| 2. |
- Karlberg, Martin, 1969-, et al.
(författare)
-
Skolk : sund protest eller riskbeteende?
- 2004
-
Rapport (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Synen på olovlig frånvaro från skolan – skolk – varierar. Grovt sett finns det två konkurrerande synsätt. Det ena betraktas skolk som berättigad protest mot en skola som inte förmår ge eleverna arbetsglädje och en sund reaktion på en skola som inte tillgodoser elevernas behov. Det andra synsättet är att skolk är ett uttryck för ungdomens en i hög grad riskfylld livssituation där skolmisslyckande går hand i hand med missbruk och kriminalitet. Den här rapporten belyser dessa två synsätt med hjälp av tidigare forskning och med data från Stockholms drogvaneinventering från 2002. Elever i grundskolans år 9 och gymnasiets år 2 som uppger att de skolkat jämförs med dem som inte gjort det vad gäller social bakgrund, drogvanor, annan kriminalitet samt skolanpassning. Resultaten visar att: · 34 procent av flickorna och 29 procent av pojkarna i grundskolans år nio hade skolkat minst en gång under den senaste tioveckorsperioden. Ungefär en elev per klass (fyra procent) hade skolkat mer än tio gånger. I gymnasieskolan hade 59 procent av flickorna och 57 procent av pojkarna skolkat under samma period. Ungefär var sextonde flicka och var tionde pojke i gymnasieskolans andra år hade skolkat mer än tio gånger. · Skolkarna var jämt fördelade över Stockholms alla stadsdelar. De skolkande eleverna kom oftare från hem med endast en förälder. Grundskoleleverna som skolkat mer än tio gånger hade dessutom oftare invandrarbakgrund och föräldrar med grundskola som högsta utbildning. Den övervägande majoriteten av skolkarna kom dock från helsvenska hem med föräldrar som förvärvsarbetade. · Skolkarna var som grupp betraktat avsevärt mer kriminella än övriga elever. Det gäller alla typer av undersökta brott, mängden brott, andel som debuterat tidigt med brottslighet och andel som åkt fast för polisen. Ungdomar som skolkat var också oftare själva offer för brottslighet. · Skolkarna var i högre utsträckning högkonsumenter av tobak, alkohol, lösningsmedel, narkotika, doping samt sömn-/lugnande medel utan läkarrecept. De var även överrepresenterade bland dem som debuterat tidigt med droger, en faktor som kraftigt ökar risken för framtida drogproblem. · De som skolkat trivdes något sämre i skolan, upplevde sig ha mindre kontroll över sin situation i skolan, hade mindre uthållighet, var oftare arga och irriterade, fuskade oftare i skolan samt mobbade oftare andra och blev själva oftare mobbade (notera att uppgifterna om mobbning gäller endast pojkar). Bland eleverna som skolkat var det även betydligt vanligare att sakna betyg i minst ett av kärnämnena svenska, engelska och matematik. · Skolkarna bestämde oftare själva när de skulle komma hem på kvällarna, färre av dem anförtrodde sig till föräldrarna vid problem och de umgicks mindre ofta med föräldrarna. Skolkarnas föräldrar kände mindre ofta till var barnen var på helgerna och vilka de umgicks med. De serverade också oftare sina ungdomar alkohol i hemmet. De ungdomar som skolkade umgicks oftare med kamrater som använder tobak, alkohol och narkotika respektive som hade åkt fast för polisen på grund av brottslighet. Flera av dem hade även debuterat sexuellt och det var vanligare bland dem att ha haft samlag utan preventivmedel. · Samtliga ovan uppräknade riskbeteenden ökade i förekomst ju mer ungdomarna hade skolkat. Det finns dock en liten grupp elever som skolkar regelbundet men som inte begått brott, använt droger etcetera. Sammantaget visar resultaten att de skolkande eleverna var kriminella i högre utsträckning än de som inte skolkat, flera av dem använde droger, de begick oftare allvarliga regelbrott i skolan och hade oftare ofullständiga betyg i kärnämnena, deras föräldrar hade sämre insyn i deras liv, de umgicks oftare med asociala kamrater och de hade oftare debuterat sexuellt samt haft oskyddad sex. Det finns således föga i resultaten som talar för att skolk ska betraktas som en konstruktiv, sund protest eller ett friskhetstecken. Resultaten talar istället för att skolk ska betraktas som en markör för en generell asocial karriär. Rapporten avslutas med en diskussion om skolans ansvar för att förebygga skolk.
|
|
