| 1. |
- Thoresson, Karin, 1980-
(författare)
-
Mitigering och klimatanpassning i svenska kommuner : en förstudie av goda exempel
- 2014
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Det här är en förstudie till ett större forskningsprojekt med syftet att identifiera nyckelåtgärder för att åstadkomma ett mer effektivt klimatomställningsarbete i lokal policy och planering, med fokus på både klimatanpassning och minskade utsläpp. Förstudiens syfte är att identifiera ett tiotal svenska kommuner som har arbetat framgångsrikt med både minskad klimatpåverkan och klimatanpassning, och som kan kategoriseras som ”proaktiva” i detta avseende. Ett vidare syfte är att skapa förutsättningar för ett informerat val av fall i det större forskningsprojektet. Denna förstudie har en explorativ ansats. Den baseras dels på befintliga granskningar och rankningar av svenska kommuners klimatarbete samt telefonintervjuer med sakkunniga vid olika myndigheter, dels på telefonintervjuer med tjänstemän från nio utvalda kommuner. Förstudiens resultat indikerar att trots att många kommuner arbetar med klimatfrågor, så är det relativt få som kommit långt med både mitigering och klimatanpassning.
|
|
| 2. |
- Thoresson, Karin, 1980-, et al.
(författare)
-
Samordnad kollektivtrafik- och bebyggelseplanering
- 2013
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Den här studien handlar om integreringen av kollektivtrafik- och bebyggelseplanering. Det övergripande syftet är att fördjupa kunskapen om hur kollektivtrafikfrågor och fysisk planering kopplas samman i svenska stads-planeringsprocesser, samt att mot denna bakgrund identifiera vilka kriterier som avgör hur pass samordnad och integrerad kollektivtrafikplaneringen och bebyggelseplaneringen blir. Studien genomfördes som en kvalitativ fallstudie av tre planeringsprocesser: Östra Lugnet i Växjö, Kristianstadslänken i Kristianstad och Västkust/ Grundviken i Karlstad. Fokus ligger på de formella och informella förutsättningarna för samordning mellan stadsplanering och kollektivtrafikplanering. Tre frågeställningar har varit vägledande i arbetet:Vilka övergripande visioner och målsättningar rörande kollektivtrafikens roll i stadsplaneringen har kännetecknat dessa tre planeringsprocesser? Hur har de övergripande målen och visionerna operationaliserats i de aktuella planeringsprojekten?Vad har kännetecknat planerings- och beslutsprocesserna när det gäller kapacitet att integrera kollektivtrafik- och stadsplaneringsperspektiv i praktiken? Vad framstår som hinder och framgångsfaktorer i den lokala och regionala planerings- och beslutsprocessen?Frågorna har sin grund i en analysram med influenser från institutionell teori och planeringsteori. Det övergripande resultatet understryker vikten av att förbättra förutsättningarna att arbeta gränsöverskridande mellan bebyggelse- och kollektivtrafikplanering i konkreta projekt, program och planer på regional och lokal nivå. Det framstår som en fördel att formalisera sektorsöverskridande ambitioner, t.ex. genom att sammanfoga de två perspektiven / kompetensområdena rent organisatoriskt. Man kan dock arbeta med detta även på andra sätt, t.ex. genom att skapa arenor och processer som gör det sektorsövergripande arbetssättet till en rutin. Som en kritisk faktor framstår även att det finns en strukturerad process-ledning som säkerställer kopplingen mellan olika perspektiv från initiala till sena skeden i processen. Ytterligare en faktor av vikt är tydligt angivna politiskt förankrade visioner och mål som tydliggör kollektivtrafikens roll i den långsiktiga urbana och regionala utvecklingen. Avslutningsvis är det viktigt att se kopplingen mellan regionens övergripande, strategiska kollektivtrafikplanering och kommunernas bebyggelseplanering som en nyckelfråga för den fortsatta kollektivtrafikutvecklingen. Enligt den nya kollektivtrafiklagen har de regionala kollektivtrafikmyndigheterna det viktigaste strategiska ansvaret för kollektiv-trafiken – inte minst genom att de ansvarar för formuleringen av regionala trafikförsörjningsprogram.
|
|
