| 1. |
- Ekman, Jenny, et al.
(författare)
-
Comparison of sampling methods for 1,6-hexamethylene diisocyanate, (HDI) in a commercial spray box
- 2002
-
Ingår i: The Analyst. - : Royal Society of Chemistry. - 0003-2654 .- 1364-5528. ; 127:1, s. 169-173
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- In this study three different types of samplers for the determination of 1,6-hexamethylene diisocyanate in air were compared. The experimental set up was a simulation of real life conditions with spray painting operations performed inside a commercial, full sized, spray box. The sampling methods were 1-(2-methoxyphenyl)-piperazine impregnated on glass fibre filter, and the same reagent in impinger, and also dibutylamine in impinger. All analyses were performed by LC-MS-MS. The determined concentrations varied between 20 and 90 microg m(-3) with relative standard deviations from 7 to 17% for each method. No significant difference was found between the three methods using ANOVA with a significance level of alpha = 0.05.
|
|
| 2. |
- Modig, Lars, et al.
(författare)
-
Cancerframkallande ämnen i tätortsluft : Exponering och halter i Umeå 2001
- 2002
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Exponeringen för ett antal cancerframkallande ämnen undersöktes i ett slumpmässigt urval av allmänbefolkningen i Umeå, 2001. Den huvudsakliga studien genomfördes från slutet av september till mitten av oktober som personburna 7-dygns mätningar på totalt 60 personer, medan några av mätningarna genomfördes i januari 2002. Parallellt med de personburna mätningarna genomfördes även mätningar vid två stationära platser i Umeå, bibliotekstaket och E4:an. Mätningarna omfattade bensen, 1,3-butadien, formaldehyd, acetaldehyd, PAH (polyaromatiska kolväten) samt kvävedioxid (NO2). Mätningarna genomfördes med passiva provtagare med undantag för PAH där provtagningen genomfördes med hjälp av en pump. Resultatet från de personburna provtagningarna av bensen gav medianvärdet 1,5 μg/m3, vilket kan jämföras med resultatet från fjolårets studie i Göteborg (1μg/m3) och den av Institutet för miljömedicin (IMM) föreslagna lågrisknivån 1,3μg/m3. Exponeringen för bensen var signifikant associerad till tiden som deltagarna vistats inomhus, utomhus på arbetsplatsen, i rum med rökning samt om de var rökare. Det var marginell skillnad mellan medianhalten uppmätt vid E4:an och den personburna halten (1,6 μg/m3 och 1,5 μg/m3) medan halten på bibliotekstaket låg lägre (1,0 μg/m3). Medianvärdet för butadien var 0,4 μg/m3, vilket är samma som halten uppmätt vid E4:an men högre jämfört med halten på bibliotekstaket (0,12 μg/m3). Det var signifikant skillnad mellan rökare och icke-rökare (p=0,007), och tid som tillbringats i rum med rökning var signifikant förknippat med ökad exponering för butadien. Mätningar genomfördes för både formaldehyd och acetaldehyd, dock redovisas enbart resultaten för formaldehyd på grund av problem med provtagningen av acetaldehyd. Bland mätningarna som genomfördes personburet var medianhalten formaldehyd 15 μg/m3 vilket kan jämföras med resultaten från samma studie i Göteborg förra året (19 μg/m3). Resultatet ligger inom det intervall som angivit som lågrisknivå (IMM, 12-60 μg/m3). Halterna som uppmättes vid E4:an och Biblioteket var nästintill lika (3,5 μg/m3 och 3,0 μg/m3), dock var de betydligt lägre jämfört med den halt som uppmättes personburet. Bostadstyp (villa alt lägenhet), framstod som den enda variabeln som var signifikant associerad till den personburna halten formaldehyd. PAH-mätningarna genomfördes stationärt hemma hos 10 deltagare ur befolkningsurvalet, samt personburet och stationärt på 10 personer i anknytning till forskargruppen. Mediankoncentrationen av bens(a)pyren, mätt personburet, var 0,08 ng/m3 vilket är i nivå med resultaten från Göteborg. Halterna hemma hos personerna från befolkningsurvalet samt de med anknytning till kliniken var 0,17 respektive 0,07 ng/m3. De stationära utomhusmätningarna visade att halten vid E4:an var betydligt högre jämfört med halten på Bibliotekstaket (0,3 respektive 0,1 ng/m3). Kvävedioxid (NO2) mättes som ett lokalt tillägg i syfte att undersöka samband mellan NO2, som trafikindikator, och övriga ämnen. Median halten för mätningarna som gjordes personburet var 8 μg/m3 medan resultaten från de stationära mätningarna var betydligt högre. NO2 uppvisade ingen signifikant korrelation till övriga ämnen mätta personburet. Vidare sågs inga samband till vistelse i specifika miljöer.
|
|
| 3. |
- Modig, Lars, et al.
(författare)
-
Cancerframkallande ämnentätortsluft - Umeå 2001
- 2002
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Exponeringen för ett antal cancerframkallande ämnen undersöktes i ett slumpmässigturval av allmänbefolkningen i Umeå, 2001. Den huvudsakliga studien genomfördesfrån slutet av september till mitten av oktober som personburna 7-dygns mätningar påtotalt 60 personer, medan några av mätningarna genomfördes i januari 2002. Parallelltmed de personburna mätningarna genomfördes även mätningar vid två stationäraplatser i Umeå, bibliotekstaket och E4:an. Mätningarna omfattade bensen, 1,3-butadien, formaldehyd, acetaldehyd, PAH (polyaromatiska kolväten) samtkvävedioxid (NO2). Mätningarna genomfördes med passiva provtagare med undantagför PAH där provtagningen genomfördes med hjälp av en pump.Resultatet från de personburna provtagningarna av bensen gav medianvärdet1,5 μg/m3, vilket kan jämföras med resultatet från fjolårets studie i Göteborg (1μg/m3)och den av Institutet för miljömedicin (IMM) föreslagna lågrisknivån 1,3μg/m3.Exponeringen för bensen var signifikant associerad till tiden som deltagarna vistatsinomhus, utomhus på arbetsplatsen, i rum med rökning samt om de var rökare. Detvar marginell skillnad mellan medianhalten uppmätt vid E4:an och den personburnahalten (1,6 μg/m3 och 1,5 μg/m3) medan halten på bibliotekstaket låg lägre (1,0μg/m3).Medianvärdet för butadien var 0,4 μg/m3, vilket är samma som halten uppmätt vidE4:an men högre jämfört med halten på bibliotekstaket (0,12 μg/m3). Det varsignifikant skillnad mellan rökare och icke-rökare (p=0,007), och tid som tillbringats irum med rökning var signifikant förknippat med ökad exponering för butadien.Mätningar genomfördes för både formaldehyd och acetaldehyd, dock redovisas enbartresultaten för formaldehyd på grund av problem med provtagningen av acetaldehyd.Bland mätningarna som genomfördes personburet var medianhalten formaldehyd15 μg/m3 vilket kan jämföras med resultaten från samma studie i Göteborg förra året(19 μg/m3). Resultatet ligger inom det intervall som angivit som lågrisknivå (IMM,12-60 μg/m3). Halterna som uppmättes vid E4:an och Biblioteket var nästintill lika(3,5 μg/m3 och 3,0 μg/m3), dock var de betydligt lägre jämfört med den halt somuppmättes personburet. Bostadstyp (villa alt lägenhet), framstod som den endavariabeln som var signifikant associerad till den personburna halten formaldehyd.PAH-mätningarna genomfördes stationärt hemma hos 10 deltagare urbefolkningsurvalet, samt personburet och stationärt på 10 personer i anknytning tillforskargruppen. Mediankoncentrationen av bens(a)pyren, mätt personburet, var 0,08ng/m3 vilket är i nivå med resultaten från Göteborg. Halterna hemma hos personernafrån befolkningsurvalet samt de med anknytning till kliniken var 0,17 respektive 0,07ng/m3. De stationära utomhusmätningarna visade att halten vid E4:an var betydligthögre jämfört med halten på Bibliotekstaket (0,3 respektive 0,1 ng/m3).Kvävedioxid (NO2) mättes som ett lokalt tillägg i syfte att undersöka samband mellanNO2, som trafikindikator, och övriga ämnen. Median halten för mätningarna somgjordes personburet var 8 μg/m3 medan resultaten från de stationära mätningarna varbetydligt högre. NO2 uppvisade ingen signifikant korrelation till övriga ämnen mättapersonburet. Vidare sågs inga samband till vistelse i specifika miljöer.
|
|
| 4. |
- Sunesson, Anna-Lena, et al.
(författare)
-
Passive sampling in combination with thermal desorption and gas chromatography as a tool for self-assessment of chemical exposure
- 2002
-
Ingår i: Journal of Environmental Monitoring. - : Royal Society of Chemistry. - 1464-0325 .- 1464-0333. ; 4:5, s. 706-710
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Diffusive samplers for monitoring of air quality are user-friendly devices that can normally be operated by the user himself. Hence these samplers are suitable for self-assessment. Practical and work organisational aspects of self-assessment of chemical exposure were studied in different occupational settings. It was found that the diffusive sampler used in these studies, the Perkin-Elmer tube in combination with thermal desorption, worked well for the purpose and could be correctly handled by the individuals using it. The results from self-assessments agreed well with expert measurements carried out by an occupational hygienist. However, in order to obtain a sustainable system of self-assessment strong organizational support is needed.
|
|
