| 1. |
- Dirndorfer Anderson, Theresa, et al.
(författare)
-
In form & informing: Materiality and Information Seeking
- 2008
-
Ingår i: Proceedings of the American Society for Information Science and Technology. - : Wiley. - 1550-8390 .- 0044-7870. ; 45:1, s. 1-6
-
Konferensbidrag (refereegranskat)
|
|
| 2. |
- Ekeblad, Sara, et al.
(författare)
-
Temozolomide as monotherapy is effective in treatment of advanced malignant neuroendocrine tumors
- 2007
-
Ingår i: Clinical Cancer Research. - 1078-0432 .- 1557-3265. ; 13:10, s. 2986-2991
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Purpose: A retrospective analysis of the toxicity and efficacy of temozolomide in advanced neuroendocrine tumors. Experimental Design: Thirty-six patients with advanced stages of neuroendocrine tumor (1 gastric, 7 thymic and 13 bronchial carcinoids, 12 pancreatic endocrine tumors, 1 paraganglioma, 1 neuroendocrine foregut, and 1 neuroendocrine cecal cancer) were treated with temozolomide (200 mg/m2) for 5 days every 4 weeks. Patients had previously received a mean of 2.4 antitumoral medical regimens. Tumor response was evaluated radiologically according to the Response Evaluation Criteria in Solid Tumors every 3 months on an intent-to-treat basis. The circulating tumor marker plasma chromogranin A was also assessed. The expression of 06-methylguanine DNA methyltransferase, an enzyme implicated in chemotherapy resistance, was studied by immunohistochemistry (n = 23) and compared with response to temozolomide. Results: Median overall time to progression was 7 months (95% confidence interval, 3-10). Radiologic response was seen in 14% of patients and stable disease in 53%. Side effects were mainly hematologic; 14% experienced grade 3 or 4 thrombocytopenia (National Cancer Institute toxicity criteria). Ten patients had tumors with 06-methylguanine DNA methyltransferase immunoreactivity in <10% of nuclei, whereas four patients showed radiologic responses. Conclusions: Temozolomide as monotherapy had acceptable toxicity and antitumoral effects in a small series of patients with advanced malignant neuroendocrine tumors and four of these showed radiologic responses.
|
|
| 3. |
- Sundin, Sara
(författare)
-
Naturvårdsbränningar utförda av länsstyrelsen i Gävleborg 2006
- 2007
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Naturvårdsbränning är en skötselåtgärd som syftar till att återskapa den ursprungliga dynamiken i skogen eftersom brand haft en omfattande ekologisk roll innan brandbekämpningenseffektiviserande. De senaste 100 åren har bränning av skog varit mer eller mindre tillämpat i skogsbruket, då främst för att främja återväxt på hyggen. Sedan början på 1990-talet har branden på allvar fungerat som en åtgärd för att gagna tall- och lövstrukturer samt brandgynnade arter.År 2006 genomförde länsstyrelsen i Gävleborg sina första naturvårdsbränningar, det hann bli tre stycken under sommaren. Två av bränningarna finansierades och genomfördesav Åtgärdsprogram för hotade arter och den tredje av Skötsel, båda funktioner på dåvarande Naturenheten och samtliga tre skedde på reservatsmark i Gävleborgs län. Denna rapport är en sammanställning av separata rapporter för de tre bränningarna skrivna av Andreas Wedman (Hagåsen och Bursjöberget) och Carola Orrmalm (Stora Korpimäki)Praktiskt enkla objekt valdes, med små arealer och säkra avgränsningar. Detta kriterium var viktigt eftersom bränning är en riskverksamhet som aldrig tidigare skett i länsstyrelsensegen regi. Ett annat kriterium som avgjorde var att objekten bedömdes strukturmässigtlämpliga för naturvårdsbränning ur ekologiperspektiv, dvs. objekt med föreligganderisk för igenväxning av gran samt objekt med önskad tallföryngring och tidigare brandpåverkan. Länsstyrelsen har sedan ett par år tillbaka arbetat med en brandstrategi som pekar ut lämpliga trakter, som även togs i beaktande. En exkursion med Anders Granström från SLU låg till slutgiltig grund för valet av två av objekten, Hagåsen och Bursjöberget. Det tredje objektet Stora Korpimäki var sedan tidigare utpekat som passande.Samtliga tre reservats skötselplaner anger bränning som skötselåtgärd och detta utgjorde ett ytterligare skäl till att just dessa objekt valdes.Rapporten som följer behandlar bränningarnas genomförande samt de initiala resultaten. En mer systematisk och grundlig uppföljning av mortalitet, återväxt, skapande av substratsamt en insektsinventering kommer att följa upp denna rapport i ett senare skede.
|
|
| 4. |
- Sundin, Sara
(författare)
-
Spontana eller anlagda bränder : Vilka ger mest naturvårdsnytta? En studie av Gävleborgs län
- 2006
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Skogsbrandens omfattande påverkan på den boreala skogens ekologi har sedan länge varitkänd. Branden är den naturliga störning som haft störst betydelse för dynamiken i skogen. Enbrand medför att naturligt konkurrenssvaga arter får chans att etablera sig och bidrar därmedtill en större diversitet. Brandens omfattning och intensitet avgör hur pass stor störningen blir.Denna studie jämförde anlagda naturvårdsbränder med spontana bränder med avseende påvärdefulla naturvårdsmässiga egenskaper. Parametrar som jämfördes var bland annat antalbranddödade och sotade träd, sothöjd, branddjup, vegetationstyp och ungefärlig areal.Dessutom dokumenterades brandfälten med kamera och kartlades i ArcGIS för att det ska gålätt att återfinna dem i framtiden.Resultatet visade att anlagda bränder i de flesta avseenden har större naturvärden än spontanabränder. De förekom i regel på områden där diversiteten var större och träden äldre och de varstörre till ytan. De spontant uppkomna brandytorna visade sig vara små, ha färre brända trädoch vara svagare brända med ett antal undantag. Sothöjden var ungefär dubbelt så hög vidanlagda som vid spontana bränder. Dock fanns ingen signifikant skillnad mellan anlagda ochspontana bränder med avseende på antalet branddödade träd. Tidsmässigt uppträder anlagdabränder mestadels i början och slutet av brandsäsongen, medan spontana bränder förekommermer utspritt över året och har sin topp under högsommaren.En slutsats är att de anlagda naturvårdsbränderna är avgörande för att skapa värdefullabrandsubstrat. De spontana bränderna är för små och lågintensiva för att kunna bli värdefullaför brandgynnade arter och för att kunna skapa nya successioner. Om de brandgynnadearterna och hela skogens mångfald ska bevaras, måste naturvårdsbränningarna fortskrida ochfungera som en avgörande faktor i skogens framväxt. Människan har nästan elimineratskogselden och måste därför aktivt verka för att få den tillbaka som en ekologisk störning.
|
|
