| 1. |
-
Militära Arbetsmetoder : en lärobok i krigsvetenskap
- 2018
-
Samlingsverk (redaktörskap) (refereegranskat)abstract
- Boken behandlar militära arbetsmetoder och syftet är att introducera och förklara de metoder som används för att förbereda, utföra och värdera militära operationer. Boken är även avsedd att fylla en lucka i befintlig militär metodlitteratur genom att ge en historisk förankring och forskningsanknytning till de militära arbetsmetoderna. Genom att beskriva den historiska utvecklingen av en arbetsmetod och koppla den till befintlig forskning ger boken en unik bakgrundsbeskrivning och problematiserande analys av de vanligaste militära arbetsmetoderna.Boken innehåller några övergripande teman. Det första är kopplat till officerens roll som chef och stabsmedlem. Inom detta tema beskrivs de metoder som används i den militära ledningsprocessen, det vill säga planering, genomförandeledning, uppföljning och utvärdering. Det andra är kopplat till officerens roll som utbildare och inom detta tema beskrivs de militära utbildnings- och arbetsmetoder som används för analys av strid i rummet eller terrängen, till exempel krigsspel, fältövningar och terränganalys. Ett tredje tema i boken är kopplingen mellan arbetsmetod och aktuell forskning.
|
|
| 2. |
- Thunholm, Peter, Professor, 1959-
(författare)
-
Det norska försvarets doktrinutvecklingsprocess
- 2017
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Rapporten presenterar hur doktrinutveckling och doktrinimplementering formaliserats och går till på operativ (joint) nivå i det norska försvaret. Rapporten avhandlar fyra ka huvudfrågeställningar. Den första handlar om hur doktrin definieras och vad syftet med doktriner är? Den andra handlar om vad som är källor och underlag till doktrinutveckling? Den tredje frågeställningen handlar om hur doktrinutveckling faktiskt går till? Den fjärde handlar om hur implementering av doktriner genomförs?För att svara på frågeställningarna analyserades innehållet i det norska försvarets utvecklingshandbok och andra styrdokument för doktrinutveckling Dessutom genomfördes intervjuer på plats med utvalda tjänstemän med kunskaper om doktrinutveckling och doktrinimplementering. För intervjuerna användes ett tidigare utvecklat frågeformulär i syfte att ge en tydligare bild av de formella processernas användbarhet, styrkor och svagheter.Resultatet av analysen indikerar att doktrin främst är beprövad erfarenhet som utgör vägledning och ett samordningsverktyg i träning och utbildning som gör att det går lättare att bedriva verksamheten effektivt gemensamt (joint) i operationer.Den viktigaste källan för doktrinutveckling är ”lessons learned” och politiska inriktningar. Dessutom skall källor sökas brett och både utom och inom den egna organisationen. I Norge betonas numera en brett insamlad feed-back från den egna organisationen som ett underlag för att fastställa revisionsbehov av doktriner. Militärteori eller forskning ges inte någon stark roll som källa för doktriner, utom för vissa grundläggande utgångspunkter. Däremot betonas starkt vikten av gemensamma erfarenheter eller beprövad erfarenhet och det mest centrala inslaget i den norska processen är just hur man säkerställer att man kommer överens om vad som är beprövad erfarenhet.Norska försvaret har utformat sina doktrinutvecklingsprocesser för att säkerställa auktoritativ doktrin genom delaktighet och ömsesidigt ansvarstagande. Processen för doktrinutveckling innefattar förutom de direkt ansvariga för själva skrivandet ett system av representanter från högre förband och enheter inom försvarsmakten som berörs av doktrinerna. I Norge eftersträvas en livslängd för doktriner på fem år, därefter sker revision hellre än nyutveckling. I Norge väntar man i ca tre år och avsätter normalt 15 månader för revision, denna cykel förefaller dock inte vara helt implementerad. När det gäller implementering av doktrin styrs den inte av någon särskild handbok. Den avdelning som ansvarar för utveckling av en viss doktrin svara normalt även för implementeringen. Färdig doktrin publiceras digitalt på en av den norska försvarsmaktens hemsidor.
|
|
| 3. |
- Thunholm, Peter, Professor, 1959-
(författare)
-
Doktrinutvecklares syn på doktriners roll och syfte : en empirisk undersökning
- 2017
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- What is the purpose, strengths and weaknesses of military joint doctrine? In this empirical study we investigate the views of 17 Joint Doctrine developers in UK and US. Based on Harald Höiback’s review of more than 100 years of doctrinal debate, we developed a questionnaire with three sub-scales, doctrinal skepticism, doctrinal foundationalism and doctrinal coherentism. The result indicates that the doctrine developers most of all view doctrine as a tool for effective coordination of military forces. A clearly written doctrine is seen as a good tool for training of officers and units, and it will help to reduce the effect of uncertainty and friction in military operations.
|
|
| 4. |
- Thunholm, Peter, Professor, 1959-, et al.
(författare)
-
Doktrinutvecklares syn på doktriners roll och syfte : en empirisk undersökning
- 2018
-
Ingår i: Kungl Krigsvetenskapsakademiens Handlingar och Tidskrift. - Stockholm : Kungl. Krigsvetenskapsakademien. - 0023-5369. ; :2, s. 15-33
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- What is the purpose, strengths and weaknesses of military joint doctrine? In this empirical study we investigate the views of 17 Joint Doctrine developers in UK and US. Based on Harald Höiback’s review of more than 100 years of doctrinal debate, we developed a questionnaire with three sub-scales, doctrinal skepticism, doctrinal foundationalism and doctrinal coherentism. The result indicates that the doctrine developers most of all view doctrine as a tool for effective coordination of military forces. A clearly written doctrine is seen as a good tool for training of officers and units, and it will help to reduce the effect of uncertainty and friction in military operations.
|
|
| 5. |
- Thunholm, Peter, Professor, 1959-, et al.
(författare)
-
Genomförandeledning av operationer
- 2018
-
Ingår i: Militära arbetsmetoder. - Malmö : Universus Academic Press. - 9789187439476 ; , s. 127-162
-
Bokkapitel (refereegranskat)abstract
- I det här kapitlet ligger fokus på militär genomförandeledning av operationer på förbandsnivå. Inledningsvis kommer vi att definiera och diskutera begreppet genomförandeledning och rekapitulera begreppets anknytning till övriga centrala begrepp i den militära ledningsprocessen som presenterades i föregående kapitel om planering. Därefter redovisas synen på militär genomförandeledning i moderna reglementen och doktriner, nationellt så väl som internationellt. I detta sammanhang belyser vi även hur order och ordergivning är en central del i genomförandeledning och hur principer, omfattning och utformande av militära order utvecklats historiskt. Sedan diskuteras hur operationsmiljön påverkar genomförandeledning av operationer och vi redovisar en vetenskaplig teori om dynamiskt beslutsfattande som utgångspunkt för att förstå genomförandeledning. Slutligen redovisas forskningsresultat från studier av genomförandeledning på förbandsnivå och ett antal rekommendationer ges baserade på dessa forskningsresultat. Tyngdpunkten i kapitlet ligger på att förklara hur operationsmiljön ställer krav på utformning av genomförandeledning. Kapitlet behandlar däremot inte hur chefer bör utöva sitt ledarskap utan är mer fokuserat på ledningsprocessen utformning. Chefers personliga ledarskap är naturligtvis av central betydelse för genomförande av verksamhet och berörs i ledarskapslitteraturen.
|
|
| 6. |
- Thunholm, Peter, Professor, 1959-, et al.
(författare)
-
Hur kan doktriner utvecklas och implementeras i Försvarsmakten
- 2017
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Doktriner, reglementen och instruktioner av olika slag är viktiga styrmedel för att påverka hur den militära organisationens medlemmar ska förstå sin verklighet, organisationens syfte och hur organisationen vill bedriva sin verksamhet. De återfinns idag på alla hierarkiska ledningsnivåer. Vi har studerat doktrinutvecklingsprocesserna på militärstrategisk-operativ (joint) nivå i USA, Storbritannien, Israel och Norge. Studierna har omfattat såväl analys av processbeskrivande styrdokument som intervjuer med erfarna doktrinutvecklare och implementatörer. Vi använder i rapporten begreppet doktrin som beteckning på de högsta militärstrategiska och försvarsmaktsgemensamma (operativa) publikationerna, på samma sätt som beskrivs i Militärstrategisk doktrin 16.Huvudfrågeställningarna vi försöker besvara i rapporten är följande: Baserat på tidigare forskning i projektet om olika länders doktrinutvecklingsprocesser, (a) utarbeta förslag på hur en fruktbar doktrinutvecklingsprocess kan se ut samt (b) identifiera fördelaktiga processer för implementering av doktriner främst på joint-nivå.En rimlig inställning till doktriner att se dem som effekthöjande samordningsverktyg. Även om det inte finns tidlösa eller allmängiltiga regler och principer för krigföring som inte är kontextbundna så betyder inte det att strateger och taktiker ska övergå till ren opportunism och intuition. Handlingar måste kunna rättfärdigas och detta kan ske genom att man inom en militär organisation blir överens om vissa utsagor och uppfattningar om krig och hur krig ska föras. Genom att komma överens i en doktrin om hur vissa saker ska göras så minskar man effekten av osäkerhet och friktioner.Vi föreslår införande av en doktrinprocess i Försvarsmakten bestående av sex olika huvudaktiviteter: (1) Övergripande ledning, (2) Initiering, (3) Utveckling, (4) Auktorisation, (5) Implementering samt (6) Vidmakthållande. Baserat på våra egna studier av doktrinrelaterad forskning och dagens utvecklingshandböcker för doktrin i de länder vi studerat är vi benägna att tro att dessa sex aktiviteter tillsammans kan utgöra en fungerande doktrinutvecklingsprocess.Rekommendationen är därför att Försvarsmakten genomför en tydlig institutionalisering av hela sin doktrinprocess i kombination med en fortsatt projektorienterad utveckling av enskilda doktriner. Vårt förslag är att i stort utgå ifrån den organisation av doktrinprocessen på militärstrategisk/operativ nivå som används inom flera västländer och inom NATO. Processen behöver dock anpassas efter svenska förutsättningar. Vi finner att den modell man valt i Norge skulle kunna utgöra modell även för Försvarsmakten. Modellen innebär att ansvar eller huvudmannaskap för olika doktriner fördelas inom HKV. Hela doktrinprocessen bör regleras formellt i en doktrinutvecklingshandbok och här kan exempel hämtas från flera länder.
|
|
| 7. |
- Thunholm, Peter, Professor, 1959-, et al.
(författare)
-
Hur operativ doktrin utvecklas : en studie av tre krigserfarna försvarsmakter
- 2015
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Rapporten presenterar hur doktrinutveckling och doktrinimplementering formaliserats och går till på operativ (joint) nivå i tre länder som alla relativt regelbundet genomför högintensiva operationer, Storbritannien, USA och Israel. Rapporten avhandlar fyra olika huvudfrågeställningar. Den första handlar om hur doktrin definieras och vad syftet med doktriner är? Den andra handlar om vad som är källor och underlag till doktrinutveckling? Den tredje frågeställningen handlar om hur doktrinutveckling faktiskt går till? Den fjärde handlar om hur implementering av doktriner genomförs?För att svara på frågeställningarna analyserades innehåll och så jämfördes USA och Storbritanniens utvecklingshandböcker för doktrin. Israel har inte tillgängliggjort sin handbok. Dessutom genomfördes intervjuer på plats med utvalda tjänstemän med kunskaper om doktrinutveckling och/eller doktrinimplementering i vart och ett av de tre länderna. Totalt genomfördes 26 intervjuer. För intervjuerna utvecklades två olika frågeformulär i syfte att ge en tydligare bild av de formella processernas användbarhet, styrkor och svagheter. För att undersöka och jämföra hur respektive lands doktrinutvecklare såg på doktriners syfte, styrkor och svagheter utvecklades även en enkät som besvarades individuellt av de intervjuade.Resultatet av analysen indikerar att det inte finns stora skillnader mellan UK, Israel och USA när det gäller definition och syfte med joint doktrin. Alla betonar att doktrin skall handla om grundläggande principer som vägleder hur militära förband agerar. Doktrin beskriver hur man agerar med befintliga styrkor och befintlig/beslutad materiel. USAs utvecklingshandbok betonar i högre grad doktrinens effekthöjande syfte genom att doktrinen ska underlätta koordination mellan stridskrafter medan UK mer betonar doktrinens utbildande syfte. Handböckerna, och intervjuerna, är tydliga i budskapet att doktrin inte är lag utan snarare ett samordningsverktyg i träning och utbildning som gör att det går lättare att bedriva verksamheten effektivt gemensamt i operationer.Den viktigaste källan för doktrinutveckling är ”lessons learned” och politiska inriktningar. Dessutom skall källor sökas brett militärt och civilt och både utom och inom den egna organisationen. USA handbok betonar tydligast en brett insamlad feed-back från den egna organisationen. I ingen av utvecklingshandböckerna ges militärteori eller forskning någon stark roll som källa för doktriner, utom för vissa grundläggande utgångspunkter. Däremot betonas starkt vikten av gemensamma erfarenheter eller beprövad erfarenhet och det mest centrala inslaget i båda ländernas processer är just hur man säkerställer att man kommer överens om vad som är beprövad erfarenhet. Israels doktrin bygger på landets speciella situation med ett utsatt läge och kontinuerlig krigserfarenhet.Både UK och US har helt uppenbart utformat sina doktrinutvecklingsprocesser för att säkerställa auktoritativ doktrin genom delaktighet och ömsesidigt ansvarstagande. I båda länderna är processerna för joint doktrinutveckling omfattande och personalkrävande och innefattar förutom de direkt ansvariga i respektive lands doktrinutvecklingsavdelningar ett system av representanter från alla högre förband och enheter inom försvarsmakterna som berörs av joint doktrin. I båda länderna har doktrin normalt en livslängd på 5 år, därefter sker revision hellre än nyutveckling.En skillnad mellan länderna är den tid som avsätts för nyutveckling och revision där USA i princip påbörjar all revision efter två års användning av doktrinen och avsätter upp till tre år för revision, medan man i UK väntar i tre år och avsätter upp till två år för revision. I Israel är organisationen för doktrinutveckling mindre, likaså är tiden för omsättning av doktrin inte regelbunden.När det gäller implementering av doktrin styrs den inte av någon särskild handbok. Doktrinutvecklingsavdelningarna har inget formellt ansvar för implementering och färdig doktrin publiceras i tryckt form och görs tillgänglig via hemsidor. I USA på Joint Staff J-7 finns ett särskilt ambulerande träningsteam som observerar övningar och skarp verksamhet och som bl a följer upp hur doktriner tillämpas. I UK på DCDC finns en informell process där doktrinutvecklare deltar i undervisningen på försvarshögskolan. En skillnad mellan länderna tycks vara att man i UK lägger större vikt på att öka doktriners läsbarhet genom att undvika förkortningar och jargon och genom att ta fram kompletterande utbildningsmaterial för att underlätta utbildning på och förståelse av doktrin.I Israel implementeras doktrin bland annat genom officersutbildning, där graden av gemensam utbildning mellan försvarsgrenarna har ökat på senare år. Vidare genomförs sedan några år årliga webbaserade tester för officerare på doktrin och tillämpningen av doktrin. Implementering av doktrin har fått större betydelse i IDF efter det andra kriget i Libanon 2006, då flera problem med doktrin, koncept och förmågan till gemensamma operationer kom på sin spets.
|
|
| 8. |
- Thunholm, Peter, Professor, 1959-, et al.
(författare)
-
Introduktion: Militära arbetsmetoder
- 2018
-
Ingår i: Militära arbetsmetoder. - Malmö : Universus Academic Press. - 9789187439476 ; , s. 7-13
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Boken behandlar militära arbetsmetoder och syftet är att introducera och förklara de metoder som används för att förbereda, utföra och värdera militära operationer.
|
|
| 9. |
- Thunholm, Peter, 1959-, et al.
(författare)
-
Militär Doktrin
- 2018
-
Ingår i: Militära arbetsmetoder. - Malmö : Universus Academic Press. - 9789187439476 ; , s. 15-48
-
Bokkapitel (refereegranskat)abstract
- I kapitlet diskuteras doktrinens roll som verktyg och arbetsmetod inom den militära sfären. Diskussionerna bygger primärt på forskning om doktrin, men även på den beprövade erfarenhet som ackumulerats över tid inom försvarsmakter världen över, främst i några av de västländer som haft regelbunden erfarenhet av deltagande i väpnade konflikter. Vidare redogörs övergripande för hur den formella doktrinutvecklingsprocessen ser ut i några av dessa länder, främst i syfte att belysa hur en väl utvecklad och genomtänkt process för doktrinutveckling och doktrinimplementering kan utformas.Kapitlet består av två delar, där den första diskuterar begreppet doktrin, vad det är och varför en doktrin anses viktig att ha för en militär organisation. Den andra delen handlar om hur doktriner utvecklas och implementeras och vilka erfarenheter man kan dra från sådana utvecklings- och implementeringsprocesser. I detta kapitel, om inget annat sägs, används begreppet "doktrin" som ett övergripande samlingsbegrepp för den typ av formaliserade styrdokument som i Sverige uppdelas i bland annat doktriner, reglementen, anvisningar, taktiska procedurer, handböcker, bestämmelser och instruktioner, och som militära myndigheter ger ut i såväl sekretessbelagda som öppna och publicerade texter.
|
|
| 10. |
- Thunholm, Peter, Professor, 1959-, et al.
(författare)
-
Militära doktriner
- 2016
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Den som studerar krig och krigföring eller försöker lära sig hur militära organisationer och förband bedriver sin verksamhet kommer snart i kontakt med begreppet doktrin. I texten, som är avsett att bli ett kapitel i en lärobok i krigsvetenskap, diskuteras doktrinens roll som verktyg och arbetsmetod inom den militära sfären. Diskussionerna bygger primärt på forskning om doktrin, men även på den beprövade erfarenhet som ackumulerats över tid i försvarsmakter världen över, främst i några av de västländer som haft regelbunden erfarenhet av deltagande i väpnade konflikter. Vidare redogörs övergripande för hur den formella doktrinutvecklingsprocessen ser ut i några av dessa länder, främst i syfte att belysa hur en väl utvecklad och genomtänkt process för doktrinutveckling och doktrinimplementering kan utformas. Kapitlet består av två delar, där den första diskuterar begreppet doktrin, vad det är och varför en doktrin anses viktig att ha för en militär organisation. Den andra delen handlar om hur doktriner utvecklas och implementeras och vilka erfarenheter man kan dra från sådana utvecklings- och implementeringsprocesser. I detta kapitel, om inget annat sägs, används begreppet ”doktrin” som ett övergripande samlingsbegrepp för den typ av formaliserade styrdokument som i Sverige uppdelas i bl.a. doktriner, reglementen, anvisningar, taktiska procedurer, handböcker, bestämmelser och instruktioner, och som militära myndigheter ger ut i såväl sekretessbelagda som öppna och publicerade texter. Läroboken i sin helhet förväntas publiceras som en antologi på vetenskapligt förlag (Studentlitteratur, Lund) under 2017.
|
|
