| 1. |
- Aulin-Gråhamn, Lena, et al.
(författare)
-
Kultur, estetik och skola, några forskningsperspektiv ; delrapport utredningen Kultur och skola
- 2002
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Baksidestext: Det har inte funnits möjlighet att inom det nu pågående KOS-uppdragetråda bot på det teoretiska underskott den bristande dokumentationen medför. Det har inte heller varit vårt uppdrag. Det vi kunnat göra, med hjälp av extra medel från Statens Kulturråd, har varit att inventera det nordiska forskningsfältet och ge en del internationella perspektiv. Lars Gustaf Andersson bidrar i rapporten med texten Kulturen i skolan & skolan i kulturen, eller Heisenbergs obestämdhetsrelation ännu en gång. Jan Thavenius diskuterar i en text, Estetik och skola - Några synpunkter på forskningsläget, kring några använda och användbara begrepp. Inom KOS-arbetets ram har vi börjat bygga upp en bibliografi på nätet. Den publiceras här i det skick den befinner sig i sommaren 2002. Sedan dess har mer hänt. Bibliografin kompletteras fortlöpande på nätet. Den läsare som saknar texter i bibliografin kan kontakta oss. Våra texter och bibliografin nås från http://www.lut.mah.se/ksm. Under länken utveckling och forskning finns KOS.
|
|
| 2. |
- Aulin-Gråhamn, Lena, et al.
(författare)
-
Kultur och estetik i skolan
- 2003
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Baksidestext: ”Regeringen uppdrar åt Malmö Högskola att utarbeta olika modeller för kompetensutveckling för lärare avseende kultur och lärande i skolan.” Så löd första meningen i uppdraget från utbildningsdepartementet till Malmö högskolas lärarutbildning i december 1999. Här redovisas uppdraget och förslagen presenteras. Arbetet med kultur och estetik i skolan kan utveckla skolans kultur- och kunskapssyn, undervisningens former och innehåll och kvalificera läroprocesserna i skolans alla ämnen och kunskapsområden. Vi menar att skolan behöver vidga sina begrepp både när det gäller kunskap, kultur och estetik, hålla samman de tre begreppen och utveckla dem mot bakgrund av de kulturella förändringarna i samhället. Skolan har i informations- och mediesamhället förlorat sin gamla roll som självklar och dominerande kunskapsförmedlare. Det behövs en ny kulturpolitik och ett nytt bildningsuppdrag om skolan ska kunna spela den allt viktigare roll den har som en demokratisk offentlighet för barn och unga i ett kulturellt heterogent samhälle. Vi lyfter fram mångfald, yttrandefrihet och barns och ungas frågor och erfarenheter som utgångspunkter och drivkrafter i skolarbetet. Kultur och estetik i skolan handlar om glädjen i att vara delaktig och i att förstå. Utbildningsinsatserna rör både utbildning för arbete med kultur och estetik i skolan och insatser för att kunna utveckla ”fältet” och vi lägger bland annat ett förslag om ett nationellt forum för Kultur och estetik i skolan.
|
|
| 3. |
- Persson, Magnus, et al.
(författare)
-
Skolan och den radikala estetiken
- 2003
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Baksidestext: Inför slutredovisningen av uppdraget Kultur och skola ges det ut ett antal delrapporter. I denna rapport skriver Magnus Persson och Jan Thavenius om några olika vägar som arbetet med Kultur i skolan kan tänkas följa och uppmanar till genomtänkta vägval.
|
|
| 4. |
- Thavenius, Jan
(författare)
-
Den goda kulturen och det fria skapandet : Diskurser om "Kultur i skolan"
- 2002
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Ur inledningen: ”Regeringen uppdrar åt Malmö Högskola att utarbeta olika modeller för kompetensutveckling för lärare avseende kultur och lärande i skolan.” Så lyder huvudmeningen i det uppdrag som döpts till ”Kultur och skola”. Sex punkter preciserar närmare vad uppdraget innebär. Av dem framgår att förslagen ska ha sin grund i de erfarenheter som samlats i undervisnings- och utbildningsprojekt inom det fält som en tid kallats ”Kultur i skolan”. Det är ett problem förknippat med detta. Bara i begränsad utsträckning har dessa erfarenheter dokumenterats på ett tillfredsställande sätt. Vi har därför valt att komplettera det material som finns med en genomgång av tidigare undersökningar av fältet och med en egen intervjuundersökning. Intervjuerna gjordes under hösten 2001 av Carina Sjöholm. I sin analys av intervjumaterialet redogör hon närmare för undersökningens uppläggning och de frågor som ställdes. Kort kan man säga att de intervjuade fick berätta om sina erfarenheter av ”kultur i skolan”, reflektera över möjligheter och hinder och utveckla sin syn på kultur och lärande. Vad vi ville undersöka var hur lärare, skolledare, kulturpedagoger och myndighetsansvariga talar om kultur, estetiska verksamheter och lärande. Hur beskriver de fältet ”Kultur i skolan”? Vad har de för föreställningar och värderingar?
|
|
| 5. |
- Thavenius, Jan
(författare)
-
Utvärderingen av lärarutbildningen i Malmö - några synpunkter
- 2004
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Baksidestext: I denna rapport har Jan Thavenius, tidigare professor i litteraturvetenskap vid Lunds universitet, granskat de tolv utvärderingar som gjorts av ny lärarutbildning i Malmö. Hur relevanta är de frågor som ställs? Hur giltig är kritiken? Hur förnuftiga och välbetänkta är de förslag som ges? Huvudfrågorna för Jan Thavenius är på vilket sätt de olika utvärderingarna stöder varandra och om det finns frågor och problem som inte tas upp i utvärderingarna.
|
|
