| 1. |
- Alasuutari, Maarit, et al.
(författare)
-
Assessment and documentation in early childhood education
- 2014
-
Bok (refereegranskat)abstract
- The chapters of this book study documentation and assessment from three perspectives: considering them as issues of curricula and pedagogy and as tasks of an educator; studying them as negotiations on and about the child; and examining them as actions on and of parents. The book is divided into different sections according to these perspectives. The first section ‘A view on curricula, didaktik and teachers’ includes three chapters. Chapter 2, ‘Assessment and documentation in the ECE curriculum - focus on the Nordic tradition’ discusses the basis of documentation and assessment in early education, the curriculum. Since it focuses on the Nordic curricula, it also illuminates the broader frame that the examinations of the following chapters are embedded in. The Nordic tradition of curriculum design emphasizes children’s performance and defines goals to strive for without specifying the objects of achievement. The other tradition to curricula design presented in the chapter, the Anglo-Saxon tradition, is characterized by the focus on the individual and by detailed formulations of goals to achieve for different age categories. The chapter discusses the contradictory tendencies of de- and re-centralization in the Nordic curricula, evident for example in the regulations and directions concerning documentation and assessment. It also argues that we can recognize a movement towards the Anglo-Saxon tradition of curriculum design in the Nordic countries. Chapter 3 ‘Different Forms of Documentation and Assessment in ECE’ familiarizes the reader with the documentation practices of Nordic early education at the grass root level. Drawing on a case study of three Swedish preschools, it illuminates the types of documentation tools that are applied in ECE. It proposes that the documentation practices can best be characterized by the term multi-documentation. The examination of the multi-documentation shows how the documentation tools comprise different forms of assessment, ranging from developmental-psychological, narrative and activity oriented assessments to self- and personality assessments. Finally, the chapter raises questions about in what sense the documentation and assessment practices are about empowering, supporting, and strengthening children, parents and professionals and in what sense they can weaken, mislead, and constrain the different actors. The fourth chapter, which ends the first part of the book, ‘Teachers in intensified assessment and documentation practices - a didaktik approach’ builds on the previous chapter and considers documentation and assessment practices and teachers’ role in them from the view of the reflective, Continental approach of didaktik. It approaches documents as co-actors in educational processes on focuses on the following questions regarding it: why (the function), who (subjects/actors), what (the content) and how (the form). The chapter introduces the concept of transformative assessment as a boundary object between different forms and functions of assessment and between micro-, meso- and macro-level actors of assessment and documentation practices. The preschool teachers’ role can be described as trans-actors in the transformative multi-documentation and assessment. The second part of the book, ‘Auditing the child’ with its two chapters will move the focus to the social study of childhood and consider the notions of the child in documentation and assessment from two different starting points. Chapter 5, ‘Documentation and listening to the children’, begins its discussion from a common understanding of child documentation as a means to give children a ‘voice’. By drawing on empirical data from parent-teacher discussions considering children’s responses to specific questions, the chapter problematizes this notion. It argues that despite of its benevolent aims, listening to children through documentation is constrained by and deeply embedded in, institutional and generational practices and assumptions about professionalism in ECE. Consequently, the child’s view can be ‘lost in translation’. Chapter 6, ‘The normal child’, continues the discussion about the notions of the child by inviting the reader to consider how documentation and assessment practices produce normative ideas about the child and how these ideas are intertwined with the social order of the ECE institution. This order both controls and empowers the institutional actors in different ways. The chapter illustrates how the ‘ordinary’ or ‘normal’ child is produced in written documentation and in the intertwinement of text and talk. It also illuminates how the assessments and the normative function of documentation are predominantly implicit and actualized, especially, when the child shows ‘resistance’ of the system of ECE or otherwise departs from its expectations. The third part of the book positions ‘Parenthood on focus’ and consists of two chapters. Chapter 7, ‘The governance and pedagogicalization of parents’, highlights the demands on parents in the documentalized practices used to establish collaboration between home and ECE. It considers practices and tools that are used to involve parents in the assessment and documentation of their child and the family. Through them, the parents are expected to embrace the ideas and discourses of the ECE institution. Furthermore, the documentalized practices yield unspoken expectations about how the parents should support their child in lifelong learning and how they can meet the institutional norms of good parenting. Chapter 8, ‘Parenthood between offline and online – about assessment and documentation’ draws on a ‘netnographic’ research on what parents write about assessment and documentation of children on Internet sites. In the discussions parents are free from the institutional constraints that are evident, for example, in parent-teacher meetings. The chapter considers whose interests seem to be involved in the discussions and who is assessing whom. Moreover, it considers in what ways the discussions can be seen both as empowering and constraining parenthood. The final chapter, ‘Conclusion: Dilemmas of documentation’, ties together the key points of the preceding chapters by discussing the ‘junction’ of discourses and contradictory tendencies that are embedded in the assessment and documentation practices of Nordic ECE, regarding children, parents, and professionals. The chapter illuminates the different fields of the contradictory discourses by a multi-dimensional model of the steering of assessment and documentation and proposes the concept of ‘documentalized childhood’ as capturing the function of the steering in the transnational context of contemporary ECE.
|
|
| 2. |
- Elfström Pettersson, Katarina
(författare)
-
Playing a part in preschool documentation : A study of how participation is enacted in preschool documentation practices and how it is affected by material agents
- 2013
-
Licentiatavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- The aim of the present study is to explore how children’s participation is constructed and enacted in preschool documentation and what kinds of activities evolve between teachers, children and material objects in preschool documentation practices. The study is based on videorecorded observations of teachers and children documenting different preschool activities in two preschool groups. The video observations are analysed using theoretical perspectives on power relations, governmentality, documentality and agentic realism. The results are presented in two research articles. The results show the complexity of children’s participation in preschool documentation practice. In the first article two different documentation methods, with different theoretical underpinnings, were used in the preschool: portfolio and pedagogical documentation. The results show that, regardless of documentation method, children’s participation varied from attendance to involvement and influence, which can be seen as two ends of a power relation. Power relations between teachers and children also varied between situations as well as within individual situations. The result of the second article shows that children’s participation in preschool documentation practices, as well as the documentation itself, was affected and controlled not only by the humans present, but also by different material agents, such as photos and colour-coded labels. Taking material agents into account allows for a broader understanding of documentation practices, which in turn could open up for new forms of children’s participation in preschool documentation.
|
|
| 3. |
|
|
| 4. |
|
|
| 5. |
- Tallberg Broman, Ingegerd, et al.
(författare)
-
Presentation inom SKOLFORSK, Förskola : Tidig intervention
- 2014
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Tidiga insatser i och genom förskola är av största vikt för barns utveckling, lärande och välbefinnande, framförallt för barn från socialt utsatta områden, förutsatt att kvaliteten på verksamheten är hög. I projektet belyses inledningsvis vilka frågeställningar som har varit framträdande i senare års forskning om förskola i norden. I fyra delprojekt kartlägger vi både nationell och internationell forskning om utvalda aspekter på kvalitetsarbete i förskola och gör en bedömning av dess relevans. Vi ställer frågor som: • Föräldrasamverkan som väg till ökad måluppfyllelse? • Vad kännetecknar bedömning och bedömningskompetens i förskola? • Vilken betydelse har inkluderande specialpedagogik i förskola som tidig intervention? • Pedagogiska relationers betydelse för barns lärande och utveckling? Vi inventerar, kartlägger och analyserar avhandlingar och artiklar publicerade i vetenskapliga peer-review tidskrifter med fokus på delområdenas frågor i skandinaviska/internationella databaser på förskoleområdet mellan åren 2006-2014. Projektet utvecklas i dialog mellan högskola, kommun och professionsföreträdare i avsikt att utforma en plattform/modell för att stärka och etablera praktiknära forskning. Preliminära resultat De vanligaste temana i NB-ECEC är inlärningsprocess, Interaktion, Lek, Policy och Social kompetens. Metodiskt tycks kvalitativt inriktade studier dominera men med ökning av andelen kvantitativa och mycket få longitudinella studier. Forskningen visar betydelsen av föräldrasamverkan och speciellt för barn i svårigheter. Studier om dokumentation i förskola är mer omfattande under senare år och bedömning karakteriseras av att vara mer inriktad mot verksamhet i nationella och nordiska studier medan de kan vara mer inriktade mot bedömning av läranderesultat (learning outcomes) på individnivå i internationell forskning. Studier om specialpedagogiska frågor i nordiska förskolor fokuserar i flera fall barns rätt till en inkluderande förskolemiljö. Interaktionen mellan förskolebarn och personal har visat sig vara en av de enskilt mest betydelsefulla faktorerna för barns lärande i förskolan.
|
|
| 6. |
|
|
| 7. |
- Vallberg Roth, Ann-Christine
(författare)
-
Barn, föräldrar och lärare i förtätad dokumentations- och bedömningspraktik
- 2010
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Studien syftar till att beskriva och analysera lärares arbete i relation till barn och föräldrar i förtätad bedömnings- och dokumentationspraktik i Sverige. Med ”förtätad” avses en intensifierad dokumentation och bedömning i samverkande kommunikationsformer, genom såväl elektroniska som icke-elektroniska former. Dokumentations- och bedömnings¬praktiken kan å ena sidan bemyndiga och förstärka å andra sidan försvaga och begränsa barn, föräldrar och lärare. Frågan är vad som står på spel och vilka intressen och strömningar som spelar in. Vilka samstämmiga och motstridiga drag framträder i den förtätade dokumentations- och bedömningspraktiken? Studien kan bidra till att kvalificera samtalet och erbjuda alternativa tolkningar för vad som står på spel. Forskningen baseras dels på tidigare studier och empiri rörande läroplansarbete, dokumentation och bedömning, dels på nuvarande fältarbete såväl offline, med intervjuer och dokumentstudier, som online, genom netnografi. Analys och ansats kan beskrivas i termer av textanalys i en utvidgad hermeneutisk ansats – en abduktiv analysprocess. För att förstå vad som står på spel studeras den förtätade bedömnings- och dokumentationspraktiken som ett flerdimensionellt gränsobjekt. I studien prövas följande fyra dimensioner: Policybaserad dimension - en dimension med demokratiska anspråk som är statligt styrd; Marknadsstyrd dimension - en dimension orienterad åt marknad-media med ekonomiska och kommersiella intressen; Evidensrelaterad dimension - en dimension med kunskapsanspråk där vetenskapligt baserade dokumentations- och bedömningsmaterial är grundläggande; Civilt samhällsorienterad dimension - en dimension där ett intresse för och sökande efter erfarenhetsutbyte i nätverk kan utläsas. Civilsamhället kan definieras som den utanför statsapparaten förekommande sociala interaktion mellan medmänniskor. Här kan tvivel på experter/forskare och spår av motstånd och kritik mot styrsystem, dokumentation och bedömning uttryckas. Dimensionerna kan tolkas vara såväl samstämmiga och sammanvävda som motstridiga. I praktiken utmanas lärare, föräldrar och barn av att det både kan finnas motstridiga och samstämmiga drag mellan dimensionerna. Exempel på motstridighet rör policybaserad dimension med å ena sidan förtydligat inflytande för föräldrar och barn genom reviderad läroplan för förskolan, å andra sidan omöjlighet att säga nej tack till systematisk dokumentation av barns utveckling och lärande samt evidensbaserad bedömning. Det kan röra sig om vetenskapligt grundade bedömningsinstrument som i praktiken inte följer vetenskapligt etiska grundprinciper (informerat samtycke till dokumentation). Ett annat exempel är statlig styrning genom mål att sträva mot för verksamheten kontra å ena sidan marknadsstyrd dimension med mål att uppnå, resultatstyrning, å andra sidan kategorisering av barns utveckling utifrån fasta normer för olika åldrar genom evidensbaserad bedömning. Ett genomgripande samstämmigt drag kan sammanfattas i begreppet "förtätad tillbakablick". Detta är ett pågående forskningsprojekt vid Centrum för professionsstudier (CPS), Malmö högskola
|
|
| 8. |
- Vallberg Roth, Ann-Christine
(författare)
-
Bedömning av barn i förtätad kommunikation
- 2010
-
Ingår i: Från storslagna visioner till professionell bedömning. - : Malmö högskola. ; , s. 93-107
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- I denna antologi presenteras ett axplock av pågående forskning vid enheten Barn-Unga-Samhälle (BUS) inom Lärarutbildningen vid Malmö högskola. Antologin belyser en utbildningshistorisk förskjutning från visionärt arbete och tilltro om en bättre framtid via uppfostran och utbildning, till en ökad oro för framtiden i en global konkurrens. Styrning och kontroll av barndom och utbildning, via exempelvis dokumentation, bedömning och utvärdering, blir allt mer framträdande, både nationellt och internationellt. Antologin vänder sig till alla som är intresserade av frågor om barndom och utbildning ur ett samhällsperspektiv.
|
|
| 9. |
- Vallberg Roth, Ann-Christine
(författare)
-
Bedömning i förskolans dokumentationspraktiker : fenomen, begrepp och reglering
- 2014
-
Ingår i: Pedagogisk forskning i Sverige. - : Institutionen för pedagogik och didaktik, Göteborgs universitet. - 1401-6788 .- 2001-3345. ; 19:4-5, s. 403-437
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Artikeln belyser bedömning i förskolors dokumentation som fenomen, begrepp och reglering. Syftet är att beskriva och analysera bedömning i förskolors dokumentation ur ett didaktiskt perspektiv. Ett specifikt syfte är att analysera hur olika bedömningsformer kan tolkas vara teoretiskt baserade och relaterade till reglering av förskola i Sverige. Med didaktik avses en kritisk och integrativ didaktik som strävar efter att ge stöd för kritiskt tänkande genom alternativa redskap. Materialet som analy¬seras utgör exempel hämtade från tre förskolor i södra Sverige. Generering av materialet gjordes i två kommuner 2011 och består av både dokument och intervjuer av förskollärare och förskolechefer. Analys och tolkning utfördes i termer av en abduktiv analysprocess. Resultatet visar att varje förskola kan arbeta med olika dokumentations- och bedömningsformer med skiftande relation till reglering som kan fångas och prövas genom det alternativa begreppet transformativ bedömning.
|
|
| 10. |
|
|
