| 1. |
- Ascher, Henry, 1953, et al.
(författare)
-
Stöd till ensamkommande barn och unga – effekter, erfarenheter och upplevelser
- 2018
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Begreppet ensamkommande barn innefattar enligt svensk lag asylsökande barn under 18 år som vid ankomsten till mottagarlandet är skilda från såväl föräldrar som annan vuxen person som kan anses ha trätt in i föräldrarnas ställe, eller barn som efter ankomsten står utan sådan ställföreträdare. Vår systematiska genomgång av den vetenskapliga litteraturen har inte funnit några kontrollerade studier som har undersökt eller jämfört effekter av olika stödjande insatser för ensamkommande barn och unga. Vår systematiska genomgång av forskning som på olika sätt belyser ensamkommande barns och ungas erfarenheter och upplevelser av vad som främjar och hämmar deras sociala integrering, psykiska och fysiska hälsa och funktionsförmåga, har resulterat i sju övergripande teman (teman på nivå tre*): – Säkerhet och kontroll: En grundläggande förutsättning. Ensamkommande barns och ungas erfarenheter av trauma och förlust, i kombination med osäkerhet om framtiden, innebär en brist på grundläggande trygghet, kontroll och säkerhet. Det präglar starkt tillvaron och påverkar välbefinnandet och förmågan att hantera sin vardag och sina svårigheter samt att kunna se en framtid. – Det nya landet: Både möjligheter och svårigheter. Ensamkommande barn och unga uttrycker en stark motivation att utbilda sig, att anpassa sig till det nya landet och att ta vara på de möjligheter som finns. Samtidigt beskrivs strukturella och sociala hinder samt svårigheter kopplade till att befinna sig i en ny kulturell och samhällelig kontext. Allt detta kan hämma en positiv utveckling av hälsa, integration och funktionsförmåga. – Att hantera svårigheter: En balans mellan olika strategier. Copingstrategier (strategier för att med tankar och beteenden hantera svårigheter) såsom undvikande, flykt och positivt tänkande, kan fungera främjande men ibland också hindrande för hälsa, integration och funktionsförmåga. Religion kan upplevas som betydelsefull för välmående och förmåga att hantera svårigheter. – Vardagsmiljöer: Stödjande relationer, inflytande i boende och tillgång till skola och aktiviteter är viktigt. Ensamkommande barn och unga framhåller stöd, goda relationer och eget inflytande i boendet samt måltider i boendet som viktiga, oberoende av boendeform. Skolan upplevs som viktig för inlärning, välmående och relationer. Betydelsen av stöd och råd från vuxna i skola och i förhållande till skola och utbildning understryks. När det gäller skolan som plats för att utveckla relationer med jämnåriga beskrivs både positiva och negativa erfarenheter. Fritidsaktiviteter beskrivs som viktiga för att må bra, för att bygga sociala relationer och återskapa mening i tillvaron. – Relationer: Stöd och vägledning från vuxna är betydelsefullt, kontakt med jämnåriga viktigt men också svårt. Ensamkommande barn och unga lyfter betydelsen av vägledning, stöd, kontinuitet men också möjligheter till inflytande och självständighet i relation till vuxna. Relationer till jämnåriga upplevs som viktigt men också svårt. Relationer till biologisk familj innebär både saknad och stöd. Beroende på kvaliteten i de olika relationerna kan de fungera hämmande eller främjande för välbefinnande och utveckling. – Socialtjänst och hälso- och sjukvård: Varierande uppfattningar om och erfarenheter av stöd och behov. Ensamkommande barn och unga upplever socialtjänsten som viktig för grundläggande stöd, men också att stödet inte är tillräckligt. De uttrycker varierande uppfattningar om och erfarenheter av psykologiskt stöd från hälso- och sjukvården. – Identitet och tillhörighet: Att få ihop det förflutna, nuet och framtiden. Ensamkommande barn och unga strävar efter att både bevara modersmål och kultur och att anpassa sig till det nya landet samt att bevara relationer till personer i ursprungslandet och att stödja dem. De kan kämpa med att få ihop sin tillhörighet. Religion kan vara ett sätt att skapa en kontinuitet i tillvaron. * Teman på nivå tre är formulerade så att de centrala budskapen ska framgå. De har använts för att ordna och presentera resultatet på ett enkelt och läsvänligt sätt. Temana har kondenserats utifrån samtliga andra nivåns teman, oavsett evidensstyrka.
|
|
| 2. |
|
|
| 3. |
- Berge, Jonas, et al.
(författare)
-
Parental Awareness of Substance Use Among Adolescents in a Junior High School Sample
- 2015
-
Ingår i: Journal of Drug Issues. - : SAGE Publications. - 0022-0426 .- 1945-1369. ; 45:3, s. 263-278
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- There is a lack of studies assessing parental awareness of adolescent alcohol, cigarette, and drug use in the general adolescent population. A total of 1,426 adolescents aged 14 to 16, and their parents, answered questions about adolescent substance use annually during junior high school. Sensitivity for parental report of adolescent substance use was low: 5.6% to 26% for drunkenness, 14.3% to 20.6% for cigarettes, and 4.9% to 12% for illicit drugs. Higher age and higher frequency of use were positively associated with parental awareness of drunkenness and cigarette use. Female sex was associated with higher parental awareness of drunkenness. Higher school performance was negatively associated with parental awareness of drunkenness in Grade 9 and with cigarette use in Grades 8 to 9. Parental awareness of adolescent drunkenness, and cigarette and illicit drug use in the general population is low. Factors of importance for parental awareness are identified.
|
|
| 4. |
- Bergström, Martin, et al.
(författare)
-
Behandlingsfamiljer för ungdomar med allvarliga beteendeproblem – Treatment Foster Care Oregon. En systematisk översikt och utvärdering inklusive ekonomiska och etiska aspekter
- 2018
-
Bok (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Varje år placeras ungefär 2 000 ungdomar på institution på grund av allvarliga beteendeproblem. Ungdomarna placeras då antingen på särskilda ungdomshem eller på kommunala eller privata Hem för vård eller boende (HVB). En alternativ placering för dessa ungdomar är i en så kallad behandlingsfamilj. Det är en tidsbegränsad insats där utbildade familjehemsföräldrar tillsammans med ett team bedriver behandling. En version av behandlingsfamilj är Treatment Foster Care Oregon (TFCO). TFCO finns i begränsad omfattning i Sverige sedan början av 2000-talet. Slutsatser När ungdomar med allvarliga beteendeproblem placeras i TFCO, leder detta troligtvis till mindre fortsatt kriminalitet och färre placeringar på låst avdelning än när ungdomarna placeras på institution. Det är också möjligt att TFCO leder till färre kriminella kamrater, mindre användning av narkotika och bättre psykisk hälsa, än vid placering på institution. TFCO kostar i genomsnitt mindre än placering på särskilda ungdomshem och något mer än på HVB, om man räknar med att vårdtiderna är desamma. Väger man in antaganden om långsiktiga effekter är TFCO kostnadsbesparande för samhället jämfört med placering på särskilda ungdomshem eller HVB. Idag får cirka 30–40 ungdomar i Sverige årligen tillgång till TFCO. Om fler ska få tillgång måste fler behandlingsteam inrättas, vilket kortsiktigt medför kostnader för utbildning och certifiering. behandlingsfamiljer för ungdomar med allvarliga beteendeproblem – treatment foster care oregon Alternativet till behandlingsfamiljer är institutionsvård som ofta kompletteras med olika behandlingsmetoder. Kunskapen om metodernas nytta och risker är bristfällig eftersom det saknas studier. Ur ett etiskt perspektiv är det angeläget att få tillförlitlig kunskap om för- och nackdelar med de övriga kompletterande behandlingar som används.
|
|
| 5. |
|
|
| 6. |
- Bergström, Martin, et al.
(författare)
-
Treatment Foster Care Oregon for seriously delinquent adolescents: A systematic review and assessment including economic and ethical aspects
- 2018
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Approximately 2,000 adolescents are annually placed in residential care in Sweden due to their behavior problems. Those adolescents also have substantially increased risks of mental and physiological problems at time of care entry, while in care and in adulthood. An alternative to residential care is Treatment Foster Care Oregon, TFCO (previously called Multidimensional Treatment Foster Care). TFCO has been available in Sweden since the beginning of the 2000s. This report reviews and synthesizes the evidence regarding TFCO for seriously delinquent adolescents.
|
|
| 7. |
- Ferrer-Wreder, Laura, et al.
(författare)
-
An empirical test of a diffusion framework for school-based prevention : the 21 Swedish junior high school study
- 2015
-
Ingår i: Journal of community psychology (Print). - : Wiley. - 0090-4392 .- 1520-6629. ; 43:7, s. 811-831
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- This is a three year, quasi-experimental trial of an intervention diffusion framework. There were 11 intervention and 10 control junior high schools located in either a large Swedish city or the Swedish countryside. Multilevel structural equation modeling was used to evaluate a two-level model (1337 students nested in 85 classrooms), outcomes: internalizing and externalizing problems, substance use, socio-emotional competence, and perception of a positive school environment. Results showed that framework-related benefits were predominately shown either for one gender or one gender living in a particular setting. Changes were also primarily of a buffering character, in which a subgroup of comparison participants showed a poorer pattern of change relative to intervention participants. Study results provide evidence for discourse about what is an optimal level of choice for intervention stakeholders to have when implementing interventions and provides an empirical test of a diffusion framework in routine practice, outside of the United States.
|
|
| 8. |
- Galanti, Maria Rosaria, et al.
(författare)
-
School environment and mental health in early adolescence - a longitudinal study in Sweden (KUPOL)
- 2016
-
Ingår i: BMC Psychiatry. - : Springer Science and Business Media LLC. - 1471-244X. ; 16
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Background: Longitudinal studies indicate strong associations between school proficiency and indicators of mental health throughout adulthood, but the mechanisms of such associations are not fully elucidated. The Kupol study is a prospective cohort study in Sweden set up in order to: (i) describe the association of school pedagogic and social environment and its specific dimensions with the risk of mental ill-health and psychiatric disorders in adolescence; (ii) evaluate the direct effects of school pedagogic and social environment on mental health and the effects mediated by the individual's academic achievements; and (iii) assess if school pedagogic and social environment are associated with mental ill-health through epigenetic mechanisms, in particular those involving genes regulating the response to stress.Methods: The Kupol cohort at baseline consists of 3959 children attending the 7th grade of compulsory school (13-14 years old) in 8 regions of central Sweden in the school years 2013-2014 or 2014-2015. Three follow-up surveys in subsequent years are planned. Teachers' and students' perceptions of the culture, climate and ethos of their schools, and students' mental ill-health are assessed at the whole school level by annual questionnaire surveys. In order to conduct epigenetic analyses saliva specimens are collected from a nested sample of students at inception and two years later. Further, class-, family-and child-level information is collected at baseline and during each year of follow-up. Self-reported information is being complemented with register data via record-linkages to national and regional health and administrative registers.Discussion: The topic being investigated is new, and the sample constitutes the largest adolescent cohort in Sweden involved in an ad hoc study. Epigenetic analyses centered on environmental cues to stress response are a thoroughly new approach. Finally a notable feature is the multi-informant and multi-method data collection, with surveys at the school, class, family, and student level. Collaboration and data access: interested investigators should contact the coordinating centre. Additional information is available on the study's website, http://kupolstudien.se/.
|
|
| 9. |
|
|
| 10. |
- Olsson, Tina M., et al.
(författare)
-
Research that guides practice : Outcome research in Swedish PhD theses across seven disciplines 1997-2012
- 2016
-
Ingår i: Prevention Science. - : Springer. - 1389-4986 .- 1573-6695. ; 17:4, s. 525-532
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- The core of evidence-based practice (EBP) as advocated for within the practice arms of the health and social sciences is to promote the routine incorporation of the best available research evidence into practice efforts. This requires discipline-specific education that is not only grounded in professional practice but also prepares would-be scientists in the application of the sophisticated techniques that characterize today’s high research standards. Doctoral-level education is an important primer for future scientific endeavors across disciplines. This study examined 2334 theses published across Sweden in public health, criminology, nursing, psychiatry, psychology, social work, and sociology during the period 1997-2012. Of the theses reviewed, 13%aimed to investigate the effects of interventions. The highest percentage of effectiveness studies was found in nursing, public health, and psychology. The percentage of outcome research increased during the period. Controlled studies (with comparison group and pre-and post-test) occurred primarily within public health, nursing, psychiatry, and psychology. Of the 296 theses that included an intervention effectiveness study, 131 (44 %), or 5.6 % of all theses reviewed, met all four assessment criteria for quality. PhD education across seven disciplines in Sweden may be producing a professional core of scientists that is ill prepared to produce the type of research that is necessary to inform practice of the effects of its interventions as exposure to the rigors of quality effectiveness research is all but non-existent. This has implications for the advancement of an evidence-based practice and intervention science more broadly.
|
|
