| 1. |
|
|
| 2. |
|
|
| 3. |
- Alsanius, Beatrix, et al.
(författare)
-
Green wheel : om målkonflikten rörande tunga batteridrivna vägtransporter och mikrobiella faror samt hållbarhet av bladgrönsaker
- 2022
-
Rapport (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Låg självförsörjningsgrad, centralisering av marknaden, samt mycket varierande klimatförhållanden i Sverige som hindrar lokalproduktion av vegetabilier, detta är tre viktiga anledningar varför det svenska livsmedelssystemet är beroende av transporter. För att nå målet för ett "hållbart livsmedelssystem" måste transporter övergå till andra än fossila energikällor. Transporter av varor som är beroende av en kylkedja kräver inte bara energi för själva transporten, utan också för att hålla temperaturen på en nivå som inte äventyrar livsmedelssäkerhet och produktens hållbarhet. Maximitemperatur under transport av temperaturkänsliga matvaror har varit ett återkommande ämne i många brancher. I föreliggande rapport ställde vi oss frågan vilken betydelse temperaturskillnaden mellan 4 och 8 C under transport av bladgrönsaker har för tre mycket generaliserade körscenarion (200, 400 och 900 km) ur ett kvalitets- och livsmedelsäkerhetsperspektiv, med den psykrofila patogenen Listeria monocytogenes som modell. Studien utgår från två laddningskapaciteter för batterier (150 resp. 350 kW). Vi visar att laddningsinfrastrukturen är den mest avgörande faktorn som påverkar produkthållbarhet och livsmedelssäkerhet. Risk för nedsatt kvalitet och i synnerhet livsmedelsäkerhet ökar avsevärd med långa körtider vid en temperatur av 8 C i lastutrymmet.
|
|
| 4. |
|
|
| 5. |
- Andersson, Maria, et al.
(författare)
-
Transport av dräktiga djur, transport av unga djur och åldersbestämning av foster
- 2023
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- De flesta lantbruksdjur transporteras endast enstaka gånger i livet och har därför sällan möjlighet att vänja sig vid transporter på ett sätt som skulle förebygga stress och bidra till en god transportupplevelse. Att skapa förutsättningar som minimerar påverkan på djuren och underlättar drivning av djuren är därför av stor vikt. Livdjurstransport eller transport till slakt kan vara en mycket stressfylld situation för djur. EFSA har under 2022 publicerat tre olika utlåtanden om transport av nötkreatur, små idisslare och gris. EFSA har i sina utlåtanden identifierat följande relevanta välfärdsrisker: social stress i samband med omgruppering, stress då djuren hanteras av ovarsamma människor eller av människor som de inte är vana vid, stress på grund av värme eller kyla, skador, rörelsestress (orsakat av fordonets rörelser), predationsstress (specifikt hos får som drivs med hund), hunger, törst, respiratoriska problem (specifikt hos nötkreatur), begränsade rörelsemöjligheter, svårigheter att vila och sensorisk överstimulering. Sammantaget kan dessa välfärdsrisker leda till ackumulerad och hög stress, rädsla, smärta, obehag och utmattning hos djuren.Nötkreatur, grisar och får är sociala djur som lätt stressas om de separeras från sin grupp. Att ta hänsyn till deras naturliga flockbeteende genom att t.ex. inte driva djur enskilt utan i grupp (undantag för vuxna handjur som ofta behöver hanteras enskilt) är därför viktigt både före, under och efter transport. Omgrupperingar och social stress riskerar att leda till aggressioner och oönskade beteenden då djuren kan komma att skada sig själva eller varandra.Djurs tidigare erfarenheter av att bli hanterade av människor påverkar deras upplevelse och stressnivå vid hantering i samband med transport. En mer vänlig hantering av djuren tidigt i livet kan underlätta hanteringen i samband med transport. Djurens rädsla utgör en välfärdsrisk, både för djuren själva och för den transportör som ska hantera dem. Utlastningsutrymmen och drivvägar behöver vara väl designade för att få ett bra flöde när djuren lastas respektive lastas av och den som hanterar djuren behöver ha god kunskap om djurens naturliga beteenden.Hunger och törst kan uppstå hos djur under tiden från lastning till transport och urlastning. Risken för att djuren ska uppleva hunger och törst ökar med längre transporttider. Unga djur har ett naturligt tätare födointag vilket man kan behöva ta hänsyn till vid transport genom att erbjuda djuren möjlighet att äta och dricka oftare än äldre djur. I nuläget finns det inga optimala lösningar på hur man ska kunna tillgodose behovet av vatten eller annan utfodring på transport då intaget även påverkas av stress och sociala faktorer utöver vana vid utrustningen.Djurtätheten på transportfordonet är en viktig faktor som påverkar djurens möjligheter att hålla balansen och att kunna ligga ned och vila, men även risken för skador och död. Behovet av att kunna ligga ned under transport ökar med transportens längd och huruvida djuren ligger ned är kopplat till vilket utrymme som ges, där större utrymme leder till att fler djur ligger ned.Sen dräktighet räknas som ett tillstånd då det inte är lämpligt att transportera ett djur eftersom transport under denna period kan leda till negativa konsekvenser för djurets välfärd och risker för avkomman. Dräktighet innebär ökad sårbarhet både fysiskt och fysiologiskt. För dräktiga djur innebär därför den stress som förflyttning, lastning, ny miljö, okända människor, rörlig och ostabil transport, transportfordonets förutsättningar, samt avsaknad av foder och vatten under längre perioder, en större påfrestning med en ökad risk för negativa konsekvenser, än för icke-dräktiga djur. Dräktiga djur har en ökad metabolism och värmeproduktion, framförallt under sen dräktighet, vilket gör dräktiga djur mer känsliga för värmestress än icke-dräktiga djur. Vidare blir fysisk ansträngning jobbigare för det dräktiga djuret beroende både på den ökade tyngden och dess påverkan på rörelseapparaten. Även cirkulationssystemet blir mer ansträngt med en förhöjd hjärtfrekvens som följd. Vid värmestress ökar dessutom andningsfrekvensen påtagligt.Kortisol har en viktig roll i slutet av dräktigheten och för att initiera förlossning. I slutet av dräktigheten stiger kortisolnivåerna i moderdjurets blod till följd av att fostrets kortisolproduktion ökar. Förhöjda kortisolnivåer till följd av stress och fysisk ansträngning i samband med lastning, hantering, omgruppering, transport och nya miljöer kan orsaka abort eller för tidig igångsättning av förlossningen. Flera studier visar att det även finns risker under andra delar av dräktigheten. Transport ökar till exempel risken för embryonala förluster under tidig dräktighet hos gris, framför allt under vecka två till fyra, vilket är en kortisolkänslig period. För nötkreatur finns det risk för embryonala förluster vid transporter under dräktighetens första två månader och studier på får har visat på negativa effekter på lamm och ökad risk för fosterdöd vid förhöjda kortisolnivåer hos tackan. Det finns även en risk för epigenetiska effekter hos fostren vid stress hos moderdjuret, vilka kan komma att påverka avkomman senare i livet.När hondjuren ökar i vikt genom fostertillväxt och ökad volym av fostervätskor, påverkas deras rörlighet och förmåga att hålla balansen vilket kan göra att både lastning och transport försvåras samt innebära en ökad risk för halkskador och fläkningsskador. Eventuella led- och klövproblem kan dessutom förvärras eller försvåra rörelsemöjligheterna, även om uppenbar hälta inte alltid kan ses. Den ökade storleken gör att dräktiga djur kräver större plats under transporten, både för att djuren i sig är större, men också för att de ska kunna parera rörelser och hålla balansen. Dräktiga grisar minskar sin aktivitetsnivå och har större behov av att ligga ned och vila vilket behöver tillgodoses under transport.I slutet av dräktigheten, oklart exakt när, sker en uppmjukning av vävnaderna i bäckenregionen vilket är mer påtagligt för nötkreatur än för små idisslare och suggor. Uppmjukningen kvarstår även en tid efter förlossningen. Uppmjukningen ger försämrad stabilitet vid rörelse, vilket innebär risker vid både lastning och transport. Det är därför viktigt att man tar hänsyn till detta och har god tidsmarginal vid transport av dräktiga eller nyförlösta djur, så att djuren inte riskerar att transporteras under den tid som bäckenet är instabilt.Den vetenskapliga evidensen för EU:s regel om 90 % av den förväntade dräktighetstiden som gräns för transport av dräktiga djur förefaller oklar. Rådet ställer sig bakom konklusionen i EFSA:s utlåtande om transport av nötkreatur, små idisslare och gris, om att vetenskapliga belägg för den exakta nu gällande gränsdragningen saknas, samtidigt som det är tydligt att långt gången dräktighet är en riskfaktor för negativ djurvälfärd under transport. I de aktuella utlåtandena finns dock flera studier citerade som visar på sårbarhet för de dräktiga djuren och deras foster under en period som i många fall är längre än de sista 10 % av dräktighetstiden samt att det finns en ökad sårbarhet även under andra delar av dräktigheten och att både moderdjur och foster kan påverkas negativt av att transporteras.Det finns risk för att den stress som en transport innebär kan leda till att det sent dräktiga djuret aborterar eller att förlossningen sätts igång under eller strax efter transport. Då det således föreligger risker för foster och moderdjur vid transport av dräktiga djur under stora delar av dräktighetsperioden anser Rådet att transport av dräktiga djur (nötkreatur, får och gris) om möjligt bör undvikas.Vid transport av unga kalvar, smågrisar och lamm måste hänsyn tas till flera faktorer, såsom ålder, immunförsvarets utveckling, djurens allmänna hälsostatus, huruvida djuren är avvanda eller inte, social stress, etc. Unga djur är generellt känsligare än vuxna djur, och påverkas än mer av att utsättas för hunger och törst, kalla och varma transporter, och begränsade möjligheter att vila under transport. Under perioden då det passiva immunförsvaret går ned samtidigt som det aktiva immunförsvaret är under uppbyggnad är djuren extra känsliga för infektioner.Hur väl ett ungt djur klarar en transport beror bl.a. på längden på transporten (ju längre transport desto större risk för djurens välfärd), samt djurets ålder och vikt. Tiden mellan två och fyra veckor är en känslig ålder för transport av kalvar. Enligt EFSA bör inte kalvar transporteras tidigare än vid fem veckors ålder och de bör väga minst 50 kg. För lamm rekommenderas att djuren transporteras först efter avvänjning. Vidare behöver hänsyn tas till djurens behov av foder och vatten, så att deras närings- samt vätskebehov tillgodoses. Hänsyn behöver även tas till på vilket sätt de är vana vid att inta foder och vatten, och om djuret hålls på liknande sätt i transporten som de är vana vid, exempelvis i samma grupp eller tillsammans med sin mamma. Det kan vara klokt att utfodra djuren innan transport för att minska risken för hunger under transporten. Vid mjölkgiva till kalv behöver tid ges för digestion innan transport för att minska risken för diarré.Icke avvanda djur upplever en större stress runt transport än avvanda djur (vid transport utan moderdjur) och det är därför bättre att företrädesvis transportera djuren efter avvänjning. Unga djur är heller inte motoriskt färdigutvecklade, vilket kan påverka deras balans under transport samt vid på- och avlastning. Yngre djur ligger ned oc
|
|
| 6. |
|
|
| 7. |
- Cassi, Xavier Fernandez, et al.
(författare)
-
Microbial communities and Food safety aspects of crickets (Acheta domestica) reared under controlled conditions
- 2020
-
Ingår i: Journal of insects as food and feed. - 2352-4588. ; 6, s. 429-440
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- In an approach combining microbiological culture methods with high-throughput sequencing, this study investigated the microbial communities (bacteria, moulds and yeasts) in Swedish-produced edible crickets (Acheta domesticus) reared in a controlled environment. The effects of different feeds on microbial loads and populations in crickets were also studied. The crickets used were third-generation offspring from wild-caught individuals from Sweden, which are adapted to grow in a laboratory environment. The efficiency of rinsing to decrease microbial load was evaluated not obtaining a significant decrease of plating counts for total aerobic counts (TAC) and Enterobacteriaceae. Crickets were divided into three batches and fed different diets (control feed, early-cut red clover hay (ECH), late-cut fresh red clover (LCF)) for 62 days. Bacterial numbers (TAC and Enterobacteriaceae) on whole raw crickets ranged between 7 and 8 log cfu/g. Pre-rinsing in water did not reduce these levels (P=0.19). All batches tested negative for the food-borne bacteria Salmonella, Listeria monocytogenes, Bacillus cereus and Clostridium perfringens. The mean mould count for crickets fed control feed was 2.8 log cfu/g, while the values for crickets fed ECH and LCF were 4.2 and 4.5 log cfu/g, respectively. The dominant bacterial communities were Proteobacteria, Bacteroidetes and Firmicutes, with Firmicutes and Proteobacteria dominating in crickets fed control feed, Firmicutes dominating in crickets fed LCF and Proteobacteria dominating in crickets fed ECH. Aspergillus flavus, a fungus that is capable of producing mycotoxins, was detected in control feed and ECH reared crickets. More work is needed to identify specific food-borne pathogens in edible crickets and establish possible bacterial quality reference values, as an important step in developing microbial quality and safety parameters to ensure consumer safety.
|
|
| 8. |
- Djurle, Annika, et al.
(författare)
-
Addressing biohazards to food security in primary production
- 2022
-
Ingår i: Food Security. - : Springer Science and Business Media LLC. - 1876-4517 .- 1876-4525. ; 14, s. 1475-1497
-
Forskningsöversikt (refereegranskat)abstract
- This review addresses ways to prepare for and to mitigate effects of biohazards on primary production of crops and livestock. These biohazards can be natural or intentional introductions of pathogens, and they can cause major economic damage to farmers, the agricultural industry, society, and international trade. Agroterrorism is the intentional introduction of animal or plant pathogens into agricultural production systems with the intention to cause socioeconomic harm and generate public fear. Although few acts of agroterrorism are reported, the threat of agroterrorism in Europe is real. New concerns about threats arise from the rapid advancements in biotechnology and emerging technologies. FORSA, an analytical framework for risk and vulnerability analysis, was used to review how to prepare for and mitigate the possible effects of natural or intentional biohazards in agricultural production. Analyzing the effects of a biohazard event involves multiple scientific disciplines. A comprehensive analysis of biohazards therefore requires a systems approach. The preparedness and ability to manage events are strengthened by bolstered farm biosecurity, increased monitoring and laboratory capacity, improved inter-agency communication and resource allocation. The focus of this review is on Europe, but the insights gained have worldwide applications. The analytical framework used here is compared to other frameworks. With climate change, Covid-19 and the war in Ukraine, the supply chains are challenged, and we foresee increasing food prices associated with social tensions. Our food supply chain becomes more fragile with more unknowns, thereby increasing the needs for risk and vulnerability analyses, of which FORSA is one example.
|
|
| 9. |
- Hansson, Ingrid, et al.
(författare)
-
Challenges and Opportunities towards the Development of Risk Assessment at the Consumer Phase in Developing Countries—The Case of Campylobacter Cross-Contamination during Handling of Raw Chicken in Two Middle Eastern Countries
- 2020
-
Ingår i: Pathogens. - : MDPI AG. - 2076-0817. ; 9
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- In many low- and middle-income countries, data limitations are a major challenge facing the development of food safety risk assessment. In the present study, a questionnaire data collection tool was designed with an emphasis on gathering specific data points required by a risk modeller for simulating a scenario of Campylobacter cross-contamination during handling of raw chicken meat at the consumer phase. The tool was tested in practice to support its value and applicability in settings where data limitations are a challenge. The study subjects were 450 consumers in two Middle Eastern settings: Alexandria in Egypt (n = 200) and Thi-Qar in Iraq (n = 250). The majority (78.5%) of respondents in Egypt opted for wet markets/live bird shops as their preferred source of chicken meat. In contrast, 59.6% of Iraqi respondents preferred to buy chicken meat from supermarkets. Added to that, 73.0% of consumers in Egypt and 56.8% of consumers in Iraq viewed the quality of frozen chicken as “inferior” to that of chicken from wet markets. Almost all respondents in both Egypt and Iraq shared the practice of washing chicken in water before cooking. The percentage of consumers who ‘very frequently’ or ‘frequently’ prepare chicken prior to making the salad was 32.5% and 55.2% in Egypt and Iraq, respectively. A sizeable proportion of respondents in Iraq (40.8%) reported that they did not consider washing their hands with soapy water after touching raw chicken and preparing a salad in their home kitchen. Finally, 28.8% and 6.5% of respondents in Iraq and Egypt, respectively, indicated that they would not consider using a separate cutting board to avoid cross-contamination between raw chicken and salad. The data collection tool used in this study was designed in the first instance to match a conceptualised risk assessment framework, and that enabled the simultaneous collection of data points on consumption frequency, serving sizes, purchasing patterns, retail chain diversity and food handling practices. Results from such study design could be used for future development of a quantitative risk assessment model and to support food safety promotion efforts for domestic consumers in two of the most populated Middle Eastern countries
|
|
| 10. |
- Inacio, Ana Carolina, et al.
(författare)
-
Impact of starvation on fat content and microbial load in edible crickets (Acheta domesticus)
- 2021
-
Ingår i: Journal of insects as food and feed. - 2352-4588. ; 7, s. 1143-1147
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Interest in insects as food is increasing worldwide, particularly in industrialised countries. Insect-based ingredients are considered novel foods in Europe and there are unresolved concerns regarding food safety. Microbial counts in insects can be high, posing potential health risks to consumers and possibly causing rapid deterioration by spoilage microorganisms. Gut emptying by starvation prior to killing could reduce the microbial load in the insect gut but could also lead to fat loss and lower energy content, reducing the profitability of production. This study evaluated the microbial load (total aerobic counts (TAC), Enterobacteriaceae) in house crickets (Acheta domesticus) starved for 0 h (control), 24 h, and 48 h, and the corresponding fat losses. The 24 h starvation group showed significantly lower (P=0.004) Enterobacteriaceae counts of one log cfu/g, but not TAC, (compared to the control group). TAC was significantly increased (P=0.002), by almost one log cfu/g in the 48 h starvation group compared with the control. Sex of the insects had no significant effect on microbial numbers (P=0.72 and P=0.46 for TAC and Enterobacteriaceae, respectively). Starvation for 24 h decreased fat content in crickets (P=0.02), indicating potential production losses. This shows that starvation is not an effective method for reducing microbial loads in edible crickets.
|
|
