| 1. |
- Ahrné, Karin, et al.
(författare)
-
Tillstånd och trender för arter och deras livsmiljöer – rödlistade arter i Sverige 2015
- 2015
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- 2015 års upplaga av den svenska rödlistan är den fjärde i ordningen. Den är baserad på IUCN:s rödlistningskriterier och revideras vart femte år. I rödlistan bedöms risken som enskilda arter av djur, växter och svampar löper att försvinna från Sverige. Bedömningen utförs av ArtDatabankens medarbetare i samverkan med över 100 externa experter, indelade i 14 expertkommittéer för olika organismgrupper. Under arbetet med 2015 års rödlista har tillstånd och trender bedömts för 21 600 arter och 1 318 lägre taxa (apomiktiska arter, underarter och varieteter), sammanlagt ca 22 900 taxa. Av de bedömda arterna klassificerades 2 029 som hotade (kategorierna CR, EN och VU) och 4 273 som rödlistade (inkluderar även kategorierna NT, RE och DD). Förhållandet mellan antalet rödlistade och antalet bedömda arter ar 19,8 %, vilket är ungefär samma värde som 2010 och 2005. I denna rapport jämförs antalet och andelen rödlistade arter mellan olika organismgrupper, biotoper, substrat och påverkansfaktorer. Texten ar indelad i en allmän del och åtta kapitel inriktade på olika landskapstyper. Landskapstyperna utgör en grov indelning av landets miljöer enligt följande kategorier: Skog, Jordbrukslandskap, Urbana miljöer, Fjäll, Våtmarker, Sötvatten, Havsstränder och Havsmiljöer. Skogen och jordbrukslandskapet är de artrikaste landskapstyperna med 1 800 respektive 1 400 arter som har en stark anknytning dit, och ytterligare flera hundra arter som förekommer där mer sporadiskt. De faktorer som påverkar flest rödlistade arter i Sverige är skogsavverkning och igenväxning, som båda utgör ett hot mot vardera ca 30 % av de rödlistade arterna. Avverkning minskar arealen av skog där naturliga strukturer och naturlig dynamik upprätthålls, och den orsakar därmed förlust av livsmiljöer. Igenväxning orsakas av ett antal faktorer, bland annat upphörande hävd (bete och slåtter), gödsling, trädplantering och brist på naturliga störningsregimer som t.ex. regelbundna översvämningar kring vattendrag och sjöar. Andra viktiga påverkansfaktorer är fiske, torrläggning av våtmarker, tillbakagång hos värdarter (främst alm och ask som drabbats av invasiva svampsjukdomar), klimatförändringar och konkurrens från invasiva arter. IUCN:s rödlisteindex beräknas för ett urval av de bedömda organismgrupperna. Rödlisteindex visar att skillnaderna mellan rödlistorna från 2000, 2005, 2010 och 2015 är små. Ett par undantag finns dock. Groddjur och stora däggdjur har fått en något förbättrad situation sedan 2000. Totalt förefaller det ändå som att trycket mot Sveriges artstock har förblivit relativt konstant under de senaste 15 åren.
|
|
| 2. |
- Bianchi, Matteo, et al.
(författare)
-
A Multi-Breed Genome-Wide Association Analysis for Canine Hypothyroidism Identifies a Shared Major Risk Locus on CFA12
- 2015
-
Ingår i: PLOS ONE. - : Public Library of Science (PLoS). - 1932-6203. ; 10:8
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Hypothyroidism is a complex clinical condition found in both humans and dogs, thought to be caused by a combination of genetic and environmental factors. In this study we present a multi-breed analysis of predisposing genetic risk factors for hypothyroidism in dogs using three high-risk breeds-the Gordon Setter, Hovawart and the Rhodesian Ridgeback. Using a genome-wide association approach and meta-analysis, we identified a major hypothyroidism risk locus shared by these breeds on chromosome 12 (p = 2.1x10(-11)). Further characterisation of the candidate region revealed a shared similar to 167 kb risk haplotype (4,915,018-5,081,823 bp), tagged by two SNPs in almost complete linkage disequilibrium. This breed-shared risk haplotype includes three genes (LHFPL5, SRPK1 and SLC26A8) and does not extend to the dog leukocyte antigen (DLA) class II gene cluster located in the vicinity. These three genes have not been identified as candidate genes for hypothyroid disease previously, but have functions that could potentially contribute to the development of the disease. Our results implicate the potential involvement of novel genes and pathways for the development of canine hypothyroidism, raising new possibilities for screening, breeding programmes and treatments in dogs. This study may also contribute to our understanding of the genetic etiology of human hypothyroid disease, which is one of the most common endocrine disorders in humans.
|
|
