| 1. |
- Andersson, Elly-Britt, et al.
(författare)
-
Det sista levnadsåret : En förstudie
- 2003
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Föreliggande studie har undersökt omsorgs- och vårdmönster för ett urval (N = 77) av alla 80 år och äldre som avled i Jönköpings sjukvårdsområde 1999. Information inhämtades om kommunal omsorg och om slutenvård samt genom intervjuer med anhöriga (bortfall 16 %). En fjärdedel av de avlidna bodde hemma tills de avled, men själva dödsfallet inträffade för dem vanligen inom akutvården. Majoriteten av de avlidna (74 %) vistades sista tiden i livet – i genomsnitt 4 år – i ”särskilt boende”. Av dessa avled de allra flesta också där. En liten grupp – och främst bland hemmaboende - använder många av alla slutenvårdstillfällen och än fler av alla vårddagar, men ”vårdkarusell” är inget vanligt fenomen bland de avlidna. Mer än 9 av 10 har fått kommunal omsorg och/eller sjukvård under sitt sista levnadsår. Anhöriga är i allmänhet nöjda med dessa insatser. I regel var de också nöjda med vården i anslutning till dödsfallet.
|
|
| 2. |
- Persson, Gunnar E., et al.
(författare)
-
Surgical treatment of gallstones : changes in a defined population during a 20-year period
- 2002
-
Ingår i: European Journal of Surgery. - : Oxford University Press (OUP). - 1102-4151 .- 1741-9271. ; 168:1, s. 13-17
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Objective:To study developments in routine gallstone surgery in a defined population over a 20-year period with regard to incidence of operations, implementation of new methods, postoperative complications, and postoperative duration of hospital stay.Design:Retrospective study of medical records.Setting:County hospital, Sweden.Subjects:All patients who were residents of Jönköping during one of the three-year periods 1976–1978, 1986–1988, or 1996–1998 and had their first surgical treatment, either cholecystectomy/choledochotomy or therapeutic endoscopy for gallstone disease.Results:The overall annual incidence of operations for gallstones decreased from 2.01 to 1.13/1000 inhabitants between the first and second period (p < 0.001). This is explained by a significant reduction in the number of elective operations while the number of urgent operations increased between the first and second periods from 0.39 to 0.53/1000 (p < 0.05) and continued to increase and reached 0.75/1000 during the third period (p < 0.001). New methods were introduced for the treatment of gallstones that gradually made this type of operation more varied and complex in routine practice. The postoperative hospital stay decreased from 7.0 days during the 1970s to 3.9 days during the 1990s. Postoperative morbidity was unchanged.Conclusions:The decreasing rate of gallstone surgery noted between the 1970s and 1980s did not continue through the 1990s. Urgent surgery for gallstone disease has gradually become more common and now predominates over elective surgery in routine practice. The introduction of less traumatic surgical techniques contributed to the significant decrease in hospital stay after gallstone surgery. However, morbidity has not decreased and the diversification of surgical techniques used for treatment of gallstones requires continuous evaluation in routine practice.
|
|
| 3. |
- Westerberg, Håkan, et al.
(författare)
-
Sälskador i det svenska fisket - Beskrivning och kostnadsberäkning baserad på loggboksstatistik och journalföring 1996-1997 : Bottenodling av blåmusslor—redovisning av försöksresultat perioden 1997—1999
- 2000
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Sälskador i det svenska fisket - Beskrivning och kostnadsberäkning baserad på loggboksstatistik och journalföring 1996-1997Sälskadorna i det svenska fisket har ökat kraftigt under 1990-talet. Speciellt utsatta är passiva redskap - nät, fällor och ryssjor. Vid ostkusten står gråsäl för den största delen av skadorna, på västkusten orsakar knubbsäl de flesta störningarna i fisket. Vikare ger i begränsad utsträckning skador på Bottenvikens nätfiske.De flesta sälskadorna inträffar under vår och höst. Under en period på sommaren tillbringar både gråsäl och knubbsäl stor del av tiden på land för pälsbyte, och födoaktiviteten är lägre. Vintertid är fisket med de mest utsatta redskapstyperna av liten omfattning. De flesta sälskadorna sker längs Bottniska vikens kust. Frekvensen av skador tycks i detta område inte ha något samband med avståndet till sälkolonierna.Kvantitativa data om sälskador har samlats in med hjälp av journalförare från och med 1996. Sammanlagt har ett 60-tal fiskfällor och andra redskap följts med daglig, detaljerad statistik. I direktiven för EU:s fiskeloggbok har från och med 1996 fiskare uppmanats att rapportera sälskador. Dessa två källor har använts för att beräkna den ungefärliga totala skadan i fisket. Metoden bygger på att med journalföringsdata beräkna en parameter som ger den sannolika andelen skadad och förlorad fisk vid en fångstansträngning. Denna parameter varierar med redskapstyp och fiskart. Från loggboksstatistiken tas sedan uppgifter om totalfångst, fiskeansträngning i allt loggboksfört fiske och andelen ansträngningar med sälskada. Från dessa data kan den totala fångstförlusten beräknas.För fisket av lax och sik är dataunderlaget bäst och för denna del kan fångstförlusten under 1997 beräknas till 14 milj.kr, vilket motsvarar cirka 50% av den potentiella fångsten. Lägger man till övriga skador i hela svenska fisket blir summan cirka 22 milj. kr. Osäkerheten i dessa beräkningar är avsevärd, och det sanna värdet antas ligga i intervallet 11-33 milj.kr. Räknat i värde utgör skadorna i fällor och ryssjor 70% av hela skadan, i fångstvolym däremot endast cirka 35%, vilket beror på att sälskadorna i nätfisket efter strömming är kvantitativt stora. Det finns inga mer aktuella beräkningar, men skadorna ökar sannolikt minst med samma takt som gråsälspopulationen, dvs för närvarande 7% per år. Skadan 1999 kan då skattas till 25 milj. kr.Till den direkta fångstförlusten kommer indirekta kostnader orsakade av sälproblemen. En viktig komponent är att vissa fångstplatser måste överges helt, och att fiskaren måste reducera antalet redskap för att hinna med lagning av skadorna och en tätare vittjning. Skadorna ger också en onormal förslitning och kapitalförlust. Exakta beräkningar är svåra att göra, men dessa skador torde uppgå till storleksordningen 10 milj. kr sammanlagt.Sälens angrepp på redskap kan leda till att den fastnar och drunknar. Bifångsten av gråsäl 1996 har studerats med hjälp av en intervjuundersökning. Räknas uppgifterna om till hela det svenska fisket var bifångsten detta år cirka 400 gråsälar. Nära hälften av dessa sker i lax, sik och siklöjefällor i Bottenviken. Den garntyp som ger störst risk för bifångst är laxdrivgarn. I dag är sannolikt bifångsten i fisket den största orsaken till dödlighet för gråsäl.
|
|
