| 1. |
|
|
| 2. |
|
|
| 3. |
- Nilsson Stutz, Liv, 1972-
(författare)
-
Body and Ritual.
- 2004
-
Ingår i: <em>Encyclopedia of Religious Rites, Rituals and Festivals. </em>. - New York : Routledge. - 0415941806 ; , s. 81-85
-
Bokkapitel (refereegranskat)
|
|
| 4. |
- Nilsson Stutz, Liv, et al.
(författare)
-
Body and Ritual
- 2004
-
Ingår i: Encyclopedia of religious rites, rituals, and festivals. - 0415941806
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Abstract is not available.
|
|
| 5. |
- Nilsson Stutz, Liv, 1972-
(författare)
-
Embodied Rituals and Ritualized Bodies : Tracing Ritual Practcies in Late Mesolithic Burials
- 2003. - 1
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- This thesis explores the ritual dimensions of the mortuary practices in the late Mesolithic cemeteries at Skateholm in Southern Sweden and Vedbæk-Bøgebakken in Eastern Denmark. With a combination of methods and theories that all focus on the ritual practices as action, a new approach to burials in archaeology is proposed. Special attention is given to the treatment of the body after death, which is regarded to hold a central role in the mortuary practices. The focus on the body and on practices as actions is a central part of the method of analysis applied to the material. The French taphonomic approach anthropologie de terrain, which ultimately aims to reconstruct the acts that constituted the mortuary rituals, allows for a firm connection between the archaeological material and the theoretical framework. Through the engagement with practice theory and ritual theory, this thesis also touches upon the fundamental questions of why we need rituals to structure our lives and our world. More specifically, it discusses different dimensions of the need for rites of passage at death. How does ritual help us deal with the dual aspect of the crisis of death – the loss of a social being and the emergence of a cadaver? What does it mean for us to deal with the inevitably decomposing remains of our dead? How do the experiences and memories of these rituals contribute to shape our notions of body, self, life and death? Ultimately, this thesis is an attempt to make a connection, on the level of the processes of structuration of human life, between then and now, them and us.
|
|
| 6. |
- Nilsson Stutz, Liv, 1972-, et al.
(författare)
-
Minnet och glömskan av de döda i Skateholm.
- 2004
-
Ingår i: <em>Minne och Myt</em>. - Lund : Nordic Academic Press. - 9789189116757 ; , s. 81-98
-
Bokkapitel (refereegranskat)
|
|
| 7. |
|
|
| 8. |
- Nilsson Stutz, Liv, 1972-
(författare)
-
Uppför Hawkes stege : Hur kan vi studera ritualer i det förflutna?
- 2004
-
Ingår i: Arkæologisk Forum. - : Foreningen af Fagarkæologer (The Association of Archaeologists in Denmark). - 1399-5545. ; :11, s. 15-18
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Artikeln diskuterar möjligheten för arkeologer att utifrån materiella källor diskutera ritual i det förflutna. Med utgångspunkt i ett avhandlingsarbete om mesolitiska gravar (Nilsson Stutz 2003) föreslås en kombination av handlingsteori och metoden ”anthropologie de terrain” som en väg till insikt. Författaren understryker behovet av att synkronisera arkeologisk teori och metod.
|
|
| 9. |
- Nilsson Stutz, Liv
(författare)
-
Uppför Hawkes stege. Hur kan vi studera ritual i det förflutna?
- 2004
-
Ingår i: Arkæologisk Forum. - 1399-5545. ; 11
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Artikeln diskuterar möjligheten för arkeologer att utifrån materiella källor diskutera ritual i det förflutna. Med utgångspunkt i ett avhandlingsarbete om mesolitiska gravar (Nilsson Stutz 2003) föreslås en kombination av handlingsteori och metoden ”anthropologie de terrain” som en väg till insikt. Författaren understryker behovet av att synkronisera arkeologisk teori och metod. Kan vi studera och förstå ritualer i förhistorisk tid? Som förhistoriska arkeologer arbetar vi med materiella källor. Vi har mycket sällan texter att utgå från, och vi har inga informanter att fråga ut. Kan vi då, trots våra knappa källor, diskutera och förstå något så abstrakt som ritualer i det förflutna? Frågan har diskuterats i decennier av arkeologer och är fortfarande aktuell. Om vi följer Christopher Hawkes råd från 1954, så gör vi klokast i att begränsa oss till de lägre nivåerna av vad han kallade ”the Ladder of Inference” d.v.s en stege av tolkningar och insikt i det förflutna, där de lägre nivåerna berör ekonomi och försörjning, de mellersta stegen social struktur, och de översta nivåerna religion, ritual, världsbild o.s.v. Hawkes avrådde arkeologer från att bege sig alltför högt upp på stegen. Att diskutera religion och ritual i förhistorien är allt för spekulativt, menade han (Hawkes 1954). Samtidigt har arkeologer aldrig kunnat låta bli. Även de mest försiktiga av våra kollegor har förr eller senare hamnat i situationer då de tolkat arkeologiska lämningar som spår av ritual, ofta med ett religiöst innehåll. Hur kan vi annars förstå en mesolitisk grav, en hällristning från bronsåldern eller ett krigsbytesoffer från järnåldern?
|
|
