| 1. |
- Gissén, Charlott, et al.
(författare)
-
Comparing energy crops for biogas production Yields, energy input and costs in cultivation using digestate and mineral fertilisation
- 2014
-
Ingår i: Biomass & Bioenergy. - : Elsevier BV. - 1873-2909 .- 0961-9534. ; 64, s. 199-210
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Analyses of six crops grown in southern Sweden for biogas production (hemp, sugar beet, maize, triticale, grass/clover ley, winter wheat) showed varying performance regarding methane yield per hectare and energy input and costs in the production and supply of crops as biogas feedstock. The highest biomass and biogas yield was observed for sugar beet. Crops with lower risk of negative environmental impact in cultivation, such as ley and hemp, produced less than half the methane energy yield per hectare. Triticale, also having less risk of negative environmental impact, gave an energy yield similar to that of winter wheat grain and maize. Replacing most of the mineral fertiliser with biogas digestate did not, with the exception for hemp, influence crop yields per hectare, but energy input in cultivation decreased by on average 34% for the six crops tested. For hemp and sugar beet the biogas feedstock costs for the freshly harvested crop per GJ methane were close to that of the economic reference crop, winter wheat grain. For maize, beet tops and first and second year ley, the feedstock costs were lower, and for triticale much lower. When ensiled crops were used for biogas the feedstock costs increased and only those of triticale silage remained slightly lower than the cost of dried wheat grain. However, all feedstock costs were so high that profitable biogas production based solely on ensiled crops would be difficult to achieve at present Swedish biogas sales prices. (c) 2014 Elsevier Ltd. All rights reserved.
|
|
| 2. |
- Gustavsson, Carl Gunnar, et al.
(författare)
-
Thrombotic occlusion of all left coronary branches in a young woman with severe ulcerative colitis
- 2011
-
Ingår i: ISRN Cardiology. - : Hindawi Limited. - 2090-5580 .- 2090-5599.
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Background. The thrombosis risk is increased in active ulcerative colitis. The limited number of reported complications have predominantly been cerebrovascular but other vessel territories may also be affected. Patient. During a severe attack of ulcerative colitis a 37-year-old woman suffered occlusion of all left coronary artery branches. Serial angiographies showed progressive recanalisation of the coronary arteries during anticoagulation, but no atherosclerotic stenosis. The cause of infarction was thus considered to be an extensive coronary thrombosis. However, a large battery of blood tests failed to identify any procoagulant abnormality. Conclusion. Evidence is now accumulating that the increased thrombosis risk also may involve the coronary arteries, even in young patients. To the best of our knowledge this is the third reported case ofmyocardial infarction despite angiographically normal coronary arteries in a patient with active ulcerative colitis. The extent of affected myocardiumwas in this case exceptionally large.
|
|
| 3. |
- Johansson, Christina, et al.
(författare)
-
Växtnäring från trekammarbrunnar till energigräs
- 2013
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- En slutsats som dragits inom projektet är att själva kretsloppet för växtnäringsinnehållet i trekammarbrunnsslam inte är den viktigaste frågan ur hållbarhetssynpunkt vid odling av energigräs, eftersom återföringen av växtnäring med trekammarbrunnsslam, främst fosfor och kalium, är mycket begränsad. I stället är själva nyttjandet av energigräset som råvara för produktion av förnybara drivmedel mycket viktigare ur hållbarhetssynpunkt. Hållbarheten i systemet ligger i att energigräset kan omvandlas till förnybara drivmedel, såsom biogas och bioetanol, vilka ersätter bensin och diesel, som har en mycket stor klimatpåverkan. Enligt litteraturuppgifter ger en vallgröda på ca 9 ton torrsubstans (ts) per ha och år, en reduktion av växthusgasemissioner med ca 6 ton CO2-ekv. per hektar och år, under förutsättning att fordonsgas i form av metan produceras av vallgrödan och biogödseln, som kvarstår efter rötningen av vallgrödan, ersätter mineralgödsel på produktiv åkermark. Inom projektet har vi uppnått skördar på 5 - 15 ton ts per ha och år beroende på odlingslokal och vilket energigräs som odlats, om gräset varit gödslat eller ogödslat samt om baljväxter ingått i ”biogasvallen”. Skördenivåer i detta intervall tyder på att man kan uppnå ett hållbart system för produktion av biogas baserat på energigräs, enligt EU:s nuvarande hållbarhetskriterier (en CO2-reduktion på minst 35 %) för förnybara drivmedel, oberoende om gräset gödslas med trekammarbrunnsslam eller ej. Särskilt stor klimatnytta uppnås vid användning av biogasvallar som innehåller både gräs och baljväxter, eftersom dessa ger hög biomassaavkastning helt utan kvävegödsling. Biogaspotentialen hos de energigräs och biogasvallar som studerats i projektet ligger normalt i intervallet 250 – 350 l CH4 per kg VS, beroende på skördetidpunkt och förbehandlingsmetod. Att använda energiåkrar för odling av fleråriga energigräs där biomassan används för produktion av biogas, bioetanol eller fastbränsle innebär flera miljövinster, mest påtagligt genom minskad klimatpåverkan, eftersom fossil energi ersätts, men även genom att fleråriga grödor har lägre behov av insatser i form av jordbearbetning och ogräsbekämpning och lagrar in mer kol i rötterna och marken än ettåriga grödor. Ytterligare miljövinster kan erhållas om biomassa skördas på ogödslade energiåkrar nära känsliga vattenmiljöer, eftersom man då kan transportera bort växtnäring till produktiv åkermark, som annars skulle kunna orsaka övergödning. Vid användning av energigräs som biogassubstrat kan biogödseln, som blir kvar efter rötningen, användas som ett värdefullt gödselmedel inom ekologisk eller konventionell odling. Biogödseln innehåller lättillgänglig växtnäring och om den används för gödsling av livsmedelsgrödor på åkermark sker en stor miljövinst genom ersättning av mineralgödsel. För att trekammarbrunnsslam skall kunna användas som ett gödselmedel till energigräs så krävs det en hygienisering genom t.ex. tillsats av minst 0,6 % urea och lagring i minst 3 månader. Hygienisering med urea medför dock att trekammarbrunnsslammet får ett relativt högt kväveinnehåll i jämförelse med andra viktiga växtnäringsämnen, såsom fosfor och kalium. Detta innebär att fosfor och kalium måste tillföras med andra gödselmedel för att energiåkern inte skall lida brist på dessa växtnäringsämnen på längre sikt. Tillförseln av tungmetaller med det hygieniserade trekammarbrunnsslammet till energiåkern bedöms vara något större jämfört med om källsorterat klosettvatten eller nötflytgödsel används som gödselmedel till energigräsen. Halterna av miljöstörande organiska ämnena i trekammarbrunnsslam ligger dock långt under riktvärdena för avloppsslam enligt slamöverenskommelsen. Allt detta visar att hygieniserat trekammarbrunnsslam kan användas som en växtnäringsresurs vid odling av energigräs eller biogasvallar på energiåkrar, men att hygieniserat klosettvatten skulle vara ett väl så bra alternativ.
|
|
| 4. |
- Mattsson, Jan Erik, et al.
(författare)
-
Halmaska i kretslopp
- 2010
-
Ingår i: LTJ-fakultetens faktablad.
-
Annan publikation (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Analyser på vetehalm från fyra platser i Skåne samt danska erfarenheter från återföring av halmaska i stor skala visar att halmaska kan användas som gödselmedel på åkermark och klassas som ett kaliumgödselmedel med viss fosfor- och kalkverkan. Med halmbärgning och halmeldning bortförs växtnäringen i halmen från åkermarken, men den finns i halmaskan, förutom kvävet som följer med rökgaserna. Askan innehåller dock även andra ämnen som tagits upp av växten, t. ex. kadmium. Kadmiumhalten var högre i vetehalm från gårdar med högre kadmiumhalt i matjorden. Om endast bottenaskan efter förbränning av halm används som gödselmedel, bör metoder utvecklas för utvinning av kalium ur flygaskan, eftersom den innehåller hälften av halmaskans kalium. Fortsatta studier bör inriktas på växttillgängligheten hos kalium, fosfor och kadmium i halmaska samt utvärdering av ny teknik för spridning av små mängder halmaska per hektar
|
|
| 5. |
- Prade, Thomas, et al.
(författare)
-
Biomass and energy yield of industrial hemp grown for biogas and solid fuel
- 2011
-
Ingår i: Biomass and Bioenergy. - : Elsevier BV. - 0961-9534 .- 1873-2909. ; 35, s. 3040-3049
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- This study examined the energy yield of hemp (Cannabis sativa L.) cultivated for energy purposes under cold climate conditions in Northern Europe. Split-plot field trials were carried out over three consecutive years to investigate different nitrogen fertilisation regimes. Dry matter yield per hectare, moisture content, hydrogen content and heating value were determined at roughly monthly intervals from July until the following spring every season. The energy yield was calculated and adjusted for a fair comparison with those of other energy crops commonly grown in the study region. Two harvest periods for optimal energy yield have been determined; harvest in September to October, when the hemp is used for biogas production, yielded 14.4 Mg ha??1 and 296 GJ ha??1; harvest in February to April, when the hemp is used as a solid fuel, yielded 9.9 Mg ha??1 and 246 GJ ha??1. For biogas production, the adjusted biomass energy yield of hemp was similar to that of maize and sugar beet and 24 and 14% greater than that of lucerne and clover-grass ley, respectively. As a solid fuel, the adjusted biomass energy yield of hemp was 120% higher than that of wheat straw and similar to that of reed canary grass. Annual variations in dry matter yield depending on weather conditions and sowing dates exceeded variations due to nitrogen fertilisation. Hemp is suitable as an energy crop in cold climate regions of Northern Europe, as it has similar or often higher energy yields than other common energy crops grown in these regions
|
|
| 6. |
- Prade, Thomas, et al.
(författare)
-
Effect of harvest date on combustion related fuel properties of industrial hemp (Cannabis sativa L.)
- 2012
-
Ingår i: Fuel. - : Elsevier BV. - 0016-2361 .- 1873-7153. ; 102, s. 592-604
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Energy crops can increase biomass availability for large-scale biomass-fired heat, power and CHP plants, which can contribute greatly to mitigation of greenhouse gas emissions. Industrial fibre hemp (Cannabis sativaL.) is a potential high biomass and energy yielding crop intended for use as solid biofuel, but its fuel properties are insufficiently characterised. Hemp was grown in two independently planned field studies 900km apart, in southern and northern Sweden. The northern field trials comprised two seasons, two locations and four different cultivars of hemp, while the southern field trial included one hemp variety and one season. Mineral elemental composition (C, H, O, N, S, Cl, Al, B, Ba, Ca, Cd, Co, Cr, Cu, Fe, Hg, K, Mg, Mn, Mo, Na, Ni, P, Pb, Rb, Se, Si, Sn, Sr and Zn), heating value, moisture content and initial ash deformation temperature were determined on samples taken between autumn and spring. Spring harvesting significantly improved relevant combustion fuel properties such as moisture content, alkali and ash content and heating value in comparison with autumn harvest. Major fuel properties were not influenced by choice of cultivar or geographical location. Spring-harvested industrial hemp was found to have high initial ash deformation temperatures and a mineral composition similar to that of willow and coniferous wood, indicating that the ash resulting from its combustion will have a low risk of slagging and fouling. Relevant combustion fuel properties were superior to those of other available agricultural biomass feedstocks, such as cereal straw, miscanthus and reed canary grass (straw fuels). Therefore, hemp is a suitable solid biofuel for large-scale CHP plants and small-scale heating boilers as pellets or briquettes. This study characterised hemp as a solid biofuel, but large-scale combustion tests and an economic analysis are needed to determine the competitiveness of hemp compared with other sources of biomass.
|
|
| 7. |
|
|
| 8. |
- Prade, Thomas, et al.
(författare)
-
EU sustainability criteria for biofuels potentially restrict ley crop production on marginal land for use as biogas substrate
- 2013
-
Ingår i: Grassland Science in Europe. ; 18, s. 528-530
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- Ley crops can be grown to provide a substrate for biogas vehicle-fuel production on a range of soils including marginal land. According to EU regulations, such biofuel currently has to achieve an emission reduction of 35%, but tightened goals of 50 and 60% will come into effect as early as 2017. In two field trials (one on marginal soil, one on productive soil) ley crop mixtures were tested and the biomass DM yield was determined. In a life-cycle assessment approach, the emissions of the production chain for biogas-vehicle-fuel were estimated for a range of biomass DM yields. The results show that the emission intensity per energy unit of fuel produced is an asymptotic function of the DM yield. Currently, marginal lands not competing with food production can provide biofuels fulfilling the emission reduction requirements. However, a tightening of the goals to 50 or 60% is likely to cause a shift in biomass production towards better soils, potentially causing competition with food and feed production. Alternatively, the CO2 emissions from biomass production of marginal soils need to be further reduced, e.g. by increased nitrogen fixation or reduced machinery use.
|
|
| 9. |
- Prade, Thomas, et al.
(författare)
-
Vall som biogassubstrat : utvärdering av skördesystemets och odlingsintensitetens påverkan på biogasutbytet
- 2014
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- I ett fältförsök på marginalmark odlades och skördades olika vallblandningar som biogassubstrat. Syftet med studien var att (a) undersöka biomassa- och metanavkastningen för de olika vallblandningarna och (b) analysera spridningen av metanpotentialbestämningarnas resultat för att undersöka möjligheter till minskning av analyskostnaderna genom annan provtagnings- och provberedningsstrategi. En gödslad kommersiell vall gav med 8,1 ton ts/ha den högsta biomassaavkastningen vid två skördar per år. Vid bara en skörd per år var det den gödslade kommersiella vallen och den befintliga vegetationen som gav högst biomassaavkastning. Metanpotentialsskillnaderna mellan vallblandningarna var ganska små vid samma skördetidpunkt. Däremot ökar den specifika metanpotentialen (liter metan per kg VS) med två skördar per år. Beräkningarna visade att antalet analyser för metanpotentialbestämningen kan reduceras betydligt när samlingsprover används i analyserna. På detta sätt minskar man variationen inom leden, vilket bidrar till att skillnader mellan olika behandlingar enklare kan upptäckas.
|
|
| 10. |
- Svensson, Sven-Erik, et al.
(författare)
-
Metoder för vårskörd av stråbränslen
- 2010
-
Ingår i: LTJ-fakultetens faktablad.
-
Annan publikation (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Hampa och rörflen skördas på våren främst för att bränslet är torrt då och för att halterna av ämnen som kan ställa till problem vid eldning, främst kalium och klor, har minskat under vintern. Ett problem är dock att hampa och rörflen blivit sprött under vintern, vilket gör att skördespillet blir oacceptabelt högt. Spillet uppkommer till största delen då stråbränslet lagts på marken vid strängläggningen och pressens pickup inte kan samla upp allt finmaterial igen. Flera undersökningar i dessa stråbränslegrödor visar att skördespillet vid flerstegsmetoder kan vara upp till 40-50%. Därför studerades metoder och tekniska lösningar för enstegsskörd där stråbränslena vårskördas på rot och pressas i storbal, för att på så sätt utreda om man uppnår ett minskat spill och samtidigt får en bättre skördeekonomi jämfört med flerstegsskördemetoder
|
|
