| 1. |
|
|
| 2. |
|
|
| 3. |
- Dahl, Emmy
(författare)
-
Om miljöproblemen hänger på mig : Individer förhandlar sitt ansvar för miljön
- 2014
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- När den svenska klimatdebatten intensifierades under 2000-talets första decennium tilldelades allmänheten en särskild roll. I den mediala och politiska debatten verkade lösningen på miljöproblemen intimt förknippad med individers livsstilar. I den här avhandlingen betraktas det synsättet som del av en pågående individualisering av miljöansvar. Med en poststrukturalistisk feministisk utgångspunkt hanteras det individualiserade miljöansvaret som en specifik diskurs. Diskursen beskriver individer som de centrala aktörerna som ska motverka miljöproblemen. Hur individer förhåller sig till rimligheten i en sådan ansvarsfördelning eller förstår innebörden av ett sådant ansvar är emellertid oklart.Syftet med avhandlingen är att utforska hur individer begripliggör och förhandlar diskursen om individuellt miljöansvar i gruppsamtal. För att förstå hur individer kan positionera sig i relation till diskursen analyseras tolv fokusgruppsamtal med personer som befinner sig i olika livssituationer och har olika erfarenheter av miljöfrågor och resande. Samtalsdeltagarnas förhandlingar av diskursens innebörd och relevans analyseras. Avhandlingen undersöker vilka andra diskurser som stödjer, konkurrerar med eller utgör motdiskurser till den individualiserade miljödiskursen. Därmed framgår hur individer kan införliva eller göra motstånd mot miljödiskursens verklighetsbeskrivning. I avhandlingen undersöks även vilka subjektspositioner som görs problematiska respektive oproblematiska i relation till ett individualiserat miljöansvar. Det bidrar med insikt om hur diskurser knutna till genus och klass kan positionera individer som i olika grad eller på olika sätt ansvariga för sin miljöpåverkan.Analysen visar hur individuellt miljöansvar förknippas med resursstarka och oberoende individer, individer som kan tänka sig att agera utan stöd från vare sig omgivningen eller stödjande samhällsstrukturer. Samtalsdeltagare i studien beskriver det individualiserade miljöansvaret som alltifrån moraliskt viktigt och positivt till orimligt och orealistiskt. Konkurrens mellan individer följer i diskursens spår. Både personer som tar på sig stort ansvar och de som inte förmår eller vill leva upp till idealet om att förändra sin livsstil pekas ut som problematiska. Samtidigt hamnar andra potentiella ansvarstagare och politiska arenor ofta i skymundan. Därtill riktar vissa samtalsdeltagare misstro mot samhällets förmåga att överhuvudtaget hantera miljöproblem, vilket tolkas som en aspekt av det individualiserade miljöansvarets dominans.
|
|
| 4. |
- Fallde, Magdalena
(författare)
-
Miljö i tanken? : Policyprocesser vid övergången till alternativa drivmedel i kollektivtrafiken i Linköping och Helsingborg 1976-2005
- 2011
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Föreliggande avhandling studerar kommunala policyprocesser i en fråga där ett flertal olika policyområden ingår: övergången till alternativa drivmedel i kollektivtrafiken. Genom att undersöka hur och varför sådana policyer utvecklats i två kommuner bidrar studien dels till att förklara hur policy utvecklas på kommunal nivå; dels till att skapa förståelse för policyskapande där olika policyområden ingår. Genom fallstudier har policyprocesserna vid övergången till biogas i stadsbusstrafiken i Linköpings och Helsingborgs kommuner undersökts. Studien är processorienterad och fokuserar huvudsakligen på hur och varför aktörer, utifrån sina resurser, intressen, problemdefinitioner och lösningar, kan påverka policy. Resultaten visar hur policyprocesserna vid övergången till biogas präglats av traditionella policyområden där aktörer, intressen och resurser skilt sig åt beroende på sektor. Samtidigt visar avhandlingen att en sammankoppling mellan policyområdena för energi, miljö och transport varit väsentligt för att aktörer skulle kunna driva igenom sina förslag. För att göra detta har gränsgångare – policyentreprenörer som gått över gränserna för de tre policyområdena – varit centrala genom att initiera breda samarbeten där aktörer företrädande energi, miljö och kollektivtrafik identifierat och eftersträvat ett gemensamt mål.
|
|
| 5. |
- Henriksson, Malin
(författare)
-
Att resa rätt är stort, att resa fritt är större : Kommunala planerares föreställningar om hållbara resor
- 2014
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Minskning av transporters negativa miljöpåverkan, eller en ökning av hållbara resor, har blivit en allt viktigare fråga för lokala aktörer. Genom samhälls- och trafikplanering ska dagens ohållbara transportsystem bli mer hållbart. Det gör hur planerare i Helsingborg planerar för hållbara resor intressant att studera. Avhandlingen undersöker hur planerare föreställer sig vad hållbart resande är, vilka resenärer det är som bör resa mer hållbart samt hur en hållbar stad kan se ut. Teoretiskt kombinerar avhandlingen ett intersektionellt ramverk med feministisk planeringsteori samt teorier från STS (teknik- och vetenskapsstudier). Det empiriska materialet består av djupintervjuer med sexton planerare, en fokusgruppsintervju samt bildanalys av de planeringsdokument som Helsingborgs stad använder sig av i planeringen för hållbara resor. Framförallt visar avhandlingen att planerare inte betraktar resors negativa miljöpåverkan som ett argument som kan få människor att resa mer hållbart. Istället är det möjligheten att framställa hållbara resor som roliga, hälsosamma, lustfyllda och praktiska som planerare tror kan få helsingborgarna att cykla eller åka mer buss. Men det är bara vissa resenärer som antas kunna ta del av de hållbara resornas positiva värden. Planerarnas föreställningar om bland annat kön, etnicitet och klass är avgörande för hur de förstår hållbara resor. Planerarna menar sammanfattningsvis att det är stort att resa rätt av miljöskäl, men större att fritt välja det mest attraktiva färdsättet.
|
|
| 6. |
- Svensson, Tomas, et al.
(författare)
-
Beslut om hastighetsgränser : prioriteringar, avvägningar och aktörer i regionala beslutsprocesser
- 2010
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- This report concerns the results of phase two of the research project "Speed issues on a regional level". Phase 2 describes and analyzes the concrete decision-making concerning the setting of speed limits. The study is based primarily on interviews with official representatives from the relevant authorities and private individuals as well as examination of documentation of a number of cases of contested speed limits as indicated by applications to the County Board. The study is primarily limited to the County of Östergötland but also concerns relevant relations within the broader Swedish Road Administration (SRA) region consisting of five counties, as well as relations with the national level. The results show that all participating agencies give a stronger priority to car traffic mobility than to the private citizens' perceived safety and security in cases where residents contest speed limits on specific stretches of road. It is clear from the study that SRA has dominant direct control over decisions about speed limits despite the fact that it is the County Board that takes the formal decisions on local traffic regulations. The two goals or priorities that are balanced against each other in actual decisions about changing speed limits are mobility and road safety. The interviewed individuals typically view the County Administrative Board's rejection of their applications for lowering speed limits as incomprehensible. They do not accept that their perceived security risk is not accounted for and that road mobility is prioritised by the officials. Based on the findings of the study, various issues for further research are discussed, issues that also provide input in discussions about how to develop and improve current decision making models in the context of changing speed limits. This study suggests that there is a need to develop the decision making model and the decision-making system that guides decisions on changes in speed limits. Speed limits are not currently assessed on the basis of an overall transport policy target perspective. The interview responses show that many of the officials involved, and even private citizens who have applied for reduced speed limits, call for a broader "safety and security review" process that involves more policy measures than speed limits.
|
|
| 7. |
- Svensson, Tomas, et al.
(författare)
-
The Politics of Speed : Local and regional actors' views on speed limits, traffic safety and mobility in Sweden
- 2014
-
Ingår i: European Transport Research Review. - : Springer. - 1867-0717 .- 1866-8887. ; 6:1, s. 43-50
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- In most European countries, the often difficult policy process of setting and implementing speed limits on specific roads is delegated to public administration on local and regional levels. The purpose of this paper is to describe and analyze the perspectives and priorities of regional actors, specifically planners and elected officials within public administration, concerning their everyday work in setting speed limits within a Swedish county. The analysis indicates significant conflicts among actors with regard to the priorities, politics and goals that should guide the setting of speed limits on regional and local roads. Some groups of actors support a mobility perspective that gives priority to relatively high speed limits in the interests of accessibility and mobility. This perspective is, however, in sharp contrast to the views of other actors, who share a commitment to improve traffic safety through lower speed limits, thereby adopting what can be called a traffic safety perspective. The paper concludes with a discussion of the politics and power relations among actors and their implications for our understanding of decision-making on the issue of speed limits.
|
|
