskattats. Dessa åtgärder har tillsammans en maximal reduktionspotential av ca 156 kton (ca 4,5 %). Ungefär hälften (51 %) av denna reduktion kan uppnås till en kostnad av 250 kr, vilket ungefär motsvarar kostnader för en utsläppsrättighet i dagsläget.
  •  
Skapa referenser, mejla, bekava och länka
  • Resultat 1-10 av 10

Kungliga biblioteket hanterar dina personuppgifter i enlighet med EU:s dataskyddsförordning (2018), GDPR. Läs mer om hur det funkar här.
Så här hanterar KB dina uppgifter vid användning av denna tjänst.

 
pil uppåt Stäng

Kopiera och spara länken för att återkomma till aktuell vy