| 1. |
|
|
| 2. |
|
|
| 3. |
|
|
| 4. |
|
|
| 5. |
- Björk, Mathilda, et al.
(författare)
-
Foot barriers in patients with early rheumatoid arthritis : an interview study among Swedish women and men
- 2018
-
Ingår i: Arthritis care & research. - : John Wiley & Sons. - 2151-464X .- 2151-4658. ; 70:9, s. 1348-1354
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- OBJECTIVE: Foot impairments are related to reduced mobility and participation restrictions in daily activities in patients with established rheumatoid arthritis (RA). The new biological medications are effective and reduce disease activity, but not disability to the same extent. Foot impairments are assumed to be related to participation restrictions also in patients with early RA, diagnosed after the introduction of biological medications. The knowledge of foot impairments needs to be more explored after the introduction of biological disease-modifying drugs (bDMARDs). The aim of this study was to explore the patients' perspective of foot impairments related to early RA.METHODS: The sample included 59 patients (20-63 years) who were interviewed about participation dilemmas in daily life using the Critical Incident Technique. The interviews were audio-recorded and transcribed. Data related to foot impairments were extracted and analyzed thematically. A research partner validated the analysis. The study was approved by the Regional Ethics Committee.RESULTS: Patients with early RA described a variety of participation restrictions related to foot impairments: 1) foot hindrances in domestic life, 2) foot impairments influencing work, 3) leisure activities restricted by one's feet 4) struggling to be mobile 5) foot impairments as an early sign of rheumatic disease.CONCLUSION: There is a need to focus on foot impairments related to early RA, and for health care professionals to understand these signs. A suggestion for future research is to conduct a longitudinal follow-up of foot impairment related to medication, disease activity and disability in patients diagnosed after the introduction of bDMARDs. This article is protected by copyright. All rights reserved.
|
|
| 6. |
|
|
| 7. |
- Borgström Källén, Carina, 1961, et al.
(författare)
-
Vad kan det musikpedagogiska forskningsfältet erbjuda framtidens musiklärarutbildningar?
- 2019
-
Ingår i: Nordic Network for Research in Music Education.
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- I musiklärarutbildningar vid musikhögskolor i Sverige finns det lång erfarenhet att tillvarata studenters behov av hantverksmässiga studier för såväl erövrande av fördjupade kunskaper i musicerande som i utvecklingen till att bli musiklärare som kan sitt musikaliska didaktiska hantverk. Traditionen av att integrera vetenskapliga rön i musiklärarutbildningarna är däremot inte lång och inte helt okomplicerad, delvis beroende på traditioner och att lärande i musikaliska hantverk tar mycket tid. Att sätta sig in i forskning som för utbildningen torde vara väsentlig kan vara betydligt lägre prioriterat, inte minst i ämnesstudierna. I rundabordssamtalet vill vi därför lyfta frågan hur vi inom det musikpedagogiska forskningsfältet kan bidra till att utveckla musiklärarutbildningarnas vetenskapliga innehåll och särskilt hur det kan integreras i studenternas ämnesstudier. Frågan är stor varför vi till det här samtalet avgränsar det till hur vi mer aktivt skulle kunna bidra genom att kontinuerligt rapportera om aktuell forskning som berör dagsaktuella frågor för musiklärare, eller som eventuellt borde vara det, och paketera det på ett sätt som är lättåtkomligt utan att göra avkall på vetenskaplighet. I skrivande stund arbetar vi med en antologi där vi bidrar med olika kapitel inom några av de områden som vi identifierat som aktuella för blivande musiklärare och/eller verksamma lärare och där vi alltså kan tillföra kunskap. Varje kapitel bygger på något område som kapitelförfattaren behandlade i sin avhandling (Asp, 2015; Borgström Källén, 2014; Falthin, 2015; Leijonhufvud, 2018; Mars, 2016; Nyberg, 2015; Zadig, 2017) och som i kapitlet ställs i relation till aktuella didaktiska frågor. De områden som behandlas är: o Hur genrer som musikdidaktiska redskap kan bidra till såväl breddning som fördjupning i olika musikstilar. o Musik som skolämne relaterat till genre och genus o Formativ bedömning i musikundervisning ur ett multimodalt perspektiv o Konsekvenser av ”flytande” strömmad musik o Synliggörande av den egna yrkesskickligheten–hur studenter och lärare ska kunna utveckla sin egen förståelse för hur och varför olika verktyg används i undervisningen. o Hur aktionsforskning kan stärka musiklärares agens o Forskningsmetoder för att undersöka rolltagande i kör. Ämnesinnehållet kan tyckas något spretigt men goda erfarenheter av att ha gjort så i en tidigare antologi som flera av oss deltog i (Ferm Thorgersen, 2013), talar för valet att presentera skilda områden utifrån olika teoretiska utgångspunkter och sätta dessa i relation till praktiknära frågor. Ett övergripande kapitel tillkommer i den pågående antologin som syftar till att utifrån de olika kapitlen påvisa hur praktik och teori samspelar i såväl vardagliga musikpraktiker som i musikpedagogisk forskning; kunskap som vi ser som vi ser som väsentlig att vara väl belyst och integrerad i framtida musiklärarutbildningar. Referenser: Asp, K. (2015). Mellan klassrum och scen: en studie av ensembleundervisning på gymnasieskolans estetiska program. Diss. Lund: Lunds universitet. Borgström Källén, C. (2014). När musik gör skillnad: genus och genrepraktiker i samspel. Diss. Göteborg: Högskolan för scen och musik vid Göteborgs universitet. Falthin, A. (2015). Meningserbjudanden och val: en studie om musicerande i musikundervisning på högstadiet. Diss. Lund: Lunds universitet. Ferm Thorgersen, C.(red.) (2013). Perspektiv på praktiknära musikpedagogisk forskning: utkomster av en forskarskola. Luleå: Institutionen för konst, kommunikation och lärande, Luleå tekniska universitet. Leijonhufvud, S. (2018). Liquid streaming: the Spotify way to music. Diss. Luleå: Luleå tekniska universitet. Mars, A. (2016). När kulturer spelar med i klassrummet: en sociokulturell studie av ungdomars lärande i musik. Diss. Luleå: Luleå tekniska universitet. Nyberg, J. (2015). Music education as an adventure of knowledge: student and teacher experience as conceptualizations of musical knowledge, learning and teaching. Diss. Luleå: Luleå tekniska universitet. Zadig, S. (2017). Ledarna i kören: vokala samarbeten mellan körsångare. Diss. Lund: Lunds universitet.
|
|
| 8. |
|
|
| 9. |
- Dale, Richard Allan, 1965, et al.
(författare)
-
YOUNG ADULTS' EXPERIENCES WITH NEAR-INJURY SITUATIONS: A CRITICAL INCIDENT STUDY IN SWEDEN
- 2017
-
Ingår i: International Journal of Child Youth & Family Studies. - : University of Victoria Libraries. - 1920-7298. ; 8:1, s. 97-111
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- As injuries are the main health threat for young adults (18-29 years) in industrial countries, a better understanding of injury risk is needed for this population. Using the Critical Incident Technique, this study explores how young people experience situations that have the potential to cause physical injury (i.e., near-injury situations). Clearly, understanding how and why near-injury situations arise can be used to develop strategies to help prevent severe injury. Content analysis was used to categorize the characteristics of the experiences into unexpected risk in ordinary tasks, duty first, and price for learning. Young adults' exposures to new or unusual environmental conditions, especially in unexpected risk in ordinary tasks, should be considered when planning injury prevention strategies. A combination of individual, social, and contextual demands and expectations was identified in both work-and sports-related experiences with near-injury situations. The price for learning, which arises from the added risk involved in learning situations, is another condition that was identified and requires further attention. The Critical Incident Technique proved to be a useful method for identifying near-injury situations that might otherwise have been difficult to recall. Young adults' efforts to display their ability to handle difficult situations at work and in their everyday lives was identified as a major contributor to near-injury situations.
|
|
| 10. |
|
|
