SwePub
Sök i SwePub databas

  Utökad sökning

Träfflista för sökning "WFRF:(Thyrén David) srt2:(2020-2024)"

Sökning: WFRF:(Thyrén David) > (2020-2024)

  • Resultat 1-10 av 39
Sortera/gruppera träfflistan
   
NumreringReferensOmslagsbildHitta
1.
  • Thyrén, David, 1967-, et al. (författare)
  • Isbrytare och kluster inom det svenska musikundret
  • 2021
  • Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
    • Inom vårt pågående projekt Searching for Sophia in Music Production utforskas faktorer som varit av stor betydelse för det svenska musikundret. I detta sammanhang åsyftas att identifiera viktiga aktörer inom olika genrer som banat väg för svenska internationella musikframgångar. En hypotes vi arbetar med är att ett fåtal mindre ”kluster” centrerade kring skivbolag med några enstaka personer som agerat som ”isbrytare” varit av stor betydelse. Här exemplifieras ett urval musikaliska isbrytare och kluster som framgångsrikt men på olika sätt bidragit till det svenska musikundret: Stig ”Stikkan” Anderson och Polar Music International AB, Bert Karlsson och Mariann Records, Ola Håkansson med Sonet och Ten Music Group, Robert von Bahr med BIS Records, Per-Olof ”Pelle” Karlsson och Prim Records samt Dag Volle ”Denniz PoP” med Cheiron Studios. Studien bygger metodologiskt på litteraturstudier och inventering av källmaterial samt intervjuer med nyckelpersoner inom svenskt musikliv. Teoretiska perspektiv inkluderar Jennifer Lena och Richard Petersons (2008) modell för genrers livscykler med skapelse, utveckling, konservering och stagnation, Paul Thompsons modell för kreativitet vid skivproduktion (2019) och Mats Trondmans teorier om folkliga musikaliska uttryck (1999). Dessutom används i analysen även teorier inom motivationsforskning (Deci & Ryan, 2000) och entreprenörsforskning med relevans för musik och musikbranschutveckling (Tschmuck, 2006; Östman 2018). Resultat och slutsatser Vår analys visar tydligt att enskilda teorier inte kan förklara alla väsentliga delar i det svenska musikundret. Det behövs därför en kombination av flera teorier och förklaringsmodeller. I vår panel diskuteras kärnfrågor kring just detta. 
  •  
2.
  • Thyrén, David, 1967-, et al. (författare)
  • Musikindustri i förvandling : Isbrytare och kluster inom det svenska musikundret
  • 2021
  • Ingår i: <em>Press play:</em><em>efter den stora pausen</em>. - Stockholm. ; , s. 6-
  • Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
    • Inom vårt pågående projekt Searching for Sophia in Music Production utforskas faktorer som varit av stor betydelse för det svenska musikundret. I detta sammanhang åsyftas att identifiera viktiga aktörer inom olika genrer som banat väg för svenska internationella musikframgångar. En hypotes vi arbetar med är att ett fåtal mindre ”kluster” centrerade kring skivbolag med några enstaka personer som agerat som ”isbrytare” varit av stor betydelse. Här exemplifieras ett urval musikaliska isbrytare och kluster som framgångsrikt men på olika sätt bidragit till det svenska musikundret: Stig ”Stikkan” Anderson och Polar Music International AB, Bert Karlsson och Mariann Records, Ola Håkansson med Sonet och Ten Music Group, Robert von Bahr med BIS Records, Per-Olof ”Pelle” Karlsson och Prim Records samt Dag Volle ”Denniz PoP” med Cheiron Studios. Studien bygger metodologiskt på litteraturstudier och inventering av källmaterial samt intervjuer med nyckelpersoner inom svenskt musikliv. Teoretiska perspektiv inkluderar Jennifer Lena och Richard Petersons (2008) modell för genrers livscykler med skapelse, utveckling, konservering och stagnation, Paul Thompsons modell för kreativitet vid skivproduktion (2019) och Mats Trondmans teorier om folkliga musikaliska uttryck (1999). Dessutom används i analysen även teorier inom motivationsforskning (Deci & Ryan, 2000) och entreprenörsforskning med relevans för musik och musikbranschutveckling (Tschmuck, 2006; Östman 2018).
  •  
3.
  • Bojner Horwitz, Eva, et al. (författare)
  • A Ten-Step Art-Based Program to Mitigate Exhaustion among Students and Teachers—What Would Our Ancestors Say?
  • 2023
  • Ingår i: Creative Education. - 2151-4755 .- 2151-4771. ; 14:8
  • Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
    • There is robust evidence that the arts can be used to support mental health and well-being. However, there has been little exploration of the history of these types of activities. We believe it is meaningful to examine history to learn how best to manage and support those suffering from poor mental and physical health today. A clinically tested 10-step art-based program for ex- hausted students and patients has been developed over the course of twenty years of clinical practice and was created through a “learning by doing” con- cept, in which embodied knowledge was gained by participants undertaking “guided” bodily experiences. We found that the program led to an increase in conscious awareness of well-being among students and teachers. This article discusses the variation of the original program, adjusted to fit the needs of students and teachers in higher academic programs today. We also construct a bridge between past and present, by conducting a historical literature review. By doing this, we bring to light knowledge that our ancestors held about the signs and signals that we today could interpret as indicators of stress.
  •  
4.
  • Bojner Horwitz, Eva, et al. (författare)
  • Developing a Sustainable and Healthy Working Life with the Arts: The HeArtS Programme—A Research Dialogue with Creative Students
  • 2022
  • Ingår i: Creative Education. - 2151-4755 .- 2151-4771. ; 13
  • Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
    • There are few studies on how to use art to prepare students, through higher education, to lead a sustainable and healthy working life. In order to enhance and develop the learning environments regarding creativity and health in higher academic education curricula, more studies are needed. Studies link- ing the United Nations’ Sustainable Development Goals (SDGs) from the agenda 2030 into higher education practice are also few. The aim of this study is to gather information from creative music students to be able to build an educational platform for “arts & health” that facilitates a sustainable future working life for students. The results from two focus group interviews were used to develop an interview guide for five following in-depth individual in- terviews. The analytical lens that was used to conduct the interviews was based on a phenomenological hermeneutic method. The complete interpre- tation of the study is: “Educating meaning instead of perfection—Building a Health-Arts-Sustainability (HeArtS) platform”. According to our results, mean- ing is not created by doing things that you are good at. The students want a curriculum where the focus is on challenges; skills that you are not good at and therefore need stimulating. The students want more collective self-aware- ness and body awareness training and sharing in their curricula. The results strongly imply that art-based curricula or the art intervention programs in- creasingly practiced in academia can be effective for enhancing workplace creativity and sustainable health in working life. Therefore, we suggest that higher educational programs should employ more art-related creativity train- ing programs in the future.
  •  
5.
  •  
6.
  • Bojner Horwitz, Eva, et al. (författare)
  • Knowledge concerts can facilitate emotionally sensitive embodied learning
  • 2020
  • Ingår i: Research Studies in Music Education. - 1321-103X .- 1834-5530.
  • Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
    • Listening to music can facilitate improvement of cognitive skills and emotional intelligence, which are key antecedents of learning. Music listening can also improve auditory perception and memory. Adjacent to a concert of music evoking strong emotions, the audience was asked to complete a Visual Analogue Scale (10-cm) before and after listening to the concert, along five variables Arousal, Joy, Degree of upset, Daily worries and Benevolence. Changes in the responses to these scales were subject to analysis.Statistically significant changes were observed in the outcome measures of arousal (p=0.005), daily worries (p<0.001), degree of upset (p=0.048) and joy (p<0.001) but were not found for benevolence (p=0.93) in 228 concert attendees who completed the questionnaires. Age, gender and previous music experiences did not make a difference to perception of the music.Attending a music concert with sensitive, emotionally charged topics significantly contributed to stimulating emotional interpretation, which was used as preparation for a reflective participation in subsequent satellite seminars.
  •  
7.
  • Bojner Horwitz, Eva, et al. (författare)
  • Lessons Used for Millennia Must Not Be Lost—Adding Values to Higher Educational Programs through Arts and Aesthetics: A Literature Study
  • 2023
  • Ingår i: Advances in Historical Studies. - 2327-0438 .- 2327-0446.
  • Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
    • Through a historical perspective, the overall aim with this study is to deepen the understanding of arts and aesthetics, in relation to health, for the benefi- cial use in higher education programs. Since prehistoric time, mankind has been using different art forms for health reasons. Artwork created by a society is a product of the culture that prevails within that society. Aesthetics is con- nected to art, and it spans over a wider field than just art. This literature re- view study brings different historical views on arts, aesthetics, and creativity. The human need for art, music and health is essentially the same through the ages. By bringing in a historical perspective on the healing powers of art and aesthetics we can be better equipped to reintroduce arts in higher education also as a healthy factor. We need to understand our history to be able to create an understanding of the healthy meaning of art for future higher edu- cation students. Lessons that have been used for millennia must not be lost.
  •  
8.
  • Bojner Horwitz, Eva, 1965-, et al. (författare)
  • Listening to music – various audiences in our future societies
  • 2020
  • Ingår i: Music Education and Prevention.
  • Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
    • Listening to music – various audiences in our future societiesEva Bojner Horwitz and David Thyrén, Royal College of Music in StockholmThat music listening can have strong emotional effects is widely accepted, and it is also known that the effects depend on several individual and environmental factors. There are different elements of the musical experience that influence the emotional response of the listener, of which we will try to focus on four that have been explored in the literature and which relate to a newly published study. The social changes in our societies will affect our audiences and education. Therefore new musical arenas need to be developed  and more included through the whole lifespan.
  •  
9.
  • Bojner Horwitz, Eva (creator_code:cre_t, creator_code:pdr_t, regissör, creator_code:res_t, kommentar)
  • Prelude Before Nobel 2020 Preludium inför Nobel 2020 : Beethovens musikaliska arv: ett levande testamente – en musikalisk soaré i Ludwig van Beethovens anda, med ciceron Marie Göranzon
  • 2020
  • Konstnärligt arbete (film/video) (refereegranskat)abstract
    • Ludwig van Beethoven föddes i december 1770 och växte upp i en musikalisk familj i Bonn med sina två yngre bröder. Modern avled när Beethoven var 16 år, vilket hämmade hans musikkarriär och etableringen i Wien sköts därmed på framtiden. Beethoven var dyslektiker, saknade utbildning och komponerade omständligt med möda. Han drabbades vid 26 års ålder av tinnitus och en eskalerande hörselskada utvecklades så småningom till en total dövhet. Beethoven åtnjöt stjärnstatus som pianovirtuos i Wien. På grund av sin hörselskada tvingades han ge upp karriären som pianist och fokuserade istället på komposition, vilket finns beskrivet i Heiligenstadt testamentet. Beethoven gestaltade musiken i sitt inre och behövde därför inte hörseln för att komponera. Dövheten bidrog paradoxalt nog till genikulten och mytologiseringen av Beethoven. Att resa 250 år tillbaka i tiden innebär att vi får perspektiv på vår samtid och även vår framtid. Hur skulle vi kunna visualisera ”vår tids Beethoven” och dennes inverkan på de kommande 250 åren? Preludium inför Nobel presenterar i år en väv av förflutna och framtida narrativ innehållandes utanförskap, marginalisering, kreativitet och skapandekraft. Kvällen kommer att bjuda på en musikalisk resa med avstamp i Beethovens komponerande med utblickar mot framtidens jämställda, demokratiska och inkluderande musikliv, i kompositörens anda – ”ett levande testamente”.Presentatörer Eva Bojner Horwitz – professor i musik och hälsa, David Thyrén – lektor i musikhistoria och musikvetenskap, Ciceron Marie Göranzon – skådespelare vid Kungl. Dramaten.Program Ludwig van Beethoven, Pianosonat No. 21. Op. 53. C-dur. Waldstein Sats 1 Allegro con brio (1804) – Filip Koroec (marimba) och Elias Gustafsson (marimba). Arrangemang för marimbaduo av Filip Korasec och Elias Gustafsson. Ludwig van Beethoven, Pianosonat No. 8. Op. 13. c-moll. Pathétique Sats 2 Adagio Cantabile (1799) – Simon Landqvist (vibrafon) och Andreas Nyström (marimba). Arrangemang för vibrafon och marimba av Simon Landqvist och Andreas Nyström. Lili Boulanger, Nocturne pour violon et piano (1911) – Siri Sperling (violin) och Staffan Scheja (piano). 'Jazz Elise' – Jerry Adbo (dragspel). Arrangemang av Jerry Adbo. Europahymnen – David Thyrén. Perspektiv på vår samtid och även vår framtid. Hur visualiserar vi ”vår tids Beethoven” och dennes inverkan på kommande 250 år? – Folke Tersman, Institutet för framtidsstudier och Uppsala universitet. Kim Hedås, Mimionimas (2018) – Danial Shariati (violin), Jonna Simonsson (violin), Sara Kurki (viola), Josef Alin (violoncell). Henrik Frisk, improvisation över Mimionimas (2020). Om utanförskap och marginalisering – Walter Osika, Institutionen för Klinisk Neurovetenskap, Centrum för Social Hållbarhet (CSS) Karolinska Institutet. Ludwig van Beethoven, Pianosonat No. 23. Op. 57. f-moll Appassionata  Sats 1. Allegro Assai – Staffan Scheja (piano). Medverkande Jerry Adbo – dragspelare, Henrik Frisk – professor och kompositör, Elias Gustafsson – slagverkare, Kim Hedås – professor och kompositör, Filip Korosec – slagverkare, Simon Landqvist – slagverkare, Andreas Nyström – slagverkare, Walter Osika – docent och föreståndare vid Centrum för social hållbarhet, Staffan Scheja – professor och pianist, Siri Sperling – violinist, Folke Tersman – professor och framtidsforskare vid institutet för framtidsstudier.  
  •  
10.
  • Bojner Horwitz, Eva (creator_code:cre_t, creator_code:pdr_t, regissör, creator_code:res_t, kommentar)
  • Prelude before Nobel 2022 Preludium inför Nobel 2022 : Peace | Giving Space |Taking Space Celebrating Nobel Peace Prize Laureate Archbishop Desmond Mpilo Tutu
  • 2022
  • Konstnärligt arbete (film/video) (refereegranskat)abstract
    • Presenters Cicerone Marika Griehsel, journalist and filmmakerEva Bojner Horwitz, professor in music and healthDavid Thyrén, senior lecturer in musicologySpecial guests Mpho Tutu van Furth, priest and authorNiclas Kjellström-Matseke, chairman, Desmond & Leah Tutu Legacy FoundationCecilia Stenfors, associate professor, Stockholms universitet & Karolinska InstitutetProgram Tuning in and Improvisation Farshid Dalir – tombakJ.S. Bach – Chorale Prelude – Ich ruf zu dir, Herr Jesu Christ, BWV 639 (1732) Arrangement by Feruccio Busoni. Staffan Scheja – grand pianoPeter Klatzow – Dances of Earth and Fire, 1st movement (1988) Filip Korošec – marimbaHendrik Hofmeyr Variazioni sopra una ninnananna africana, Op.101c (2007) Susan Yondt – grand pianoMiles Davis & Marcus Miller – Tutu (1986) Tumi Torfason – trumpet, Emmanouil Georgoudis – bass guitar, Farshid Dalir – percussionTraditional Xhosa – Qongqothwane (The Click Song) Hava-Ja-Toivo Carels – vocals, Zandile Madlazi – vocals, Jessica Van Rooyen – vocals, Sonja Viviers – guitarGabriel Fauré – Après un rêve Op. 7 (1878) Siri Sperling – violin, Staffan Scheja – grand pianoSiegfried Kutterer – Letzigi (2011) Filip Korošec – percussion, Johannes Carlsson – percussion, Alexandru Munteanu – percussionHannes Taljaard – Thula, Sthandwa (2002) Susan Yondt – grand pianoEnoch Sontonga – Nkosi sikelel’ iAfrika (1897) Hava-Ja-Toivo Carels – vocals, Zandile Madlazi – vocals, Jessica Van Rooyen – vocals, Sonja Viviers – vocals, Rineke Viljoen – grand piano
  •  
Skapa referenser, mejla, bekava och länka
  • Resultat 1-10 av 39

Kungliga biblioteket hanterar dina personuppgifter i enlighet med EU:s dataskyddsförordning (2018), GDPR. Läs mer om hur det funkar här.
Så här hanterar KB dina uppgifter vid användning av denna tjänst.

 
pil uppåt Stäng

Kopiera och spara länken för att återkomma till aktuell vy