| 1. |
- Glimskär, Anders, et al.
(författare)
-
Uppföljning av kvalitetsförändringar i ängs- och betesmark via NILS år 2008
- 2009
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Denna rapport presenterar resultat för ett antal indikatorer på kvalitet och skötsel i ett stickprov av ängs- och betesmarker i hela Sverige. Inventeringen och analyserna görs varje år från och med 2006 på uppdrag av Jordbruksverket, som underlag för bl.a. utvärderingen av miljökvalitetsmålet Ett rikt odlingslandskap. Som indikatorer har i första hand valts ett antal organismgrupper (fjärilar, humlor, kärlväxter, grova lövträd och epifytlavar), och dessutom beskrivs vegetationens struktur och sammansättning i provytor, som underlag för att ta fram strukturella indikatorer (t.ex. påverkan av gödsling och hävdintensitet/igenväxning). Urvalet bygger på förslag som tagits fram av Naturcentrum AB. De resultat som presenteras i denna rapport kommer från de första tre årens inventering, vilket innefattar tre femtedelar av det totala stickprovet. Efter fem år får man således de mest tillförlitliga mängdskattningarna. Därefter återkommer man till samma objekt med samma intervall, vilket gör att man på ett tillförlitligt sätt kan analysera förändringar baserat på jämförelser mellan femårsperioder. Uppdraget att inventera ängs- och betesmarker samordnas med fältarbetet i NILS (Nationell Inventering av Landskapet i Sverige), och metodiken är till stor del likartad, med en del tilläggsmoment. NILS är ett rikstäckande miljöövervakningsprogram som följer tillstånd och förändringar i det svenska landskapet och hur dessa påverkar förutsättningarna för den biologiska mångfalden. NILS finansieras av Naturvårdsverket och ingår i programområde Landskap. Ett viktigt syfte med NILS är att följa upp de nationella miljökvalitetsmålen för olika naturtyper och fungera som underlag för att till exempel visa om genomförda miljövårdsåtgärder leder till önskade förbättringar på nationell nivå eller landsdelsnivå. Arbetet har utförts vid institutionen för skoglig resurshushållning, Sveriges lantbruksuniversitet, Umeå, i samarbete med inst. för ekologi, SLU och avd. för biologi/IFM, Linköpings universitet. Erik Cronvall och Åsa Gallegos Torell (SLU, inst. för skoglig resurshushållning) har ansvarat för fältkurser och genomförandet av fältinventeringen tillsammans med säsongsanställd fältpersonal, med stöd av bl.a. Kjell Lagerqvist (SLU) och Karl-Olof Bergman (Linköpings universitet). Beräkningarna har utförts av Saskia Sandring och Åsa Eriksson, med stöd av Anna Ringvall (SLU). Sammanställandet av rapporten har utförts av Anders Glimskär och Jörgen Wissman (SLU). NILS programchef Johan Svensson (SLU) har det övergripande ansvaret för uppdraget
|
|
| 2. |
- Glimskär, Anders, et al.
(författare)
-
Uppföljning av kvalitetsändringar i ängs- och betesmark via NILS år 2008
- 2009
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Denna rapport presenterar resultat för ett antal indikatorer på kvalitet och skötsel i ett stickprov av ängs- och betesmarker i hela Sverige. Inventeringen och analyserna görs varje år från och med 2006 på uppdrag av Jordbruksverket, som underlag för bl.a. utvärderingen av miljökvalitetsmålet Ett rikt odlingslandskap. Som indikatorer har i första hand valts ett antal organismgrupper (fjärilar, humlor, kärlväxter, grova lövträd och epifytlavar), och dessutom beskrivs vegetationens struktur och sammansättning i provytor, som underlag för att ta fram strukturella indikatorer (t.ex. påverkan av gödsling och hävdintensitet/igenväxning). Urvalet bygger på förslag som tagits fram av Naturcentrum AB. De resultat som presenteras i denna rapport kommer från de första tre årens inventering, vilket innefattar tre femtedelar av det totala stickprovet. Efter fem år får man således de mest tillförlitliga mängdskattningarna. Därefter återkommer man till samma objekt med samma intervall, vilket gör att man på ett tillförlitligt sätt kan analysera förändringar baserat på jämförelser mellan femårsperioder. Uppdraget att inventera ängs- och betesmarker samordnas med fältarbetet i NILS (Nationell Inventering av Landskapet i Sverige), och metodiken är till stor del likartad, med en del tilläggsmoment. NILS är ett rikstäckande miljöövervakningsprogram som följer tillstånd och förändringar i det svenska landskapet och hur dessa påverkar förutsättningarna för den biologiska mångfalden. NILS finansieras av Naturvårdsverket och ingår i programområde Landskap. Ett viktigt syfte med NILS är att följa upp de nationella miljökvalitetsmålen för olika naturtyper och fungera som underlag för att till exempel visa om genomförda miljövårdsåtgärder leder till önskade förbättringar på nationell nivå eller landsdelsnivå.
|
|
| 3. |
|
|
| 4. |
- Lytsy, Birgitta, et al.
(författare)
-
Kinoloner - bot som blivit hot : Accelererande resistensutveckling kräver skärpta indikationer
- 2005
-
Ingår i: Läkartidningen. - 0023-7205 .- 1652-7518. ; 102:48, s. 3651-3659
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Fluoroquinolones are important antibiotics for treatment of serious infections. Increased usage has, in many countries, resulted in rapid development of resistance towards this class of antibiotics. Moreover, it has been shown that use of fluoroquinolones is associated with selection of multi-resistant bacteria, such as methicillin-resistant S. aureus and vancomycin-resistant enterococci. The risks related to overuse of fluoroquinolones among both humans and animals are reviewed and strict indications for use are suggested.
|
|
| 5. |
- Lytsy, Birgitta, et al.
(författare)
-
The first major extended-spectrum beta-lactamase outbreak in Scandinavia was caused by clonal spread of a multiresistant Klebsiella pneumoniae producing CTX-M-15
- 2008
-
Ingår i: Acta Pathologica, Microbiologica et Immunologica Scandinavica (APMIS). - : Wiley. - 0903-4641 .- 1600-0463. ; 116:4, s. 302-8
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Between May and December 2005, 64 multidrug-resistant isolates of Klebsiella pneumoniae were detected from patients admitted to Uppsala University Hospital. This represented a dramatic increase in ESBL-producing K. pneumoniae compared to previous years. To investigate the epidemiology and to characterize the resistance mechanisms of the isolates, a study was initiated. Antibiotic susceptibility was determined by means of the Etest and the disc diffusion method. Extended-spectrum beta-lactamase (ESBL) production was identified by clavulanic acid synergy test and confirmed with PCR amplification followed by DNA sequencing. DNA profiles of the isolates were examined with pulsed-field gel electrophoresis (PFGE). All isolates were resistant or exhibited reduced susceptibility to cefadroxil, cefuroxime, cefotaxime, ceftazidime, aztreonam, piperacillin/tazobactam, ciprofloxacin, tobramycin, and trimethoprim-sulfamethoxazole. They produced ESBL of the CTX-M-15 type, and the involvement of a single K. pneumoniae clone was shown. This is the first major clonal outbreak of multiresistant ESBL-producing K. pneumoniae in Scandinavia. The outbreak demonstrates the epidemic potential of enterobacteria containing ESBLs of the CTX-M type, even in a country with a relatively low selective pressure and a low prevalence of multiresistant bacteria.
|
|
| 6. |
- Mölstad, Sigvard, et al.
(författare)
-
Sustained reduction of antibiotic use and low bacterial resistance : 10-year follow-up of the Swedish Strama programme
- 2008
-
Ingår i: The Lancet - Infectious diseases. - : Institutionen för klinisk och experimentell medicin. - 1473-3099 .- 1474-4457. ; 8:2, s. 125-132
-
Forskningsöversikt (refereegranskat)abstract
- Increasing use of antibiotics and the spread of resistant pneumococcal clones in the early 1990s alarmed the medical profession and medical authorities in Sweden. Strama (Swedish Strategic Programme for the Rational Use of Antimicrobial Agents and Surveillance of Resistance) was therefore started in 1994 to provide surveillance of antibiotic use and resistance, and to implement the rational use of antibiotics and development of new knowledge. Between 1995 and 2004, antibiotic use for outpatients decreased from 15.7 to 12.6 defined daily doses per 1000 inhabitants per day and from 536 to 410 prescriptions per 1000 inhabitants per year. The reduction was most prominent in children aged 5-14 years (52%) and for macrolides (65%). During this period, the number of hospital admissions for acute mastoiditis, rhinosinusitis, and quinsy (peritonsillar abscess) was stable or declining. Although the epidemic spread in southern Sweden of penicillin-resistant Streptococcus pneumoniae was curbed, the national frequency increased from 4% to 6%. Resistance remained low in most other bacterial species during this period. This multidisciplinary, coordinated programme has contributed to the reduction of antibiotic use without measurable negative consequences. However, antibiotic resistance in several bacterial species is slowly increasing, which has led to calls for continued sustained efforts to preserve the effectiveness of available antibiotics.
|
|
| 7. |
|
|
