| 1. |
- Claeson, Anna-Sara, 1974-, et al.
(författare)
-
Development of a LC-MS/MS method for the analysis of volatile primary and secondary amines as NIT (naphthylisothiocyanate) derivatives
- 2004
-
Ingår i: Analytical and Bioanalytical Chemistry. - : Springer. - 1618-2642 .- 1618-2650. ; 378:4, s. 932-939
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- High-performance liquid chromatography with mass spectrometric detection was used for the structure elucidation of eighteen primary and secondary amines and ammonia derivatised with naphthylisothiocyanate (NIT). A fragmentation scheme was established using reference compounds and the scheme was applied to real air samples from a tyre repair shop and from the air above a bacterial culture. The sampling was performed using a solid sorbent, XAD-2, impregnated with NIT, and the derivatives were extracted with acetonitrile and analysed with LC-MS/MS. A three-step process was developed for screening and identifying of volatile amines. The first step, selected reaction monitoring; SRM was applied in order to screen the samples for NIT derivatives. In the second step, a precursor ion scan gave the [M+H]+ ion, and in the third step a product ion scan gave the fragments needed for identification. The detection limits varied between 0.12 and 0.25 ng μL−1 when screening for unknown derivatised amines. It was possible to separate and identify all the amines with the structural information obtained and the method proved to be general, sensitive and well suited for sampling and analysis of complex environmental samples.
|
|
| 2. |
- Claeson, Anna-Sara, 1974-, et al.
(författare)
-
Volatile metabolites from microorganisms grown on humid building materials and synthetic media
- 2002
-
Ingår i: Journal of Environmental Monitoring. - : Royal Society of Chemistry. - 1464-0325 .- 1464-0333. ; 4:5, s. 667-672
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Growth of different microorganisms is often related to dampness in buildings. Both fungi and bacteria produce complicated mixtures of volatile organic compounds that include hydrocarbons, alcohols, ketones, sulfur- and nitrogen-containing compounds etc. Microbially produced substances are one possible explanation of odour problems and negative health effects in buildings affected by microbial growth. A mixture of five fungi, Aspergillus versicolor, Fusarium culmorum, Penicillium chrysogenum, Ulocladium botrytis and Wallemia sebi were grown on three different humid building materials (pinewood, particle board and gypsum board) and on one synthetic medium. Six different sampling methods were used, to be able to collect both non-reactive volatile organic compounds and reactive compounds such as volatile amines, aldehydes and carboxylic acids. Analysis was performed using gas chromatography, high-performance liquid chromatography and ion chromatography, mass spectrometry was used for identification of compounds. The main microbially produced metabolites found on pinewood were ketones (e.g. 2-heptanone) and alcohols (e.g. 2-methyl-1-propanol). Some of these compounds were also found on particle board, gypsum board and the synthetic medium, but there were more differences than similarities between the materials. For example, dimethoxymethane and 1,3,5-trioxepane and some nitrogen containing compounds were found only on particle board. The metabolite production on gypsum board was very low, although some terpenes (e.g. 3-carene) could be identified as fungal metabolites. On all materials, except gypsum board, the emission of aldehydes decreased during microbial growth. No low molecular weight carboxylic acids were identified.
|
|
| 3. |
|
|
| 4. |
- Liljelind, Ingrid E, et al.
(författare)
-
Comparison of self-assessment and expert assessment of occupational exposure to chemicals
- 2001
-
Ingår i: Scandinavian Journal of Work, Environment and Health. - : Tyoterveyslaitos, Finnish Institute of Occupational Health. - 0355-3140 .- 1795-990X. ; 27:5, s. 311-317
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- OBJECTIVES: Occupational assessments of chemical exposure are often inadequate because of difficulties in obtaining sufficient numbers of measurements by trained professionals (experts). The objective of this study was to determine whether workers can provide unbiased data via self-assessments of exposure facilitated by the use of simple passive monitors for personal sampling.METHODS: Untrained workers obtained personal measurements of their exposures to gaseous contaminants (terpenes in sawmills and styrene in reinforced plastics factories) with passive monitors and written instructions. To study the validity of the self-assessments, an occupational hygienist performed exposure measurements on the same occupational groups after the workers had obtained two or more measurements independently. The potential bias of the self-assessments was evaluated by comparing the self-assessments with the expert assessments in mixed-effects statistical models.RESULTS: A total of 153 terpene (97 self and 56 expert) and 216 styrene (159 self and 57 expert) measurements were obtained from four sawmills and six reinforced plastics factories, respectively. No significant differences in the geometric mean exposures were observed between the self-assessments and the expert assessments in 3 of 4 sawmills and 5 of 6 reinforced plastics factories (P > 0.10). The potential bias of the self-assessments of exposure ranged from less than 0.1% to 102% and was less than 17% in 9 of the 10 groups investigated.CONCLUSIONS: The results indicate that untrained, unsupervised workers are able to collect consistently unbiased exposure data by employing currently available passive monitors.
|
|
| 5. |
|
|
| 6. |
- Modig, Lars, et al.
(författare)
-
Cancerframkallande ämnen i tätortsluft : Exponering och halter i Umeå 2001
- 2002
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Exponeringen för ett antal cancerframkallande ämnen undersöktes i ett slumpmässigt urval av allmänbefolkningen i Umeå, 2001. Den huvudsakliga studien genomfördes från slutet av september till mitten av oktober som personburna 7-dygns mätningar på totalt 60 personer, medan några av mätningarna genomfördes i januari 2002. Parallellt med de personburna mätningarna genomfördes även mätningar vid två stationära platser i Umeå, bibliotekstaket och E4:an. Mätningarna omfattade bensen, 1,3-butadien, formaldehyd, acetaldehyd, PAH (polyaromatiska kolväten) samt kvävedioxid (NO2). Mätningarna genomfördes med passiva provtagare med undantag för PAH där provtagningen genomfördes med hjälp av en pump. Resultatet från de personburna provtagningarna av bensen gav medianvärdet 1,5 μg/m3, vilket kan jämföras med resultatet från fjolårets studie i Göteborg (1μg/m3) och den av Institutet för miljömedicin (IMM) föreslagna lågrisknivån 1,3μg/m3. Exponeringen för bensen var signifikant associerad till tiden som deltagarna vistats inomhus, utomhus på arbetsplatsen, i rum med rökning samt om de var rökare. Det var marginell skillnad mellan medianhalten uppmätt vid E4:an och den personburna halten (1,6 μg/m3 och 1,5 μg/m3) medan halten på bibliotekstaket låg lägre (1,0 μg/m3). Medianvärdet för butadien var 0,4 μg/m3, vilket är samma som halten uppmätt vid E4:an men högre jämfört med halten på bibliotekstaket (0,12 μg/m3). Det var signifikant skillnad mellan rökare och icke-rökare (p=0,007), och tid som tillbringats i rum med rökning var signifikant förknippat med ökad exponering för butadien. Mätningar genomfördes för både formaldehyd och acetaldehyd, dock redovisas enbart resultaten för formaldehyd på grund av problem med provtagningen av acetaldehyd. Bland mätningarna som genomfördes personburet var medianhalten formaldehyd 15 μg/m3 vilket kan jämföras med resultaten från samma studie i Göteborg förra året (19 μg/m3). Resultatet ligger inom det intervall som angivit som lågrisknivå (IMM, 12-60 μg/m3). Halterna som uppmättes vid E4:an och Biblioteket var nästintill lika (3,5 μg/m3 och 3,0 μg/m3), dock var de betydligt lägre jämfört med den halt som uppmättes personburet. Bostadstyp (villa alt lägenhet), framstod som den enda variabeln som var signifikant associerad till den personburna halten formaldehyd. PAH-mätningarna genomfördes stationärt hemma hos 10 deltagare ur befolkningsurvalet, samt personburet och stationärt på 10 personer i anknytning till forskargruppen. Mediankoncentrationen av bens(a)pyren, mätt personburet, var 0,08 ng/m3 vilket är i nivå med resultaten från Göteborg. Halterna hemma hos personerna från befolkningsurvalet samt de med anknytning till kliniken var 0,17 respektive 0,07 ng/m3. De stationära utomhusmätningarna visade att halten vid E4:an var betydligt högre jämfört med halten på Bibliotekstaket (0,3 respektive 0,1 ng/m3). Kvävedioxid (NO2) mättes som ett lokalt tillägg i syfte att undersöka samband mellan NO2, som trafikindikator, och övriga ämnen. Median halten för mätningarna som gjordes personburet var 8 μg/m3 medan resultaten från de stationära mätningarna var betydligt högre. NO2 uppvisade ingen signifikant korrelation till övriga ämnen mätta personburet. Vidare sågs inga samband till vistelse i specifika miljöer.
|
|
| 7. |
- Modig, Lars, et al.
(författare)
-
Cancerframkallande ämnentätortsluft - Umeå 2001
- 2002
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Exponeringen för ett antal cancerframkallande ämnen undersöktes i ett slumpmässigturval av allmänbefolkningen i Umeå, 2001. Den huvudsakliga studien genomfördesfrån slutet av september till mitten av oktober som personburna 7-dygns mätningar påtotalt 60 personer, medan några av mätningarna genomfördes i januari 2002. Parallelltmed de personburna mätningarna genomfördes även mätningar vid två stationäraplatser i Umeå, bibliotekstaket och E4:an. Mätningarna omfattade bensen, 1,3-butadien, formaldehyd, acetaldehyd, PAH (polyaromatiska kolväten) samtkvävedioxid (NO2). Mätningarna genomfördes med passiva provtagare med undantagför PAH där provtagningen genomfördes med hjälp av en pump.Resultatet från de personburna provtagningarna av bensen gav medianvärdet1,5 μg/m3, vilket kan jämföras med resultatet från fjolårets studie i Göteborg (1μg/m3)och den av Institutet för miljömedicin (IMM) föreslagna lågrisknivån 1,3μg/m3.Exponeringen för bensen var signifikant associerad till tiden som deltagarna vistatsinomhus, utomhus på arbetsplatsen, i rum med rökning samt om de var rökare. Detvar marginell skillnad mellan medianhalten uppmätt vid E4:an och den personburnahalten (1,6 μg/m3 och 1,5 μg/m3) medan halten på bibliotekstaket låg lägre (1,0μg/m3).Medianvärdet för butadien var 0,4 μg/m3, vilket är samma som halten uppmätt vidE4:an men högre jämfört med halten på bibliotekstaket (0,12 μg/m3). Det varsignifikant skillnad mellan rökare och icke-rökare (p=0,007), och tid som tillbringats irum med rökning var signifikant förknippat med ökad exponering för butadien.Mätningar genomfördes för både formaldehyd och acetaldehyd, dock redovisas enbartresultaten för formaldehyd på grund av problem med provtagningen av acetaldehyd.Bland mätningarna som genomfördes personburet var medianhalten formaldehyd15 μg/m3 vilket kan jämföras med resultaten från samma studie i Göteborg förra året(19 μg/m3). Resultatet ligger inom det intervall som angivit som lågrisknivå (IMM,12-60 μg/m3). Halterna som uppmättes vid E4:an och Biblioteket var nästintill lika(3,5 μg/m3 och 3,0 μg/m3), dock var de betydligt lägre jämfört med den halt somuppmättes personburet. Bostadstyp (villa alt lägenhet), framstod som den endavariabeln som var signifikant associerad till den personburna halten formaldehyd.PAH-mätningarna genomfördes stationärt hemma hos 10 deltagare urbefolkningsurvalet, samt personburet och stationärt på 10 personer i anknytning tillforskargruppen. Mediankoncentrationen av bens(a)pyren, mätt personburet, var 0,08ng/m3 vilket är i nivå med resultaten från Göteborg. Halterna hemma hos personernafrån befolkningsurvalet samt de med anknytning till kliniken var 0,17 respektive 0,07ng/m3. De stationära utomhusmätningarna visade att halten vid E4:an var betydligthögre jämfört med halten på Bibliotekstaket (0,3 respektive 0,1 ng/m3).Kvävedioxid (NO2) mättes som ett lokalt tillägg i syfte att undersöka samband mellanNO2, som trafikindikator, och övriga ämnen. Median halten för mätningarna somgjordes personburet var 8 μg/m3 medan resultaten från de stationära mätningarna varbetydligt högre. NO2 uppvisade ingen signifikant korrelation till övriga ämnen mättapersonburet. Vidare sågs inga samband till vistelse i specifika miljöer.
|
|
| 8. |
- Sandström, K. J. Mattias, et al.
(författare)
-
Amperometric biosensor for formic acid in air
- 2000
-
Ingår i: Sensors and actuators. B, Chemical. - : Elsevier. - 0925-4005 .- 1873-3077. ; 70:1–3, s. 182-187
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- The possibility of developing a simple, inexpensive and specific personal passive “real-time” air sampler incorporating a biosensor for formic acid was investigated. The sensor is based on the enzymatic reaction between formic acid and formate dehydrogenase (FDH) with nicotinamide adenine dinucleotide (NAD+) as a co-factor and Meldola's blue as mediator. An effective way to immobilise the enzyme, co-factor and Meldola's blue on screen-printed, disposable, electrodes was found to be in a mixture of glycerol and phosphate buffer covered with a gas-permeable membrane. Steady-state current was reached after 4–15 min and the limit of detection was calculated to be below 1 mg/m3. However, the response decreased by 50% after storage at −15°C for 1 day.
|
|
| 9. |
- Sunesson, Anna-Lena, et al.
(författare)
-
Passive sampling in combination with thermal desorption and gas chromatography as a tool for self-assessment of chemical exposure
- 2002
-
Ingår i: Journal of Environmental Monitoring. - : Royal Society of Chemistry. - 1464-0325 .- 1464-0333. ; 4:5, s. 706-710
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Diffusive samplers for monitoring of air quality are user-friendly devices that can normally be operated by the user himself. Hence these samplers are suitable for self-assessment. Practical and work organisational aspects of self-assessment of chemical exposure were studied in different occupational settings. It was found that the diffusive sampler used in these studies, the Perkin-Elmer tube in combination with thermal desorption, worked well for the purpose and could be correctly handled by the individuals using it. The results from self-assessments agreed well with expert measurements carried out by an occupational hygienist. However, in order to obtain a sustainable system of self-assessment strong organizational support is needed.
|
|
