| 1. |
- Niska, Anna, 1971-, et al.
(författare)
-
Cykling bland barn och unga : en kunskapssammanställning
- 2017
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Cyklandet bland barn och unga har minskat, vilket får negativa effekter på hälsa och barns självständiga mobilitet. VTI har i detta regeringsuppdrag sammanställt kunskap om tänkbara orsaker till detta, baserat på litteraturstudier och kontakter med relevanta aktörer samt analyser av resvanedata och olycksstatisk. Statistiken visar att det är andelen personer som cyklar som minskat medan den cyklade sträckan inte förändrats. Framförallt har barns och ungas fritidscyklande minskat, vilket kan förklaras av ökade avstånd till fritidsaktiviteter, föräldrars heltidsarbete och att barns vardag idag är mer institutionaliserat. Även cyklandet till skolan har minskat, bland annat då det fria skolvalet lett till ökade avstånd. Andra orsaker är fler bilar i hushållen, förändringar i hur barn leker och kommunicerar, bristande faktisk och upplevd säkerhet och trygghet i kombination med föräldrars förställningar om barns trafikförmåga. Cykelresorna har delvis ersatts av bilresor men framförallt av ett ökat gående och resande med kollektivtrafik. Cyklingen har minskar mest bland de äldre barnen. Då de främst ersatt sitt resande med kollektivtrafik, kan en förklaring vara att fler erbjuds gratis busskort. Det finns ett stort engagemang och kompetens kring barns och ungas cykling bland olika aktörer, men behovet är stort av ökad samordning och att de initiativ och åtgärder som vidtas utvärderas systematiskt.
|
|
| 2. |
- Gunnarsson, Åsa, 1958-, et al.
(författare)
-
Genusrättsvetenskap
- 2018
-
Bok (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Den globala samhällsomvälvande #metoo-rörelsen som pågår i vår tid visar att genusrättsvetenskapens frågor om rätt och kön är centrala. I denna boks upplaga fördjupas ämnet genusrättsvetenskap: ett särskilt forskningsperspektiv på juridiken och ett kunskapsområde inom rättsvetenskapen. I forskningsfältet analyseras rätten och rättsvetenskapen med hjälp av genusrättsvetenskapliga teorier, metoder och begrepp, där kön och genus är de centrala begreppen.
|
|
| 3. |
- Linder, Astrid, 1959-, et al.
(författare)
-
Occupant safety assessment in European regulatory tests : review of occupant models, gaps and suggestion for bridging any gaps
- 2018
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- There are two parts to the aim of this study. The first part was to review how adult men and women are represented in regulatory tests conducted to assess adult occupant safety in vehicles. Based on the results of the review an outline for how to better represent the adult population in regulatory tests was suggested. The second part of the aim, described as emancipatory knowledge of interest, included highlighting the values declared in the Treaty on European Union and the Treaty on the Functioning of the European Union (hereinafter referred as "the Treaties"). This means that the purpose of the knowledge is to recognize the legal values of equality between women and men, as well as non-discrimination on which the Union is founded, article 2 of the Treaty on European Union. as expressed in the above-mentioned Treaties. In addition to that to contribute to women's and men's liberation and to the development of society.
|
|
| 4. |
- Linder, Astrid, 1959-, et al.
(författare)
-
Review of average sized male and female occupant models in European regulatory safety assessment tests and European laws : Gaps and bridging suggestions
- 2019
-
Ingår i: Accident Analysis and Prevention. - : Elsevier Ltd. - 0001-4575 .- 1879-2057. ; 127, s. 156-162
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- There are two parts to the aim of this study. The first part comprised reviewing how men and women are represented in regulatory tests conducted to assess adult occupant safety in vehicles in Europe. This part also contains an overview of some differences between females and males that may influence dynamic responses in a crash. Based on the results of the review an outline for how to better represent the adult population in regulatory tests has been suggested. The second part was to reflect on these issues from a specific critical legal perspective, that is from a Gender Legal Studies point of view, focusing on the European legal framework that governs the tests of adult occupant safety in vehicles in Europe. Since the beginning of the 1970s legal scholars have shown in several areas of law that there is a gap between superior legislation and practice, but also between gender equality as a superior legal principle and subordinate legal rules that govern safety requirements. The same pattern can be discerned in the area of Transportation Law.The results of the review of the ECE regulations shows that the average sized male represents the adult population and that the average sized female has been excluded from regulations assessing the protection of adult vehicle occupants. The fundamental values, on which the Union is founded, including the overarching goals of the Union, seem to be rendered invisible in the laws and critically impact the safety of women in everyday life. According to the gender system theory, the interests and priorities of men are continuing to shape the law. Consequently, the law neglecting the safety of women on roads has implications on the development of society. The lack of legal provisions that demand female crash test dummies representing the female part of the population, means that there is no incentive for car manufacturers, authorities or other stakeholders to develop test methods and female crash test dummies in ways that promote political objectives expressed in legal form, i.e., the legal values expressed in general provisions and principles stated in the Treaty on European Union and the Treaty on the Functioning of the European Union, such as gender equality between women and men as well as non-discrimination This study highlights the undeniable gap between the legal framework and legal requirements with regard to occupant safety for the whole adult population. It would be attainable to bridge this particular gender gap by providing equal representation for the female part of the population with regard to vehicle safety, as that males benefit from.
|
|
| 5. |
- Svedberg, Wanna, 1972-
(författare)
-
Born to Drive : Rättslig belysning för automatiserad logistik ”från lager till uppställningsplats för vidare sjö-, väg- eller järnvägstransport” (AP6)
- 2017
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Denna studie belyser översiktligt rättsliga hinder och möjligheter att realisera rangering av självkörande fordon ”från lager till uppställningsplats för vidare sjö-, väg- eller järnvägstransport” på kort och lång sikt. Undersökningen utgår metodologiskt från en abstrakt tankeram: de lege lata och de lege ferenda, där den juridiska innebörden förenklat kan beskrivas som ”vad lagen är” i förhållande till ”vad lagen borde vara” (eller den lag som man vill se i framtiden). Den rättsliga analysen visar att en oklar rättsfråga är fråga om vilket regelverk som ska tillämpas på företeelsen i allmänhet och på ifrågavarande ”fordon” i synnerhet. Ett annat sätt att uttrycka saken är om aktuella ”fordon” ska betraktas som ett fordon eller som en maskin. Genom att synliggöra ett urval bestämmelser som visar på lagstiftningens tillkortakommanden i förhållande till aktuell teknologi kan det konstateras att det för närvarande saknas ett rättsligt regelverk som stöder en automatiserad logistik. Mot bakgrund av lagstiftningens tillkortakommanden presenteras i studien alternativa och tillfälliga rättsliga ”lösningar” för automatiserad logistik, t.ex. tankeexperimentet om aktuella fordon som ”virtuella AGVer”, tillämpning av förordning (2017:309) om försöksverksamhet med självkörande och enligt förslag på rättslig konstruktion som lämnats i forskarrapporten, En rättslig konstruktion för straffrättsligt ansvar gällande självkörande fordon – Forskarrapport till Utredningen om självkörande fordon på väg (Svedberg 2017). I studien påtalas även vikten av regelförändringar i den internationella rätten som reglerar frågor av karaktären vem som bär risken vid olika delar under transporten, kostnader för frakt, tull m.m. Beroende på transportslag d.v.s. om aktuella fordon är tänkta att transporteras vidare via sjö-, väg- eller järnvägstransport är olika konventioner tillämpliga och ovanstående frågor behöver således beaktas i t.ex. fraktavtal. Det innebär att automatiserad logistik understöds av den internationella rätten som tar hänsyn till utvecklingen av automation inom andra trafikslag, däribland sjöfarten. Autonoma farkoster eller fartyg regleras för närvarande inte i den internationella rätten vilket innebär att en automatiserad logistik av självkörande fordon fordrar en nationell och ett internationellt regelverk som understödjer och inkluderar en bredare rättslig förståelse av ”automatiserad logistik”, där denna inte endast avser att det gods/material liksom övervakning och förflyttning av densamma till en given uppställningsplats är automatiserad, utan att ”automatiserad logistik” förstås i dess full räckvidd.
|
|
| 6. |
- Svedberg, Wanna, 1972-
(författare)
-
En rättslig konstruktion för straffrättsligt ansvar gällande självkörande fordon : forskarrapport till Utredningen om självkörande fordon på väg
- 2017
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Denna studie utgör ett resultat av det utredningsuppdrag som lämnats av Utredningen om självkörande fordon på väg till Statens väg- och transportforskningsinstitut. Utredningsuppdraget har bl.a. bestått i (1) att inventera aktuellt regelverk utifrån dagens regelverk om förarens ansvar sett ur ett straffrättsligt perspektiv ställt i relation till ett framtida regelverk om självkörande fordon, (2) analysera behovet av sanktionsväxling från en straffrättslig påföljd till en administrativ påföljd när det gäller ansvar för överträdelser av självkörande fordon samt (3) att analysera hur en framtida brottslighet kan ta sig uttryck i förhållande till självkörande fordon.Rapportens syfte är att utveckla en rättslig konstruktion för straffrättsligt ansvar gällande nivå 4 och 5 fordon på allmän väg i kollektivtrafik, i privattrafik och i yrkestrafik för en trafiksäker introduktion av dessa inom en inte alltför avlägsen framtid. Den rättsliga konstruktionen för straffrättsligt ansvar gällande dessa fordon kommer föga innovativt att benämnas som WS-ansvarsmodell. Det huvudsakliga skälet till en särskild benämning är att undvika förväxlingar med andra förkortningar, tekniker, system, plattformar etc. Sådana förekommer framförallt i kapitel två.I syftet ingår att i ett vidare perspektiv undersöka om, och i så fall hur en rättslig infrastruktur för ett långsiktigt hållbart och trafiksäkert transportsystem skulle kunna se ut i ett såväl kort som långsiktigt perspektiv. Rättslig infrastruktur definieras här som det eller de regelverk som omgärdar en viss typ av verksamhet och för dess verksamhet grundläggande rättsliga relationer. Förhoppningen är att rapporten kan ligga till grund för skapandet av en ny näring, infrastrukturnäringen. Termen används som en sammanfattande term och omfattar inte endast fysiska objekt, utan även offentligrättsliga och privaträttsliga aktörer på transportområdet samt det digitala nätverket. Min tolkning av utredningsuppdraget utgår från i huvudsak två skäl, vilka sammantaget har format det ovan beskrivna syftet.
|
|
| 7. |
- Svedberg, Wanna, 1972-
(författare)
-
Nya och gamla perspektiv på ansvar? : en rättsvetenskaplig studie om ansvar i en straffrättslig kontext gällande självkörande/uppkopplade fordon
- 2016
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Projektets syfte är att analysera de rättsliga förutsättningarna för ansvar och ansvarsutkrävande gällande självkörande fordon på väg. I syftet ingår att inom utvalda rättsområden synliggöra och problematisera rättsliga konstruktioner kring ansvar samt de begrepp och principer som anses följa därav i förhållande till den kunskap som kommit att utvecklas främst inom ramen för Artificiell intelligens (AI).Projektets övergripande fråga: Hur konstrueras ansvar och ansvarsutkrävande i rätten och hur svarar dessa mot teknik- och systemutvecklingen av självkörande fordon på väg fokuserar på centrala straffrättsliga principer och bestämmelser, och underfrågan: vad eller vilka element konstituerar rättsligt ansvar och ansvarsutkrävande på lag om straff för vissa trafikbrott. Teoretiska perspektiv och utgångspunkter har hämtats främst från rättsteorier som uppmärksammar förhållandet mellan rätt och samhälle, samt från specifika straffrättsteorier. Metodologiskt har traditionella rättsvetenskapliga metoder använts. Här i betydelsen tolkning av lagtext med hjälp av huvudsakligen förarbeten, doktrin och i viss mån rättspraxis.Nuvarande nationella regelverk utgår från en fysisk person, ett rättssubjekt, som kan ställas till svars för sina handlingar. Ett problem är att tekniken i sig avser att helt eller delvis ersätta föraren. Tekniken utmanar och förändrar på olika sätt de grundläggande förutsättningarna kring frågan om ansvar som baseras på föreställningar om individen i rätten, s.k. rättssubjektet, och därmed synen på människan och hennes egenskaper och förmågor. Generellt kan konstateras att undersökningen visar att konstruktionen för straffrättsligt ansvar, genom allmänna regler, begrepp och principer, inte är avpassad för självkörande fordon. Studien visar att normen för mänskligt varande i rätten är en autonom individ som är rationell och fri och som inte låter sig påverkas av yttre faktorer. Ett synsätt som markant skiljer sig från hur autonomi förstås inom AI. Det kan argumenteras för att begreppet autonomi istället bör förstås som ett relationellt begrepp eftersom det inkluderar interaktionen mellan människa-maskin.
|
|
| 8. |
- Svedberg, Wanna, 1972
(författare)
-
Offentlig upphandling. En rättsvetenskaplig studie om möjligheter att i offentlig upphandling beakta sociala hänsyn och följa de internationella åtagandena om de mänskliga rättigheterna.
- 2015
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Inom Västra Götalandsregionen är mänskliga rättigheter en central fråga och 2011 tillsattes en politisk kommitté med särskilt ansvar att stödja det systematiska arbetet med mänskliga rättigheter: kommittén för rättighetsfrågor. Som ett led i kommitténs arbete fick juridiska institutionen vid Göteborgs universitet 2013 uppdraget att fördjupa kunskapen om mänskliga rättigheter i offentlig upphandling. I denna rapport presenterar och diskuterar jur.dr. Wanna Svedberg två etablerade perspektiv på förutsättningarna att ställa krav på sociala hänsyn och krav på mänskliga rättigheter i upphandlingsprocessen: multipolicyperspektivet och det traditionella inremarknadsperspektivet. Avslutningsvis presenterar Svedberg ett eget perspektiv som utgår från att den så kallade inre marknaden bör ses som en rättslig konstruktion med det yttersta syftet att säkerställa fred och internationell säkerhet. Utifrån Svedbergs perspektiv ska den inre marknaden bygga på grundläggande värden som frihet, demokrati, jämlikhet och respekt för de mänskliga rättigheterna och den fria rörligheten blir då både underkastad och ska bidra till att upprätthålla dessa värden.
|
|
